Sigurd Agrell
Wikipedia
Per Sigurd Agrell, svensk poet och professor född 16 januari 1881 på Rämens bruk i Värmland, avled 1937 i Lund. År 1921 blev han professor i slaviska språk vid Lunds universitet. Agrell översatte flera böcker, bl.a. Tjechovs noveller, slaviska sagor och Tolstojs Anna Karenina. Agrell arbetade vid sidan om sina slaviska studier frenetiskt med runologiska problem, och utgav en mängd arbeten i ämnet.
Agrell började sin poetiska karriär som 16-årig gymnasist i Örebro med att medverka med översättningar och egna dikter i Lingvo internacia, en tidskrift på esperanto som börjat utkomma 1895 i Uppsala. Som student i Uppsala var Agrell medlem i det litterära studentkotteriet Les quatre diables, dit också Sven Lidman, John Landquist och Harald Brising hörde. Hans poesi är symbolistisk och formsäker, men med den moderna fria versens inträngande i svensk poesi tystnade Agrell efterhand som poet. Samtidigt gled hans fokus allt mer över på filologiska spörsmål och även runologi.
I Lund blev han känd som en excentrisk figur fylld av galna upptåg och infall. Mytbildningen kring honom var, och är fortfarande, omfattande. Han figurerar ofta i andras biografier och memoarer, såsom Sven Lidmans, Bertil Malmbergs, Anders Österlings och Sigfrid Siwertz'. Österling kännetecknar sålunda Agrell med bl.a. dessa ord i Minnets vägar (1967):
"Av de många sällsamma fåglar som uppenbarat sig i Lund var ju Sigurd Agrell en av de sällsammaste. Den lärde slavisten och poeten hade ett oemotståndligt behov av att figurera. Det fanns hos honom ett fantasiöverskott, som tog de bisarraste uttryck, ett halvt barnsligt och halvt intellektuellt överdåd i repliker och attityder."
Agrell är för eftervärlden kanske mest känd för sina runologiska arbeten och teorier, bl.a. uthark-teorin. Han fokuserade på runmagi och talmystik (gematri). För det sistnämnda utsattes han i tidningen Lundagård för grym parodi av fysikern och skämtaren John Tandberg. Sigurd Agrell är farfar till Wilhelm Agrell.
Innehåll |
[redigera] Diktsamlingar
- 1903 - Arabesker
- 1905 - Solitudo
- 1906 - Hundra och en sonett
- 1908 - Den dolda örtagården
- 1909 - Purpurhjärtat
- 1912 - Antika kaméer
- 1931 - Valda dikter
[redigera] Viktigare filologiska arbeten
- 1908 - Aspektänderung und aktionsartbildung beim polnischen zeitworte
- 1913 - Intonation und auslaut im slavischen
- 1915 - Zur slavischen lautlehre
- 1917 - Slavische lautstudien
[redigera] Viktigare runologiska arbeten
- 1927 - Runornas talmystik och dess antika förebild
- 1930 - Rökstenens chiffergåtor och andra runologiska problem
- 1931 - Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi: en inledning i den nutida runologiens grundproblem
- 1932 - Die spätantike Alphabet-Mystik und die Runenreihe
- 1934 - Lapptrummor och runmagi: tvenne kapitel ur trolldomsväsendets historia
- 1936 - Die pergamenische Zauberscheibe und das Tarockspiel
- 1938 - Die Herkunft der Runenschrift
[redigera] Om Sigurd Agrell
- 1993 - Transit nr 21 (tidskrift), "Stjärnhimlens diktare - Sigurd Agrell" av Håkan Sandell
- 1994 - Festskrift till Gunnar Jacobsson: I anledning av hans femtioårsjubileum som lärare vid Göteborgs universitet, "Poetik och lingvistik: Betraktelser över en figur" av Beata Agrell
- 1997 - Runor, magi, ideologi. En idéhistorisk studie av Björn Andersson
[redigera] Externa länkar
- Diktsamlingarna finns som e-böcker i eBoklagret Omnibus.
- En webbplats tillägnad Sigurd Agrell finns på agrell.info/sigurd och innehåller bl.a. en utförlig bibliografi.
