Skyskrapa
Wikipedia
- För en lista över de högsta skyskraporna i Sverige, se Sveriges högsta skyskrapor
En skyskrapa är en hög byggnad (höghus) som reser sig märkbart över omgivningen. Ordet syftar på att byggnaden tycks så hög att den "skrapar vid skyn" och myntades först på engelska (skyscraper).
För att åtskilja termerna skyskrapa och höghus, lyder den internationella definitionen att en skyskrapa ska vara minst 35 meter hög, alternativt ha minst 12 våningar. Lägre byggnader benämns höghus. Ytterligare ett kriterium för att begreppet skyskrapa ska få tillämpas, är att byggnaden till större del ska gå att vistas i, den ska alltså nästan uteslutande vara indelad i våningsplan. Därmed bortses många höga byggnadskonstruktioner som religiösa byggnader, kommunikationsmaster, industribyggnader och torn, som t.ex. Eiffeltornet och Tokyo Tower.
Innehåll |
[redigera] Historia
De första skyskraporna byggdes i slutet av 1800-talet i storstäderna Chicago och New York. Skyskrapans tillkomst berodde på flera faktorer; dels hade innerstäderna blivit så stora att det framstod som bättre att bygga högt och centralt än lågt och i periferin, dels hade stål med tillräcklig hållfasthet för höga byggnader tagits fram och framför allt hade hissen uppfunnits. Som världens första skyskrapa brukar Home Insurance Building i Chicago räknas. Den byggdes 1885, var 42 meter hög (10 våningar) och revs år 1931. En av de äldsta bevarade skyskrapor är Reliance Building, byggd 1890-94, också i Chicago.
Den första moderna skyskrapekonstruktionen (med till exempel aerodynamisk utformning, grundläggning i berggrunden, expresshissar och egen vattenförsörjning) anses vara Woolworth Building, New York, invigd år 1913.
[redigera] Höjd
Skyskrapors höjd räknas från mark till spira eller tak. Spiror ska inte förväxlas med master, då dessa inte räknas med i byggnadshöjden. Ett ex är Sears Tower i Chicago som skulle tillskrivas epitetet väldens högsta byggnad om man räknade in masten, som reglerna föreskriver[1] räknas istället Taipei 101 som den högsta byggnaden i världen. En byggnads höjd kan varierar kraftigt beroende på dess användningsområde, för bostadshus innebär det ungefär 3 meter per våning medan det för kommersiella byggnader ofta krävs över 4 meter per våningsplan. Ett bra ex på detta finns att skåda i Sydney där två av stadens högsta byggnader utgörs av en 60 våningar hög kontorsbyggnad samt en 73 våningar hög bostadsbyggnad, dessa två byggnader skiljer mindre än 3 meter i höjd trots de 13 extra våningarna i bostadshuset.
[redigera] Skyskrapor i Europa
I Europa har få skyskrapor byggts. Orsaken till det är att den största stadstillväxten i Europa skedde på 1800-talet, innan tekniken medgav skyskrapebyggen. De skyskrapor som byggts sedan dess har oftare tillkommit av politiska skäl, dvs. som ett sätt för myndigheter eller företag att manifestera sin egen storhet, än av den utrymmesbrist som tvingade fram Chicagos och New Yorks; jfr. katedraler. Under efterkrigstiden har dessutom stadsbyggnadsfilosofierna i Europa och USA skilt sig åt; i europeiska länder har stadstillväxten kanaliserats till tätbebyggda förorter (s.k. satellitstäder) med både bostäder och arbetsplatser, medan man i USA har låtit bygga skyskrapor med kontor i innerstäderna och stora villaområden utanför städerna.
[redigera] Tyskland
Ett undantag från Europas avsaknad av skyskrapor utgörs av Frankfurt am Main som utmärker sig för sina skyskrapor. Detta är unikt i Europa och staden ser inte ut som en europeisk stad utan har ett tydligt amerikanskt utseende istället. Detta är den mest USA-influerade staden i Europa. På grund av dess utssende har staden också kallats Mainhattan.
[redigera] Sverige
I Sverige har intresset för att bygga skyskrapor varierat genom tiderna. De första skyskraporna som byggdes i Sverige var Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm. Tvillingtornen är bägge 60 meter höga. De ansågs vara ett modernt uttryck för sin tid och räknas bland Europas första skyskrapor. Fram till andra världskriget var höghusbyggandet i Sverige begränsat på grund av rådande ekonomisk depression. Efter kriget tog utvecklingen ny fart i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. I Stockholm byggdes Wennergren Center, Skatteskrapan, Hötorgsskraporna, Folksamskrapan m.fl. byggnader och i Malmö byggdes Sveriges högsta bostadshus Kronprinsen under tidigt 1960-tal. Därefter avstannade utvecklingen under miljonprogramsåren då man främst koncentrerade sig på standardiserade höghusvarianter om 8-12-16 våningar. Bara i vissa av fallen är de husen tillräckligt höga för att kunna klassas som skyskrapor.
Under 1970-talet riktades det en stark kritik mot skyskrapor som ansågs bidra till att göra inne- och utemiljön främmande och skrämmande för människan som var vana vid lägre och småskaligare bebyggelse. "Tätt-och-lågt" var ett nyckelord som gällde till slutet av 1980-talet då en stark ekonomi gjorde att intresset vaknade för ny skyskrapebebyggelse även i mindre städer. I Sverige byggdes till exempel skrapan i Västerås med 26 våningar, hotell Sheraton i Malmö med 22 våningar (numera Hilton), Läppstiftet i Göteborg, gamla Södra stationsområdet i Stockholm m.fl. byggnader. Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet bidrog till att luften gick ur många av de tilltänkta projekten.
Under de senaste åren har intresset åter vaknat upp för byggande av nya skyskrapor i Sverige, främst representerade av Turning Torso i Malmö och Kista Science Tower i Stockholm. Flera svenska skyskrapeprojekt har dock stannat på skrivbordet efter protester, exempelvis planerna på att i Göteborg uppföra ett 30-våningshus i stadsdelen Gårda och ett annat i Krokslätt. Våren 2006 presenterades planerna på uppförandet av en 210 m hög skyskrapa vid Telefonplan i Stockholms södra förorter, och under sommaren 2006 presenterades planer på uppförandet av en 180 - 216 meter hög skyskrapa i Hyllievång i Malmö. Det är ännu ej klart vilken av byggnaderna som blir högst.
[redigera] Världens högsta skyskrapor
Världens högsta skyskrapa är Taipei 101 i Taipei, Taiwan med 509 meter. Det kan även noteras att World Trade Center i New York som stod färdigt 1972/1973 och raserades 2001 nådde höjden 417 respektive 415 meter med sina 110 våningar.
| Rank | Byggnad | Stad | Höjd | Våningar | År | ||
| 1 | Taipei 101 | Taipei | 509 m | 101 | 2003 | ||
| 2 | Petronas Tower 1 | Kuala Lumpur | 452 m | 88 | 1998 | ||
| 3 | Petronas Tower 2 | Kuala Lumpur | 452 m | 88 | 1998 | ||
| 4 | Sears Tower | Chicago | 442 m | 108 | 1974 | ||
| 5 | Jin Mao Tower | Shanghai | 421 m | 88 | 1998 | ||
| 6 | Two International Finance Centre | Hong Kong | 415 m | 88 | 2003 | ||
| 7 | CITIC Plaza | Guangzhou | 391 m | 80 | 1997 | ||
| 8 | Shun Hing Square | Shenzhen | 384 m | 69 | 1996 | ||
| 9 | Empire State Building | New York City | 381 m | 102 | 1931 | ||
| 10 | Central Plaza | Hong Kong | 374 m | 78 | 1992 | ||
| 11 | Bank of China Tower | Hong Kong | 367 m | 72 | 1990 | ||
| 12 | Emirates Office Tower | Dubai | 355 m | 54 | 2000 | ||
| 13 | Tuntex Sky Tower | Kaohsiung | 348 m | 85 | 1997 | ||
| 14 | Aon Center | Chicago | 346 m | 83 | 1973 | ||
| 15 | The Center | Hong Kong | 346 m | 73 | 1998 | ||
| 16 | John Hancock Center | Chicago | 344 m | 100 | 1969 | ||
| 17 | Ryugyong Hotel | Pyongyang | 330 m | 105 | 1992 | ||
| 18 | Burj Al Arab | Dubai | 321 m | 60 | 1999 | ||
| 19 | Chrysler Building | New York City | 319 m | 77 | 1930 | ||
| 20 | Bank of America Plaza | Atlanta | 312 m | 55 | 1992 | ||
| 21 | US Bank Tower | Los Angeles | 310 m | 73 | 1990 | ||
| 22 | Menara Telekom | Kuala Lumpur | 310 m | 55 | 2001 | ||
| 23 | Emirates Hotel Tower | Dubai | 309 m | 56 | 2000 | ||
| 24 | AT&T Corporate Center | Chicago | 307 m | 60 | 1989 | ||
| 25 | JPMorganChase Tower | Houston | 305 m | 75 | 1982 | ||
| 26 | Baiyoke Tower II | Bangkok | 304 m | 85 | 1997 | ||
| 27 | Two Prudential Plaza | Chicago | 303 m | 64 | 1990 | ||
| 28 | Kingdom Centre | Riyadh | 302 m | 41 | 2002 | ||
| 29 | First Canadian Place | Toronto | 298 m | 72 | 1976 | ||
| 30 | Yokohama Landmark Tower | Yokohama | 296 m | 70 | 1993 | ||
| 31 | Wells Fargo Plaza | Houston | 296 m | 71 | 1983 | ||
| 32 | 311 South Wacker Drive | Chicago | 293 m | 65 | 1990 | ||
| 33 | SEG Plaza | Shenzhen | 292 m | 70 | 2000 | ||
| 34 | American International | New York City | 290 m | 66 | 1932 | ||
| 35 | Key Tower | Cleveland | 289 m | 57 | 1991 | ||
| 36 | Plaza 66 | Shanghai | 288 m | 66 | 2001 | ||
| 37 | One Liberty Place | Philadelphia | 288 m | 61 | 1987 | ||
| 38 | Bank of America Tower | Seattle | 285 m | 76 | 1985 | ||
| 39 | Tomorrow Square | Shanghai | 285 m | 55 | 2003 | ||
| 40 | Cheung Kong Centre | Hong Kong | 283 m | 62 | 1999 | ||
| 41 | The Trump Building | New York City | 283 m | 70 | 1930 | ||
| 42 | Bank of America Plaza | Dallas | 281 m | 72 | 1985 | ||
| 43 | OUB Centre | Singapore | 280 m | 63 | 1986 | ||
| 44 | Republic Plaza | Singapore | 280 m | 66 | 1995 | ||
| 45 | UOB Plaza One | Singapore | 280 m | 66 | 1992 | ||
| 46 | Citigroup Center | New York City | 279 m | 59 | 1977 | ||
| 47 | Hong Kong New World Tower | Shanghai | 278 m | 61 | 2002 | ||
| 48 | Scotia Plaza | Toronto | 275 m | 68 | 1988 | ||
| 49 | Williams Tower | Houston | 275 m | 64 | 1983 | ||
| 50 | Wuhan World Trade Tower | Wuhan | 273 m | 58 | 1998 | ||
