Snabbspårväg
Wikipedia
En snabbspårväg är en spårväg, som går på egen banvall och med längre mellan hållplatserna, och alltså med högre medelhastighet än spårvagnar brukar ha. Spårvagnar tillåts gå med högre hastighet på egen banvall än i gatutrafik. Snabbspårvägar anläggs normalt som förortsbanor för trafik mellan förorter och en stadskärna eller för trafik mellan förorter. Det används ofta som en översättning av det engelska uttrycket "light rail" (Light rail är egentligen en amerikansk samlingsbeteckning på spårtrafik i stadsmiljö med korta tåg, liknar oftast snabbspårväg). Det är dock inte alls något nytt begrepp. Granebergslinjen i Uppsala kallades "Sveriges första snabbspårväg" och 1921 gjordes ett betänkande i Stockholm ang "förslag till snabbspårvägar och förortsbanor till och genom Brännkyrka och Bromma". Vissa byggdes och konverterades senare till tunnelbana.
En speciell typ av snabbspårväg är premetron som fortsätter genom stadskärnan helt skiljd från annan trafik, ofta i tunnel.
Sveriges snabbaste spårväg är Centralstationen - Angered (Angeredsbanan) i Göteborg som går 11 km på 18 minuter. Linjerna på sträckan fortsätter dock i Göteborgs gatuspårvägsnät i mycket lägre hastigheter.
Spårvägen Sickla udde - Gullmarsplan - Liljeholmen - Alvik (Tvärbanan) i Stockholm benämns också snabbspårväg och tar 26 minuter för cirka 12 km. Detta trots att vissa delar av den går i gatutrafik med största tillåta hastighet 30 km/h.
