Socialism med kinesiska särdrag
Wikipedia
| Den här artikeln ingår i serien om Socialism.
|
|
Anarkism |
Socialism med kinesiska särdrag (kinesiska: 具有中国特色的社会主义 [
lyssna ]; pinyin: Jùyǒu Zhōngguó tèsè de shèhuìzhǔyì) är beteckningen på den officiella ideologin i dagens Kina och också på det nuvarande blandekonomiska systemet.
[redigera] Bakgrund och huvuddrag
Kinas kommunistiska parti anslöt sig inledningsvis till marxismen som man fann den i det unga Sovjetunionen, men sedan Mao Zedong under Den långa marschen tagit ledningen över partiet från de mer renlärigt Moskvatrogna kom han att utveckla en egen variant av den, senare i Väst kallad maoism, som han såg som anpassad efter den kinesiska verkligheten med en nyss genomförd (1911) borgerlig revolution men utan ett stort stadsproletariat. Revolutionen skulle därför istället bygga på bondeklassen, som Mao såg som den sant revolutionära i Kina.
I maoismen som den kom att tillämpas fanns ett stort mått av avståndstagande från vad som sågs som västerländska/kapitalistiska tekniker, och två år efter Maos död, 1978, slog Kinas nye ledare Deng Xiaoping (som både under 1960- och 1970-talet råkat illa ut till följd av sin pragmatiska hållning) in på en radikalt annorlunda väg mot den kommunistiska utopin.
Med de 1979 formulerade Fyra kardinalprinciperna ville Deng, inte minst för de reformkritiska inom partiet visa att hans politik var en vidareutveckling av den kinesiska kommunismen och ingen form av kapitalism eller ett steg i riktning mot en liberal demokrati. Enligt de fyra kardinalprinciperna ska Kina hålla fast vid:
- Den socialistiska vägen
- Folkets demokratiska diktatur
- Kommunistpartiets ledande roll, och
- Marxism-leninism och Mao Zedongs tänkande.
Enligt vad som senare skulle komma att kallas Deng Xiaoping-teori befinner sig Kina i sedan 1949 fortfarande i "det första stadiet av socialism", och det är därför inte ideologiskt fel att exempelvis återinföra ett mot Väst öppet marknadsekonomiskt system om ett sådant gynnar folket. Den determinism och anda av vetenskaplighet som präglade leninismen kom att ersättas av en pragmatisk flexibilitet vars kärna fångas av några kända Deng-citat: "Det spelar ingen roll om det är en svart eller vit katt, så länge den fångar råttor är det en bra katt", "korsa floden kännades efter stenarna" och "sök sanning från fakta".
Deng Xiaopings reformpolitik, och partiets roll som representant inte bara för det i det gamla klassamhället utsugna folket har vidare befästs genom Jiang Zemins "viktiga tanke om De tre representationerna".
Den politiska utvecklingen efter Mao, och framför allt sedan 1992, gör att många idag frågar sig vad som är kommunistiskt med Kina bortsett från kommunistpartiets maktmonopol, som också har inneburit en omvärdering av tidigare förkastade delar av den kinesiska kulturtraditionen och ett uppsving för kulturnationalism.
[redigera] Se även
- Maoism
- Kinas historia
- De tre representationerna
- Deng Xiaoping-teori
