Stampen

Wikipedia

Den här artikeln handlar om stadsdelen Stampen, för andra betydelser se Stampen (olika betydelser)

Stampen, stadsdel och primärområde 117 i Göteborg, Stadsdelsnämnden Centrum, med 4 650 invånare (2005 12 31) och 18 312 arbetstillfällen (2004 12 31). Stampens stadsdelsgräns är historiskt sett naturlig, såsom ett vattenomflutet område med vallgraven i väster, Fattighusån i söder, Mölndalsån i öster och vassen mot Göta älv i norr.

Stadsdelen Stampen har tät kvartersbebyggelse med kontor och bostäder kring de tungt trafikerade Odinsgatan-Friggagatan. Utmed Friggagatans norra sida finns rivningshotade funkishus med några få kvarvarande porrklubbar och vapen-, sex- och motorcykelaffärer.

Centralt i stadsdelen ligger Stampens kyrkogård (Äldre begravningsplatsen) med Mariakyrkan och Fattighuset. Kyrkogården är begravningsplats åt bland andra Johan Albrecht Pripp, William Chalmers och Pehr Dubb.

Genom området rinner Mölndalsån, med Stampen väster- och Norra Gårda öster om ån.

Norra Gårda är under kraftig omvandling från industri- och lagerområde till att bli en del av centrum. Nya kontorskomplex, en skyskrapa på 30 våningar och lägenheter för 3 000 boende planeras för stadsdelen. Spårvägssällskapet Ringliniens och Göteborgs spårvägars spårvagnshallar ligger också i stadsdelen.

[redigera] Historia

Den 7 oktober 1641 invigdes den kanal från Mölndalsån till Vallgraven som kom att kallas Fattighusån. Där dessa två vattendrag möts anlades 1627 ett tegelbruk. Utefter Stora landsvägen (dagens Stampgatan) uppstod en bebyggelse av enkla trähus, där staten arrenderade ut mark till små landerier och plantager.

Namnet Stampen kommer av att David Amija och Hans Coopman 1704 anlade en klädesstamp (ett stampverk) på platsen för Dispensären. Denna byggnad såldes 1725 av H. von Gerdes dödsbo till staden för att användas som fattighus, köpesumman var 600 daler silvermynt. Det forna klädesstamphuset finns inte kvar, och Dispensärcentralen som först användes som fattighus, uppfördes efter ritningar av Bengt Wilhelm Carlberg 1767, och 1929 flyttade Göteborgs Dispensär in i det gamla trähuset. År 1973 flyttade Dispensären sin verksamhet till Landala, och i samband med att Domkyrkoförsamlingen tog över huset ändrades namnet till Mariagården.

Kvarnbyggaren Jacob Feigel anlade 1715 en oljestamp längre västerut, detta området kom att kallas för Stampen. Efterhand kom namnet att gälla hela trakten runt Fattighuset, där även brännvinsbränneri, barnhus, spinnhus, Mariakyrkan (färdigbyggd 1815) och Äldre begravningsplatsen fanns. ^{[källa behövs]}

Förstaden Stampen fick sitt officiella namn 1923, och hade beteckningen 16:e rote innan dess, namnet Stampgatan fastställdes dock redan 1883 (innan dess Nye Wägen 1641 - Steenwägen och Jordwägen 1682 - Fattighusgatan 1831 - Fattighuswägen 1834).

Barnhuset vid Stampgatan har anor sedan mitten av 1700-talet, men det nuvarande huset på Prippska tomten är från 1857. Även bryggeri- och brännvinsverksamheten startade i mitten av 1700-talet, och 1828 startade J.A. Pripp det bryggeri som fram till 1976 satte sin prägel på stadsdelen.

Wallqvist¹ skriver efter en besiktning av stadsdelen 1889; "Stampen upptages till stor del av industrietablissement och offentliga byggnader. De trähus, som ännu finnas, äro dåliga och grunden fuktig. Stenhusens antal ökas emellertid årligen och förbättringen fortskrider."

Den nya bebyggelsen följde till viss del 1866 års stadsplan där gatorna strålade ut från Odinsplatsen. Från 1890 till 1910 uppfördes 4-5 vånings stenhus och 1930-1940 byggdes även några kvarter med 5-7 vånings stenhus. Landshövdingehusen fanns aldrig här.

Stadsdelen fick två skolor; Östra Real och Odinsskolan. 1925 invigdes Posthuset vid Drottningtorget, och i mitten av 1930-talet flyttade Göteborgs-Posten till sitt nya hus vid Polhemsplatsen.

Ända in på 1930-talet fanns vissa trähus från 1700-talet kvar, och ännu på 1960-talet fanns stora delar av stenhusbebyggelsen från 1800-talets senare hälft kvar, men allt utom Fattighuset och Fattighuskyrkan revs. På 1970-talet revs också stenhusen längs Äldre begravningsplatsen.

¹Wallqvist, Hjalmar; Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg. Stockholm 1891.