Sverker Åström
Wikipedia
Carl Sverker Åström, född 30 december 1915 i Uppsala, är en svensk diplomat, ambassadör, författare och programledare.
Sverker Åström är son till advokat John Åström och Brita Kugelberg.
Åström avlade fil.kand 1935 och jur.kand 1939 vid Uppsala universitet. Under studietiden i Uppsala var Åström medlem i Nationella studentklubben i Uppsala, en organisation nära knuten till det pronazistiska Sveriges nationella förbund (SNF).[1]
Efter studierna fick Åström tjänst som attaché vid Utrikesdepartementet. År 1940-43 var han för Sveriges räkning i Moskva och vid den utlokaliserade beskickningen i Kujbysjev (f.d. och numera åter Samara vid Volgakröken). Därefter fortsatte han sin tjänstgöring vid UD till 1946, då han blev legationssekreterare i Washington. 1948 kom han åter till UD, och utnämndes till dess byråchef året därpå. 1953-56 var han beskickningsråd i London. Åström var chef för den politiska enheten vid Utrikesdepartementet samt utrikesråd 1956-63. 1964 efterträdde han Agda Rössel som FN-ambassadör och stannade på denna post till 1970 då Olof Rydbeck tog över. Åström utsågs då till chefsförhandlare i Bryssel för Sveriges räkning med avseende på EEC-avtalet. Därefter var han kabinettssekreterare vid UD 1972–77 och tjänstgjorde sedan som Sveriges ambassadör i Paris från 1978 fram till pensioneringen 1982.
Hans största insats var att starta miljödebatten i FN. Detta skedde efter förslag från Inga Thorsson och Börje Billner. 1968 lade Åström fram en resolution som generalförsamlingen antog, vilken gick ut på att FN skulle engagera sig i globala miljöfrågor och därför anordna en internationell konferens. Konferensen hölls i juni 1972 i Stockholm, och deltagarna enades om en deklaration. Detta blev startskottet för FN:s miljöarbete, och ett särskilt organ bildades för miljöfrågor, UNEP.
Privat är Sverker Åström känd för sitt stora intresse för och kunskap om silversmide, bl.a. av svenska silversmeder i Sankt Petersburg. Han har haft en stor samling ryskt silver, som han senare skänkt till statsministerns bostad.
Under senare år har han upprepade gånger starkt kritiserat delar av USA:s utrikespolitik samt staten Israels agerande. Bl.a. fördömde han den USA-ledda FN-alliansen mot Iraks ockupation av Kuwait 1991, något som ledde till häftig debatt med socialdemokraten Inga Thorsson. 2001 tog han avstånd från USA:s invasion av Afghanistan.
Vid 88 års ålder (2003) berättade Åström i en tidningsintervju att han är homosexuell. Han fick pris som Årets Homo vid QX:s gaygala 2004.
2005 gav han ut en del av Michelangelos kärlekssonetter i en svensk nytolkning.
2006 debuterade Åström i samhällsprogrammet Böglobbyn och blev därmed Sveriges äldste TV-programledare. Efter två avsnitt så hoppade Åström av då han tyckte att programmet snarare ökar fördomarna mot de homosexuella än att motarbeta homofobi.
[redigera] Bibliografi
- (1992) Ögonblick: Från ett halvsekel i UD-tjänst, ISBN 9189538722
[redigera] Referenser
- ^ Hübinette, Tobias, Den svenska nationalsocialismen : medlemmar och sympatisörer 1931-45 (2002) Stockholm: Carlsson. sid. 485. ISBN 91-7203-472-6.
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Sverker Åström
| Företrädare: Ole Jödahl |
Kabinettssekreterare 1972–1977 |
Efterträdare: Leif Leifland |
| Företrädare: Agda Rössel |
Sveriges FN-ambassadör 1964–1970 |
Efterträdare: Olof Rydbeck |
