1982

Wikipedia

1982 - MCMLXXXII
År: 1979 - 1980 - 1981 1982 1983 - 1984 - 1985
Decennium: 1960-talet - 1970-talet 1980-talet 1990-talet - 2000-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Elektroniska spel - Film - Konst Lajv - Litteratur - Manga - Musik Radio - Serier - Teater - TV
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - IT Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1982
Epok: Idyllen rämnar 1968-1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Olof Sundby 1972-1983	Statsminister: Thorbjörn Fälldin 1979-1982 Olof Palme 1982-1986
Finland 1982
Epok: Efterkrigstiden 1944-1982 Nutiden från 1982	Regent: Urho Kekkonen president 1956-1982 Mauno Koivisto president 1982-1994
Ärkebiskop: Mikko Juva 1978-1982 John Vikström 1982-1998	Statsminister: Mauno Koivisto 1979-1982 Kalevi Sorsa 1982-1987

[redigera] Händelser

1 januari - Kylan lamslår den svenska trafiken.
5 januari - Libyska studenter vid Telub i Växjö reser hem i protest sedan de vägrats utbildning i militära ämnen.
6 januari - USA:s president Ronald Reagan utnämner William Clark till ny säkerhetschef istället för den avgående Richard V. Allen.
8 januari - Den rättegång, som har pågått sedan 1975, där USA har anklagat IBM för monopolsträvanden, läggs ner och alla åtalspunkter stryks.
10 januari - Minst 250 personer fryser ihjäl i rekordkyla i USA.
13 januari - Ett trafikflygplan kraschar strax efter start i Potomacfloden i Washington, D.C. varvid 78 personer omkommer.
14 januari - Volvos koncernchef Pehr G. Gyllenhammar nomineras till Folkpartiets styrelse.
17 januari - Dr. Julio Iglesias, far till sångaren Julio Iglesias, fritas efter 19 dygn som fånge hos den baskiska sepraratiströrelsen ETA.
27 januari - Mauno Koivisto tillträder ämbetet som Finlands president.
28 januari - Italienska antiterrorstyrkor stormar en lägenhet i Padua och befriar NATO-generalen James Lee Dozier.
31 januari
- Tomas Gustafsson vinner 10.000 m under EM i skridskor i Oslo på världsrekordtiden 14.23,59.
- En svår lavinolycka i närheten av Salzburg, Österrike kräver 12 dödsoffer.
4 februari - Vetenskapsmän vid NASA hittar fyra nya månar kring Saturnus som nu antas ha 21 månar.
6 februari - Freddie Lakers lågprisflygbolag Laker Airways går i konkurs.
7 februari - Ingemar Stenmark vinner slalom i alpina VM i Schladming och Bengt Fjällberg blir trea.
9 februari - 24 personer omkommer när ett av Japan Air Lines ägt DC-8-flygplan störtar i havet utanför Tokyo. Orsaken är tillfällig sinnesförvirring hos flygkapten Seiji Katagiri.
10 februari - Ett uppror utbryter i staden Hama i Syrien. Mellan 10 000 och 30 000 personer får sätta livet till.
15 februari - I vindhastigheter på över 36 m/s kantrar oljeborrplattformen Ocean Ranger 320 km utanför Newfoundlands kust. Olyckan kräver 84 dödsoffer.
18 februari - I Finland tillträder en ny regering ledd av socialdemokraten Kalevi Sorsa. De andra partierna som ingår i regeringen är Centerpartiet, Svenska folkpartiet och Folkdemokraterna.
21 februari - Thomas Eriksson vinner 30 km vid skid-VM i Holmenkollen.
22 februari - Minst 20 personer omkommer vid ett bombdåd framför en kasernbyggnad i Irans huvudstad Teheran.
23 februari - IRA sänker ett brittiskt fraktfartyg utanför Nordirlands kust. Besättningen har innan tvingats överge fartyget.
24 februari - Den svenska regeringen godkänner att Wasabröd AB säljs till ett schweiziskt företag.
26 februari
- Sömmerskorna på statsägda Eiser i Sollefteå avslutar sin åtta månader långa ockupation av fabriken som inleddes 30 juni 1981 efter besked att fabriken skulle läggas ned.
- Beväpnade upprorsmän angriper en kasern i Ugandas huvudstad Kampala. 67 angripare stupar och dagen efter avrättar militärmyndigheterna ytterligare 90 misstänkta.
6 mars - I Egypten faller domarna mot de 24 män som åtalats för mordet på president Anwar Sadat. Fem av dem döms till döden.
15 mars - I Colombia segrar presidenten Turbays liberala parti vid parlamentsvalen.
18 mars
- Mul- och klövsjukan upptäcks på Fyn. Sverige stoppar import av kött från Danmark.
- Fyra holländska journalister skjuts ihjäl i El Salvador. Holland beskyller regeringstrupperna för dådet.
19 mars - Utvisade chilenare anklagar polisen för att ha drogat och misshandlat dem. Efter utredning säger JO att det var rätt att ge dem lugnande medel.
21 mars - USA:s rymdfärja Columbia ger sig ut på sin tredje och dittills längsta färd. Rymdfärjan manövreras av Jack Lousma och Gordon Fullerton.
23 mars - 100 000 franska bönder protesterar i Paris, dels mot regeringen, dels mot EG:s jordbrukspolitik.
27 mars - Den regerande militären i Bangladesh utnämner den tidigare domaren Abdul Fazal Mohammed Hassanuddin Choudbury till ny president. Statsangelägenheterna sköts dock fortsättningsvis av general Ershad.
29 mars
- Europeiska gemenskaperna (EG) fyller 25 år.
- Gruppen Iron Maiden släpper albumet The Number of the Beast som tar sig upp till nummer 1 på brittiska albumlistan.
30 mars - Efter 129 varv runt jorden landar den USA:s rymdfärja Columbia i delstaten New Mexico i USA.
2 april - Argentina besätter den brittiska kolonin Falklandsöarna.
3 april - Storbritannien beslutar sända en flottstyrka till Falklandsöarna vilket utlöser Falklandskriget.
4 april - Den svenska riksdagen beslutar att JAS skall byggas.
11 april - En amerikansk jude skjuter vilt omkring sig i Klippdomen i Jerusalem. Två personer dör och ett fyrtiotal skadas.
18 april - En höghusbrand utbryter i Solna varvid 37 lägenheter förstörs. Branden misstänks vara anlagd.
30 april - Den svenska riksdagen beslutar att Svenska flaggans dag från och med 1983 skall vara Sveriges nationaldag.
1 maj - Den brittiska flottan når Falklandsöarna och börjar bomba Port Stanleys flygplats.
2 maj - En brittisk ubåt sänker det argentinska slagskeppet General Belgrano.
9 maj - Ingemar "Ingo" Johansson får efter 30 år motta den silvermedalj som han fråntogs vid OS i Helsingfors 1952.
19 maj - IFK Göteborg vinner som första svenska lag UEFA-cupen i fotboll efter seger med 3-0 mot Hamburger SV.
21 maj - Marktrupper sätts av britterna in på Falklandsöarna.
25 maj - Den brittiska fregatten Antelope sänks av argentinskt flyg.
26 maj - Den svenska riksdagen beslutar att införa två karensdagar i sjukförsäkringen från årsskiftet.
29 maj - 17-årige Patrik Sjöberg sätter svenskt rekord i höjdhopp med 2,24 m.
30 maj - Spanien blir medlem av NATO.
4 juni - Den svenska riksdagen tillstyrker utveckling och tillverkning av stridsflygplanet JAS.
6 juni
- 17-årige Mats Wilander blir den yngste någonsin att vinna de öppna franska mästerskapen i tennis.
- Israel invaderar södra Libanon för att hindra PLO att agera militärt.
10 juni - Drottning Silvia föder en dotter som får namnet Madeleine.
14 juni - Efter att brittiska trupper intagit Port Stanley och argentinska trupper kapitulerat sluts vapenvila i Falklandskriget.
21 juni - Prinsessan Diana föder sin förste son som får namnet William och blir Storbritanniens tronföljare.
24 juni - Den svenska regeringen beslutar upprätta diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten.
4 juli - Den svenska regeringen godkänner tillverkningen av stridsflygplanet JAS.
9 juli - En främmande man tar sig ända in i drottning Elizabeth II:s sovrum på Buckingham Palace i London. Han sitter lugnt och pratar med drottningen ett tag innan han grips. Kritiken mot den bristande säkerheten blir hård.
20 juli - IRA genomför ett bombdåd i London där nio personer omkommer.
23 juli - En turist som går ur sin bil i Kolmårdens djurpark dödas av ett lejon.
31 juli - Två bussar och två personbilar kolliderar på motorvägen mellan Paris och Lyon. 53 personer omkommer, varav 44 barn.
Juli - Olof Palme lovar i sitt sommartal i Almedalen i Visby att diskutera löntagarfondernas utförande med arbetsgivare och opposition innan de genomförs.
2 augusti - Skogsbränder utbryter i Småland på grund av en varm och torr sommar.
5 augusti - Värmen kulminerar. I Stockholm uppmäts +32 grader.
7 augusti - En armenisk terroristgrupp genomför en attack mot flygplatsen i Ankara. Tolv människor dödas.
9 augusti - En terrorattack genomförs mot en judisk restaurang i Paris, varvid sex personer dödas.
15 augusti - Ledningen för SVT beslutar stänga av Åsa Bodén fram till valet då hon uttalat sig om löntagarfonderna.
27 augusti - Jan Troells film Ingenjör Andrées luftfärd efter Per Olof Sundmans roman har svensk premiär.
30 augusti - Den israeliska belägringen av Beirut tvingar PLO att lämna Libanon.
11 september - Humorgrupperna Galenskaparna och After Shave ingår ett sammarbete och bildar Galenskaparna och After Shave.
14 september - Libanons president Bashir Gemayel dödas när en bomb spränger partihögkvarteret i bitar.
16 september - Cirka 700-800 människor dödas av falangisterna vid massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i Beirut.
19 september - Socialdemokraterna segrar i det svenska riksdagsvalet och får tolv nya mandat (166 totalt). Även moderaterna går framåt medan regeringspartierna backar och de borgerliga får totalt 163 mandat.
20 september - Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan.
23 september - Sverige fälls i Europadomstolen som slår fast att två fastighetsägare i Stockholm har fått sina ekonomiska rättigheter kränkta.
26 september - Skandinaviens första provrörsbarn föds på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
1 oktober - Det svenska försvaret får indikation på en främmande ubåt i Hårsfjärden i Stockholms skärgård vilket utlöser fyra veckors jakt bevakad av massmedia från hela världen.
8 oktober
- Den nya svenska socialdemokratiska regeringen under Olof Palme tillträder.
- Den svenska momsen höjs (men mjölk, ost och fisk subventioneras), tobaksskatten höjs och allmänt prisstopp införs.
- Den tidigare borgerliga regeringens beslut om karensdagar rivs upp.
12 oktober - Sveriges Riksbank devalverar kronan med 16 procent.
19 oktober - Tjugo polacker tar sig med ett besprutningsplan till Sturup och begär asyl.
12 november - Jurij Andropov väljs till ny partiordförande efter Leonid Brezjnev i Sovjetunionen.
15 november - Lech Wałęsa, ledare för den polska fackföreningsrörelsen Solidaritet, friges från sin internering.
17 november - Lars Noréns pjäs Underjordens leende har premiär i Stockholm.
25 november
- Atomavfallsfartyget Sigyn går på grund på väg in till Barsebäck.
- Stig Malm utses till ordförande för LO efter Gunnar Nilsson.
26 november - Massafabriken i nordvietnamesiska Bai Bang invigs av Roine Carlsson. Projektet blir Sveriges mest omdiskuterade biståndsprojekt och kostar 2 miljarder kronor.
1 december - Sveriges försvarsminister Börje Andersson lämnar regeringen på grund av att han vantrivs i Stockholm.
2 december - Världens första konstgjorda hjärta opereras in i en människa på ett sjukhus i Salt Lake City, Utah i USA.
7 december - Den första avrättningen genom dödlig injektion genomförs i USA.
8 december
- Den svenska riksdagen släpper fritidsfisket fritt i Östersjön.
- Det amerikanska representanthuset avslår presidentens begäran om pengar till MX-raketer.
10 december - Steven Spielbergs film E.T. har premiär i Sverige.
15 december - Gränsen mellan Gibraltar och Spanien öppnas efter 15 år.
17 december - Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander har svensk premiär.
31 december - Restaurang Fontainbleau i Stockholm sprängs.
Den svenska regeringens och socialdemokraternas förslag om sänkta marginalskatter antas.
Folkpartiet tillsätter en kommission för att utreda orsakerna till det kraftiga röstraset i valet.
Öresundsvarvet i Karlskrona läggs ner.
Den svenska regeringen tillsätter en ubåtsskyddskommission för att undersöka om Sveriges territorialvatten verkligen har kränkts av främmande ubåtar.
Den svenska statsrådsberedning omorganiseras.
Socialtjänstlagen och Lagen om särskild Vård av Unga (LVU) införs i Sverige.
Samvetsklausulen, som gjort att svenska kvinnoprästmotståndare kunnat vägra att prästviga kvinnor, upphävs.
Sveriges första kvinnliga officerare utexamineras.
Måltipset införs i Sverige.
En ny flagglag införs i Sverige. Härvid bestäms de exakta nyanserna av gult och blått i den svenska flaggan. Dessutom blir det inte längre olagligt att trampa på flaggan, att lägga den på marken eller ha den uppe dygnet runt.
Sveriges guldreserv, som dittills har förvarats i Bodens fästning, flyttas till Stockholm.
Andorra tillsätter en egen regering.

[redigera] Födda

5 januari - Janica Kostelić, kroatisk alpin skidåkare.
7 januari - Joachim Johansson, svensk tennisspelare.
10 januari - Josh Ryan Evans, amerikansk skådespelare.
11 januari - Ye-jin Son, koreansk skådespelare.
14 januari - Victor Valdés, spansk fotbollsspelare, målvakt.
22 januari - Ryeo-won Jeong, koreansk skådespelare.
23 januari
- Geoffrey Wigdor, amerikansk skådespelare.
- Ashi Kesang Choden, Bhutanesisk prinsessa.
31 januari - Helena Paparizou, svensk-grekisk musiker, fotomodell och skådespelare.
6 februari - Bojan Djordjic, svensk fotbollspelare.
14 februari - Marian Gaborik, slovakisk ishockeyspelare.
25 februari - Robert Willstedt, trummis i svensk/tyska hårdrocksbandet Moonlight Agony.
17 februari - Adriano, brasiliansk fotbollsspelare.
2 mars
- Henrik Lundqvist, svensk ishockeyspelare, målvakt.
- Joel Lundqvist, svensk ishockeyspelare, forward.
3 mars - Jessica Biel, amerikansk skådespelare.
9 mars - Tobias Hysén, svensk fotbollsspelare.
12 mars - Samm Levine, amerikansk skådespelare i Nollor och nördar
16 mars - Dian Sastrowardoyo, indonesisk skådespelare.
18 mars - Timo Glock, tysk racerförare.
24 mars - James Napier, nyzeeländsk skådespelare, medverkade i The Tribe.
14 april - Deen, bosnisk sångare.
15 april - Seth Rogen,amerikansk skådespelare i Nollor och nördar.
26 april - Jon Lee, brittisk musiker.
30 april - Kirsten Dunst, amerikansk skådespelare.
23 maj - Frida Nordin, svensk fotbollsspelare.
26 maj - Yoko Matsugane, japansk fotomodell.
1 juni - Justine Henin-Hardenne, belgisk tennisspelare.
3 juni
- Jonas Larholm, svensk handbollsspelare.
- Jelena Isinbajeva, rysk stavhoppare.
10 juni
- Laleh, Laleh Pourkarim, svensk musiker.
- Prinsessan Madeleine, svensk prinsessa.
17 juni - Stina Segerström, svensk fotbollsspelare.
21 juni - William av Wales, brittisk prins, Charles och Dianas (äldste) son.
23 juni - Martin Rolinski, svensk musiker, sångare i Bodies Without Organs.
26 juni - Axel Darvik, svensk riksdagsledamot (fp).
30 juni - Martin Ling, svensk musiker.
1 juli - Hilaire Burton, amerikansk skådespelare.
8 juli - Sophia Bush, amerikansk skådespelare.
17 juli - Natasha Hamilton, brittisk sångerska, medlem i Atomic Kitten.
20 juli - Oscar Steen, svensk ishockeyspelare.
24 juli - Anna Paquin, nyzeeländsk skådespelare.
30 juli - Martin Starr, amerikansk skådespelare i Nollor och nördar.
24 augusti - Kim Källström, svensk fotbollsspelare.
28 augusti - LeAnn Rimes, amerikansk sångerska.
30 augusti - Andy Roddick, amerikansk tennisspelare.
22 september - Kosuke Kitajima, japansk simmare.
27 september - Markus Rosenberg, svensk fotbollsspelare.
30 september
- Lacey Chabert, amerikansk skådespelare.
- Kieran Culkin, amerikansk skådespelare.
3 oktober - Erik von Detten, amerikansk skådespelare.
7 oktober - Anastasia Stotskaya, rysk sångerska, skådespelare och musikalartist.
13 oktober - Ian Thorpe, australisk simmare.
18 oktober - Ne-Yo, amerikansk musiker.
2 november - Johan Wissman, svensk friidrottare.
4 november - Henrik JP Åkesson, svensk regissör
8 november - Lynndie England, amerikansk militär.
11 november - Asafa Powell, jamaicansk friidrottare, världsrekorhållare på 100 meter från 2005.
12 november - Anne Hathaway, amerikansk skådespelare.
29 november - Cathy Tsui, kinesisk skådespelare.
30 november - Elisha Cuthbert, kanadensisk skådespelare.
30 december - Kristin Kreuk, kanadensisk skådespelare.

[redigera] Avlidna

12 januari - Tryggve Jerneman, svensk skådespelare.
19 januari - Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
22 januari - Eduardo Frei, politiker, 72 år.
25 januari - Mikhail Suslov, politiker, 79 år.
30 januari
- Tora Dahl, svensk författare.
- Stanley Holloway, brittisk skådespelare.
6 februari - Ben Nicholson, brittisk konstnär.
10 februari - Olov Wigren, svensk skådespelare.
11 februari - Eleanor Powell, amerikansk skådespelare, stepdansör.
17 februari - Thelonious Monk, jazzmusiker, 63 år.
1 mars - Harry Kullman, svensk författare.
2 mars - Philip K. Dick, Amerikansk sci fi författare.
5 mars - John Belushi, skådespelare.
6 mars - Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare.
10 mars - Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, svensk längdåkare, OS-medaljör.
18 mars - Rune B. Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957-1969, industriminister 1971-1976.
19 mars - Randy Rhoads, amerikansk gitarrist, flygolycka.
22 mars - Ingemar Holde, svensk skådespelare.
24 mars - Erik Lundegård, kåsör (signaturen Eld).
25 mars - Gurli Maria Bergström svensk kompositör och sångerska, mer känd som Kai Gullmar.
26 mars - Anders Börje, svensk sångare, kompositör och skådespelare.
29 mars - Carl Orff, tysk tonsättare, kompositör och pedagog.
31 mars - Walter Hallstein, politiker.
6 april - Elsa Björkman-Goldschmidt, svensk författarinna.
15 april - Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.
3 maj - Hortensia Hedström, svensk operettsångerska och skådespelerska.
29 maj - Romy Schneider, österrikisk-tysk skådespelare.
1 juni
- Per G. Holmgren, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.
- Art Pepper, amerikansk jazzmusiker.
5 juni - Olle Hellbom, svensk filmregissör.
6 juni - Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
8 juni - Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.
9 juni - Kalle Schröder, svensk tennisspelare.
10 juni - Rainer Werner Fassbinder, tysk författare, regissör.
12 juni - Marie Rambert, polsk-brittisk ballerina.
16 juni
- Georg Leibbrandt, tysk nazistisk politiker.
- James Honeyman-Scott, brittisk musiker.
18 juni - Curd Jürgens, tysk skådespelare.
23 juni - Helmer Linderholm, svensk författare.
29 juni - Pierre Balmain, fransk modeskapare.
6 juli - Hilding Bladh, svensk filmfotograf.
12 juli - Kenneth More, brittisk skådespelare.
22 juli - Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
29 juli - Harold Sakata, amerikansk skådespelare.
7 augusti - Urban Sahlin, svensk skådespelare.
11 augusti - Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
12 augusti
- Henry Fonda, amerikansk filmskådespelare.
- Salvador Sanchez, mexikansk boxare, världsmästare i fjädervikt 1980-1982.
13 augusti - Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör.
15 augusti - Hugo Theorell, svensk nobelpristagare.
20 augusti - Ulla Jacobsson, svensk skådespelerska.
29 augusti - Ingrid Bergman, svensk skådespelerska.
1 september - Wladyslaw Gomulka, polsk politiker.
5 september - Douglas Bader, brittisk RAF-legend.
8 september - Folke Hamrin, svensk skådespelare.
13 september - Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och tennisspelare.
14 september
- Bashir Gemayel, libanesisk officer och politiker (mördad).
- Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco.
- Kristján Eldjárn, isländsk president
17 september - Catrin Westerlund, svensk skådespelare.
4 oktober
- Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
- Glenn Gould, kanadensisk pianist.
- G.S. Pathak, indisk domare och politiker, vicepresident 1969-1974.
9 oktober - Anna Freud, österrikisk-brittisk psykoanalytiker.
10 oktober - Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelare och sångerska.
18 oktober - Pierre Mendès-France, fransk politiker.
27 oktober - Mary Gräber, svensk skådespelare.
30 oktober - Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.
4 november
- Jacques Tati, fransk komiker, regissör.
- Dominique Dunne, amerikansk skådespelare.
7 november - Leo Myhrán, svensk skådespelare och inspicient.
10 november - Leonid Brezjnev, Sovjetunionens statschef.
13 november - Curt Siwers, svensk skådespelare.
16 november - Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.
17 november - Eduard Tubin, estnisk-svensk kompositör.
21 november - Gertie Löweström, svensk skådespelare.
2 december - Marty Feldman, brittisk skådespelare.
16 december - Colin Chapman, brittisk racerbilskonstruktör.
18 december - Hans-Ulrich Rudel, tysk flygöverste under andra världskriget.
20 december - Arthur Rubinstein, pianist.
24 december - Louis Aragon, fransk författare (dadaist).
25 december - Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.
31 december - Otto Hofmann, tysk SS-officer.