Tasjkent
Wikipedia
Tasjkent (med flera alternativa stavningar; Тошкент eller Toshkent på uzbekiska, med betydelsen "stenstaden") är huvudstaden i Uzbekistan, belägen i nordöstra delen av landet vid gränsen mot Kazakstan nära floden Syr-Darja. Staden hade cirka 2 142 700 invånare 1999. Befolkningen består främst av uzbeker och ryssar.
Viktiga näringar är verkstadsindustri, textilie- och livsmedelsproduktion. Flygplansfabriken som tillverkar IL-76 och IL-114 ligger i denna stad. Tasjkent har ett universitet, grundat 1918, och ett modernt tunnelbanesystem som är det enda av sitt slag i Centralasien.
Staden har anor från 4000-talet f.Kr. och var länge ett viktigt handelscentrum längs sidenvägen. Den omnämns i kinesiska källor från 100-talet f.Kr. Den hette fram till 1000-talet Tjatj. Under 1400-talet var den ett timuridiskt fort. Tasjkent var från 1500-talet del av khanatet Buchara, men var huvudstad i ett självständigt khanat 1810 då den erövrades av Alem khan av Kokand; den förvaltades 1853-1858 av ståthållaren Mirza Achmed Pervanatji. Staden erövrades av Ryssland år 1865 och blev 1867 huvudstad i det ryska generalguvernmentet Turkestan. År 1930 blev den huvudstad i den uzbekiska sovjetrepubliken. Stora delar av staden raserades i en massiv jordbävning 1966; den byggdes senare upp i modern sovjetisk stil. Den blev efter Sovjetunionens fall 1991 huvudstad i Uzbekistan.
Även om mycket av staden förstördes i jordbävningen 1966 finns där fortfarande flera gamla byggnadsverk, däribland Kukeldasj Madrassa, daterad till Abdullah khans (1557-1598) regeringstid.
