Tegelsten

Wikipedia

gammal mur av tegelsten

Tegel är en konstgjord sten som används för konstruktion av byggnader. Den kan tillverkas maskinellt eller manuellt. Tegel indelas i

obränt tegel (består av torkad lera och eventuellt en inblandning av något armerande som tagel eller halm.
bränt tegel (består av lera och sand samt eventuella tillsatser).

Sumererna var de första (vad vi vet i dag) som tillverkade tegel. På den tiden soltorkades teglet, och i dag bränns det i speciella ugnar. Soltorkat tegel har inte samma höga hållfasthet mot nötning och tryck som det brända. Utan skydd emot väder och vind eroderas obränt tegel. I torrt och varmt klimat och för stenarna gynnsam miljö har dock sådana byggnader extremt lång livslängd.

I Europa kom framställningen av bränt tegel igång på 1100-talet. Tillverkningen skedde i särskilda tegelbruk, vilka till en början var så starkt knutna till byggprojektet att det startade samtidigt och sedan lades ned när bygget var klart. Sverige var intill slutet av 1960-talet rikt försett med tegelbruk som ofta hade anor från 1700-talet – men i dag återstår endast ett fåtal beroende på lågprisimport från Polen och Tjeckoslovakien. Bland de kvarvarande bruken kan nämnas:

Bergsbrunna Tegelbruk HB i Uppsala
Bältarbo i Hedemora (historiskt bruk)
Haga Tegelbruk/Optiroc AB i Enköping
Horns Tegelbruk i Väring
Ljungs Tegelbruk AB i Ljungsbro (produktion av tegel?)
Kanik Tegelbruk/Optiroc AB i Bjärred
Vittinge Tegel (taktegel) i Vittinge

[redigera] Tillverkning

Tegel kan tillverkas genom strängpressning (genom slätt eller räfflat munstycke) eller maskinslagning (leran pressas då ned i en lådform och ytan jämnas med en kolv). Sker tillverkningen genom handpressning i lådformen kallas produkten handslaget tegel.

Ytan kan ytterligare varieras genom att leran beströs med sand eller krossat tegel av olika färg och storlek före bränningen. Teglets färg beror på utgångslerans sammansättning och bränningstemperaturen. Teglets densitet kan sänkas genom att sågspån inblandas, vilket sedan försvinner vid bränningen och porer bildas.

Nästan alla magra leror duger till tegeltillverkning. Leran skall vara ren från jord och organiska ämnen så att dessa inte okontrollerat påverkar teglet vid bränningen. Om leran innehåller svavelkis kan detta innebära att teglet så småningom avsöndrar mursalt, stenen kan då vittra sönder.

Bränning av tegel sker i temperaturer omkring 1000 ^oC.

Teglet indelas efter utformningen i

fulltegel
håltegel.

Vanliga tegeltyper i Sverige är 19-hålstegel, 78-hålstegel och gittertegel (rombiska hål). I andra länder förekommer ofta tunnväggiga tegelstenar.

Beroende på användningen är benämningen murtegel eller fasadtegel (en variant är spiktegel, en tunn "tegelsten" som spikas på fasaden).

Vid sättning av stenarna används murbruk, fogarna fylls sedan med särskilt fogbruk som kan ha olika färg, beroende på vilket arkitektoniskt intryck som eftersträvas. Intrycket kan också varieras genom de olika murförband som kommer till användning.