Tingsrätt
Wikipedia
| Rättsinstanser i Sverige |
|---|
| Allmänna domstolar: Tingsrätt |
|
|
| Förvaltningsdomstolar: |
|
|
| Specialdomstolar: Arbetsdomstolen |
|
|
| Skiljenämnder: |
|
|
| Se även: |
Tingsrätt, allmän underrätt och första instans inom det allmänna domstolsväsendet i både Sverige (från 1971) och Finland (från 1 december 1993). Även i Norge har begreppet (no. tingrett) från år 2002 ersatt de tidigare byrett och herredsrett. I Danmark har man en motsvarande underrätt, som heter byret.
Innehåll |
[redigera] Tingsrätterna i Sverige
[redigera] Historisk utveckling
Tingsrätterna i Sverige instiftades 1971 och ersatte rådhusrätterna (fanns då i 27 av landets större städer, i de övriga låg staden under häradsrätt) och häradsrätterna (häradstingen) som fanns på landsbygden. Därmed var de första rättsinstanserna lika över hela landet. År 1995 fanns 96 tingsrätter i Sverige, men sedan dess har antalet skurits ned betydligt till dagens 56 st och antalet tingsrätter förväntas på sikt vara cirka 40 stycken i hela Sverige. Främst försöker man koncentrera tingsrätterna till residensstäderna i mindre län och till de större städerna.
Begreppet tingsrätt skapades inte nytt inför reformen 1971, utan finns belagt redan på 1600-talet, då vanligen i betydelsen häradsrätt.
Fram till 1993 skulle varje verksamhetsår i tingsrätten i enlighet med 1686 års kyrkolag inledas med en tingspredikan i någon av Svenska kyrkans gudstjänstlokaler eller på tingsstället. Många domstolar har bevarat detta åldriga åliggande som en tradition.
[redigera] Administrativ indelning
Huvudartikel: Domsaga
Till en tingsrätt hör en domsaga som är det administrativa området där en tingsrätt dömer. Ett exempel: Blekinge tingsrätt dömer i tvistemål som sker inom Blekinge domsaga, det vill säga i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner, med säte för huvudförhandlingar (rättegångar) och kansli i Karlskrona och med ett ytterligare tingsställe i Karlshamn där huvudförhandlingar kan ske men där det inte finns någon fast anställd expedition.
Vid större geografiska avstånd är det vanligt att tingsrätten förfogar över ett eller flera tingsställen, lokaler dit rätten reser vid behov av förhandling. Parter i målet slipper på detta sätt resa långa avstånd vilket sparar pengar för domstolen som måste ersätta utlägg för resor och förlorad arbetsinkomst. Normalt är ingen personal på tingsrätten fast stationerad på tingsstället, utan enbart på huvudorten (kansliorten).
[redigera] Inskrivningsmyndigheter
Huvudartikel: Inskrivningsmyndighet
Sju tingsrätter i Sverige är även inskrivningsmyndigheter. Dessa finns vid tingsrätterna i Hässleholm, Eksjö, Uddevalla, Norrtälje, Mora, Härnösand och Skellefteå. Inskrivningsmyndigheterna handhar Fastighetsregistret och vid inskrivningsmyndigheten handläggs s.k. inskrivningsärenden. Inskrivningsärenden är till exempel ärenden om lagfart, inteckning och inskrivning av vissa rättigheter som sedan förs in i fastighetsregistret.
[redigera] Tingsrättens sammansättning
Tingsrättens chef kallas för lagman. Denne skall leda arbetet på tingsrätten och utgör den övre domaren. Lagmannen utses av regeringen efter en ansökningsprocedur.
Vid brottmål så består tingsrätten i regel av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om det finns skäl så kan tingsrätten bestå av 2 domare+3 nämndemän, 2 domare+4 nämndemän eller 1 domare+4 nämndemän.
Vid tvistemål så består tingsrätten oftast av tre lagfarna domare.
[redigera] Överklagande
En dom i tingsrätten kan överklagas till nästa instans, se hovrätt.
