Svenska kyrkan
Wikipedia
 |
Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. |
Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige.
-
- Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (1-2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan)
Benämningen "Svenska kyrkan" finns med i lagtext först 1860 (i den första dissenterlagen). Ett särskilt namn för kyrkan i Sverige behövdes för att särskilja Svenska kyrkan från andra trossamfund, vars existens genom dissenterlagen för första gången erkändes av staten. Tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre kallas statskyrka, men den är fortfarande en folkkyrka. Dock så är fortfarande Svenska kyrkan till viss del styrd av riksdagen, genom Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), Lag om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1592) samt Lag om registrerat trossamfund (1998:1593) och Lag om avgift till registrerat trossamfund (1999:291).
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] 900- till 1500-tal - Del av romersk-katolska kyrkan
Kristnandet av Sverige genomfördes från sent 900-tal till sent 1000-tal av människor som kommit i kontakt med kristendomen i andra länder. Det skedde både genom handel och genom kristna trälar. Dessutom verkade missionärer från Tyskland och England.
Ansgar som ibland kallas Nordens apostel kom till Birka omkring 830 och grundade vad man anser vara den första kristna församlingen i Sverige. Fynd av en kristen gravplats i området kring Varnhems klosterkyrka från 800-talet tyder dock på att kristendomen kan ha kommit tidigare till Sverige.[1][2]
Det första tydliga tecknet på att kristendomen fått fotfäste i större skala är Olof Skötkonungs dop, omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030.
1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift. Dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala.
Stiften var från och med 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala. Den svenska kyrkoprovinsen var dock fortfarande formellt underställd Lund och förblev så fram till reformationen.
Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bland annat Visby och Skara.
Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet var utan tvekan heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både andligt och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.
[redigera] 1500-tal till 2000 - Svensk statskyrka
Under reformationen på 1500-talet bröt kyrkan i Sverige med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet.
Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse. Han biskopsvigdes dock av den tidigare ärkebiskopen (apostolisk succession), någon som inte skedde i Danmark.
Övergången till luthersk statskyrka blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593, då Augsburgska bekännelsen antogs som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571.
Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag blev den kyrkoordning som bestämde kyrkans verksamhet till 1980-talet.
Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet började det lutherska enhetssamhället dominans brytas sönder genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkor.
Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att tillhöra andra trossamfund än Svenska kyrkan, först för utlänningar under Gustav III, sedan för svenska medborgare 1860. Det dröjde dock till 1951 innan man kunde gå ur Svenska kyrkan utan att gå med i en annan kristen kyrka.
[redigera] 2000-talet: Från statskyrka till folkkyrka
Sedan relationerna mellan kyrka och stat ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom ställs kandidaterna i de valen upp av nomineringsgrupper, som i de flesta fall sammanfaller med eller står de vanliga politiska partierna mycket nära. Störst skillnad åstadkom de ändrade relationerna på lokalplanet. Kyrkoförsamlingen var länge den enda lokala samhälleliga organisationen. Först 1864 delades församlingen i två delar, en borgerlig kommun och en kyrklig kommun. Att församlingarna fick ställning som kommun kom att innebära betydande begränsningar för vad de tilläts göra. Tydligast märktes detta inom vård, skola och omsorg. Relationsförändringen år 2000 innebar att församlingarna upphörde att vara kommuner. Därmed försvann också de tidigare restriktionerna.
16 mars 2007 ställde sig Svenska kyrkan, som en av de första kristna kyrkorna i världen, positivt till att viga samkönade par, om än med förbehåll för att man inte vill kalla samkönade giftemål för "äktenskap". [3]
[redigera] Organisation
Svenska kyrkans organisation, uppgifter och administration finns sedan den 1 januari 2000 huvudsakligen reglerad kyrkans egna regelverk, kyrkoordningen. Viss lagstiftning finns dock kvar, huvudsakligen rörande begravningsverksamheten och vissa andra frågor i lagen om Svenska kyrkan. Även lagen om trossamfund reglerar vissa aspekter av Svenska kyrkans, liksom Sveriges övriga religiösa samfunds organisation.
Organisatoriskt är Svenska kyrkan uppdelad på lokal, regional och nationell nivå. Lagen om Svenska kyrkan föreskriver att dess verksamhet ska vara rikstäckande.
[redigera] Lokal nivå
På lokal nivå är Svenska kyrkan indelad i församlingar. Till skillnad från frikyrkorna är Svenska kyrkans församlingar territoriella, vilket innebär att församlingarna har geografiska gränser, man är alltså medlem i den församling inom vilkens gränser man är folkbokförd.
Svenska kyrkan har även några icke-territoriella församlingar:
- Karlskrona Amiralitetsförsamling
- Tyska församlingarna i Göteborg
- Tyska församlingen i Stockholm
- Finska församlingen i Stockholm
- hovförsamlingen
Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt att utöva diakoni och mission.
En församling kan vara fristående eller ingå i en kyrklig samfällighet. En fristående församlings verksamhet leds av kyrkofullmäktige och kyrkorådet.
I en församling som ingår i en samfällighet kan församlingens verksamhet istället ledas av ett direktvalda kyrkorådet, har församlingen dessutom mindre än 500 medlemmar kan kyrkofullmäktige istället vara ersatt av en kyrkostämma.
Den kyrkliga samfällighetens verksamhet leds av det samfällda kyrkofullmäktige och kyrkonämnden.
Som en pastoral samverkansenhet ingår pastoraten inom ett geografiskt område i ett kontrakt. För att samordna arbetet i kontraktet utser stiftets biskop en av kontraktets präster, vanligen (men inte nödvändigtvis) en av kyrkoherdarna, till kontraktsprost. Den enda obligatoriska administrativa uppgift som åligger kontraktet är att vara valdistrikt vid stiftsfullmäktigeval och biskopsval.
[redigera] Regional nivå
Regionalt är Svenska kyrkan indelad i 13 stift. Stiftet är en biskops tjänstgöringsområde och har som uppgift att främja och ha tillsyn över församlingarnas verksamhet.
Respektive stift leds av stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen. I stiftet finns också ett domkapitel, som har särskild tillsyn över stiftets präster och diakoner. Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet.
Uppsala stift är ärkestift och har två biskopar. En av biskoparna i Uppsala stift är ärkebiskop. Ärkebiskopen är inte överordnad övriga biskopar. Dock är ärkebiskopen ordförande i biskopsmötet.
[redigera] Nationell nivå
På nationell nivå leds Svenska kyrkan av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Den nationella nivån har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänstfirande, ekonomi och organisation. Återkommande kritik framförs över att kyrkomötet och kyrkostyrelsen i stor utsträckning utgörs av förtroendevalda som representerar de politiska partiernas intressen mer än kyrkans.
[redigera] Rörelser inom Svenska kyrkan
Det finns flera organisationer och rörelser som verkar inom Svenska kyrkan, men som i vissa sammanhang verkar självständigt. En del av dem betraktas i allmänhetens ögon som egna frikyrkosamfund. Svenska kyrkan kännetecknas av en stor bredd vad det gäller olika fromhetstraditioner.
- Svenska kyrkans lekmannaförbund
- Svenska Kyrkans Unga
- Lutherhjälpen
- Svenska kyrkans mission (SKM)
- Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)
- Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS)
- Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner
[redigera] Ekonomi
Kyrkans verksamhet finansieras genom kyrkoavgift, tidigare kallad kyrkoskatt, kollekter och gåvor samt avkastning på kapital.
Kyrkoavgiften varierar mellan olika församlingar och kyrkliga samfälligheter. Staten har medgett att Skatteverket ska agera uppbördsorganisation för kyrkoavgiften. Icke-territoriella församlingar har till viss del särlösningar för uppbörden. Exempelvis kan en utlandsförsamlings kyrkoråd besluta om församlingens kyrkoavgift i form av en fast summa, vilken församlingens regelbundna besökare sedan uppmanas att betala in.
Kollekter och gåvor tas i många fall upp för ett specifikt ändamål, i huvudsak indelat i gemensamma ändamål för hela kyrkan (mission, Lutherhjälpen, Svenska kyrkans unga), lokala ändamål (upprustning av kyrkorgel, kostnaden för en konsert, Svenska kyrkans ungas lokala verksamhet) eller generella ändamål (församlingens verksamhet).
Många av Svenska kyrkans organisatoriska enheter äger och förvaltar självständigt kapital (aktier, värdepapper) eller fasta tillgångar (skogsfastigheter, byggnader). Avkastningen från dessa tillgångar kan exempelvis användas för att hålla kyrkoavgiften på en låg nivå eller för att finansiera en investering.
Kyrkobyggnadernas underhållskostnader finansieras av kyrkoavgiften, men för att förhindra att kulturellt värdefulla byggnader förfaller får Svenska kyrkan ett visst stöd från staten, så kallad kyrkoantikvarisk ersättning, avsett för långsiktigt underhåll av kyrkobyggnader.
[redigera] Vapen
Svenska kyrkans vapen - en sköld av guld belagd med ett rött kors med i korsmitten en krona av guld - återgår på ett vapen från 1300-talet i Uppsala domkyrka. Det är blasonerat av heraldikern Bengt Olof Kälde och antogs 1977. Det i Svenska kyrkans logotyp använda utförandet är från 2005. Vapnet återges här bredvid.
Färgerna i vapnet motiveras med några av de teologiska begrepp samfundet använder, främst i sitt tal om Gud. Den röda färgen symboliserar "Guds kärlek", samtidigt som den motiveras som blodets och eldens färg. Guldfärgen syboliserar "det eviga ljuset" liksom "Guds härlighet och makt". Kronan är en segerkrona, och symboliserar Kristi, världens konungs, seger över döden.
Vapnet återfinns även i form av flagga.
[redigera] Tro
Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på erfarenheten av mötet med Treenig Gud, så som den nedtecknats i Bibeln och, i Svenska kyrkans fall, så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas till Svenska kyrkans bekännelse.
I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika riktningar samsas. Flera traditionella kristna rörelser motsätter sig dock influenser från moderna och postmoderna riktiningar. Exempel på dessa traditionella kristna rörelser är lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet och læstadianer. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.
[redigera] Medlemskap
Från och med 1996 blir man medlem i Svenska kyrkan genom att döpas. Tidigare blev barn vars föräldrar var medlemmar automatiskt medlemmar. Det finns också möjlighet att tillhöra kyrkan "i avvaktan på dop".
Under perioden från 1996 och framåt har också Svenska Kyrkan utan klart stöd i lagstiftningen registrerat minderåriga utan medgivande från vårdnadshavare under förutsättning att minst en av vårdnadshavarna var registrerad medlem. Svenska Kyrkan hävdar själva att detta endast kan ha hänt av misstag, i samtliga fall. [källa behövs]
[redigera] Utträde
Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men det dröjde till 1951 innan man kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund. Sedan 1 januari 2000 är kyrkan fristående från svenska staten.
[redigera] Hur man går ur
För att gå ur svenska kyrkan måste man ansöka om utträde hos kyrkoherden i den församling man tillhör. Detta sker genom att man fyller i en blankett, som bland annat kan fås från den lokala församlingen. Vissa församlingar godtar även utträden via personliga brev. Vårdnadshavare kan begära utträde för sina barn, men barn som är över 12 år måste själva godkänna begäran.
[redigera] Konsekvenser
Den som inte är medlem har inte rätt till vigsel- eller begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans regi. Det räcker dock med att ena parten är medlem för att man ska ha rätt till vigselgudstjänst i Svenska kyrkan. Om ingen av parterna är medlem i Svenska kyrkan kan kyrkoheden i församlingen bevilja vigselgudstjänst om det finns särskilda skäl. Då kan Svenska kyrkan välja att ta betalt för gudstjänsten.
Om en person som inte är medlem i Svenska kyrkan avlider, får kyrkoheden besluta ifall en begravningsgudstjänst ska hållas. Svenska kyrkan får inte ta ut någon avgift för begravningsgudstjänster.
Den som begärt utträde betalar inte någon kyrkoavgift till Svenska kyrkan. Alla som är folkbokförda betalar dock den statliga begravningsavgiften som i de flesta kommuner (utom Stockholm och Tranås) går till Svenska kyrkan, som sköter begravningsverksamheten på statens uppdrag.
[redigera] Gudstjänst
Svenska kyrkans gudstjänstfirande regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet.
[redigera] Nuvarande biskopar
- Uppsala stift - Anders Wejryd (2006-) (ärkebiskop)
- Uppsala stift - Ragnar Persenius (2000-) (stiftsbiskop)
- Linköpings stift - Martin Lind (1995-)
- Skara stift - Erik Aurelius (2004-)
- Strängnäs stift - Hans-Erik Nordin (2005-)
- Västerås stift - Claes-Bertil Ytterberg (1988-)
- Växjö stift - Sven Thidevall (2006-)
- Lunds stift - Christina Odenberg (1997-2007)
- Göteborgs stift - Carl Axel Aurelius (2003-)
- Karlstads stift - Esbjörn Hagberg (2002-)
- Härnösands stift - Tony Guldbrandzén (2001-)
- Luleå stift - Hans Stiglund (2002-)
- Visby stift - Lennart Koskinen (2003-)
- Stockholms stift - Caroline Krook (1998-)
[redigera] Litteratur
- Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
- Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8
- Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen, utg. av Stephan Borgehammar Verbum 1993. ISBN 91-526-2114-6
- Sveriges kyrkohistoria 8 band. Olika författare. Huvudredaktör: Lennart Tegborg. Verbum 1998-2005.
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ http://www.vastergotlandsmuseum.se/varnhem/c14_analyser_2007.html
- ^ http://www.sr.se/skaraborg/nyheter/artikel.asp?artikel=1215836
- ^ ”Ja till homovigslar i Svenska kyrkan”. SvD, 2007-03-16.
