Tysklands herrlandslag i fotboll
Wikipedia
- För andra tyska fotbollslandslag (U21, Tysklands damlandslag i fotboll), se Tysklands fotbollslandslag.
|
||||||
| Tysklands fotbollslandslag | ||||||
| Förbund | Deutscher Fussball-Bund | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förbundskapten | Joachim Löw (2006-) | |||||
| Matchställ |
|
|||||
| Flest landskamper | Lothar Matthäus, 150 (1980-2000) | |||||
| Flest mål | Gerd Müller, 68 (1966-1974) | |||||
| VM-meriter |
Världsmästare: 1954, 1974, 1990 |
|||||
| EM-meriter |
Europamästare 1972, 1980, 1996 |
|||||
| OS-meriter |
Olympiska mästare: 1976 DDR |
|||||
| VM-slutspel | 16 (1934, 1938,
1954, 1958, 1962, 1966, 1970, 1974, 1978, 1982, 1986, 1990, 1994, 1998, 2002, 2006) |
|||||
| EM-slutspel | 9 (1972, | |||||
| OS-slutspel | BRD: 1952, 1956, (1964), 1972, 1984, 1988 DDR: 1964, 1972, 1976, 1980 1952 och 1956 deltog Västtysklands lag under gemensam tysk flagg. 1964 deltog Tyskland som en gemensam OS-trupp. Fotbollslandslaget som deltog var dock ett östtyskt. DDR kvalificerade sig 1984 men bojkottade spelen. Västtyskland tog platsen som bästa grupptvåa i kvalet. |
|||||
| Confederations Cup | 1999, 2005 Brons 2005 |
|||||
Tysklands herrlandslag i fotboll, DFB-elf, Nationalmannschaft eller Nationalelf.
Det tyska (tidigare västtyska) herrlandslaget i fotboll är ett av de mest framgångsrika med tre VM-titlar och tre EM-titlar. Tyskland har dessutom nått ytterligare fyra VM-finaler och två EM-finaler. Landslagets spel kännetecknas av disciplin och en stark organisation av de olika lagdelarna. Tyskland har under de senaste åren spelat 3-5-2 eller 4-4-2.
I Tyskland är herrlandslaget i fotboll det mest populära av landslagen och dess spelare är hyllade stjärnor då de vinner men står ofta under hård press inför stora mästerskap och viktiga matcher.
[redigera] Historia
[redigera] 1908: Den första landskampen
Det tyska förbundet DFB grundades 1900 och inofficiella landskamper genomfördes i liten skala. 1908 spelade Tyskland sin första officiella A-landskamp mot Schweiz. Tyskland förlorade och skulle under de första landslagsåren ha blandade framgångar. Allteftersom blev det tyska spelet bättre. Fotbollens popularitet i Tyskland växte gigantiskt fram till 1930-talet då fotbollen var den klart största sporten.
[redigera] 1934: VM-debut
De första framgångarna för Tyskland som fotbollslandslag kom under 1930-talet. I Italien-VM 1934 tog Tyskland tog sin första medalj. Edmund Conen var lagets skyttekung. Misslyckandet i OS 1936 gjorde att Sepp Herberger tog över landslaget efter Otto Nerz. När så Tyskland annekterade Österrike slogs landslagen samman. Österrike var då ett av de bästa, men det visade sig svårt att förena spelare oc olika spelstilar. VM i Frankrike 1938 blev ett misslyckande där laget åkte ut redan i första omgången. De efterföljande åren och under kriget utarmades fotbollen av naziregimen som ville lägga den populära sporten under sig. Många spelare kallades in i kriget och trots att fullt krig härjade runt om i Europa spelade Tyskland landskamper fram till 1942 - dock i regel bara mot motståndare från ockuperade länder alternativt bundsförvanter till Tyskland. Noterbart är att Sverige var ett av de länder som spelade krigstida landskamper mot Tyskland.
[redigera] 1954: "das Wunder von Bern"
1950 spelade Tyskland återigen landslagsfotboll då man spelade mot Schweiz i Stuttgart och vann med 1-0. Samtidigt blev man påminda om Tyskland delning i och med att Östtysklands fotbollslandslag spelade sina första landskamper 1953. Västtyskland under Sepp Herberger kvalificerade sig efter kvalspel för VM i Schweiz 1954 med lagkaptenen Fritz Walter som den stora stjärnan. Västtyskland vann VM 1954 efter en överraskande finalseger mot storfavoriterna och dåtidens giganter Ungern med 3 - 2. VM-finalen i Bern har blivit en verklig klassiker och har en central roll i den tyska fotbollshistorien. Bragden skedde dessutom genom att man tog in en ungersk 2 - 0-ledning. Matchhjälte blev Helmut Rahn som sköt in segermålet i slutet av matchen. Seger kallas "Das Wunder von Bern" (Undret i Bern).
1958 tog sig Västtyskland till semifinal när VM gick i Sverige och åkte ut mot hemmalaget i en stökig match på Ullevi i Göteborg. Tyskland fick bl.a. Erich Juskowiak utvisad och förlorade med 1-3. I bronsmatchen förlorad ett reservbetonat tyskt lag mot Frankrike med 3-6.
[redigera] 1960-talet: Svacka och väg mot ny storhetstid
1962 åkte Västtyskland ut VM:s kvartsfinal mot Jugoslavien vilket ledde till nytänkande. I förbundsrepubliken skapades en rikstäckande liga - Bundesliga - efter år av diskussioner. Den nya ligan höjde nivån på tysk fotboll. Samtidigt blommade nya stjärnor ut som tillhörde de största namnen i tysk fotbolls historia: Franz Beckenbauer, Wolfgang Overath, Sepp Maier och teknikern Reinhard Libuda var några av de tyska världsspelare som slog igenom på 1960-talet. Det Västtyska landslaget nådde VM-final 1966 men föll i en klassisk final mot England på Wembley.
Vid Mexiko-VM var laget tillbaka i storform efter ha misslyckts nå EM-slutspel 1968. De ovan nämnda spelarna var med och därtill hade Västtysklands största målskytt genom tiderna tillkommit sedan VM 1966 - Gerd Müller. Müller öste in mål och blev Mexiko-VM:s skyttekung med 10 mål samtidigt som hela laget gjorde väl ifrån sig. Tyskarna vann samtliga gruppspelsmatcher, en bedrift som inte något tyskt landslag lyckats upprepa senare. I kvartsfinalen vände tyskarna ett 0-2-underläge mot England och vann efter förlängning med 3-2. I semifinalen spelade Beckenbauers mannar en ny stormatch mot Italien, en batalj som kommit att kallas århundradets match (3-4).
[redigera] 1970-talets storhetstid
Storhetstiden anses av många varit under 1970-talet då Västtyskland dominerade landslagsfotbollen med storstjärnor som Beckenbauer, Netzer och Müller. Laget vann EM 1974 och Tysklands-VM 1974. Endast Frankrikes fotbollslandslag har lyckats vinna i EM och VM på samma vis (VM 1998 och EM 2000). En milstolpe i Tysklands väg mot storhet var landslagets första vinst på engelsk mark när England besegrades på Wembley i EM-kvartsfinalen 1972. Landslagets framgångar och spel påverkade hela fotbollen där landslagets spelidé och spelsystem påverkade hela fotbollen med libero som utmärkande lagdel. Landslagets stomme bestod av spelare från de två storklubbarna FC Bayern München och Borussia Mönchengladbach som vid samma tid hade stora framgångar i Europa.
[redigera] 1980: EM-guld
En ny generation spelare tog Västtyskland tillbaka till toppen efter ett misslyckande i Argentina-VM 1978 där Tyskland kom sexa utan att imponera. Den nya förbundskaptenen Jupp Derwall som under många år var assisterande förbundskapten mönstrade ett lag med profiler som Harald Schumacher, Ulrich Stielike, Hans-Peter Briegel och Karl-Heinz Rummenigge för att inte nämna turneringens stora utropstecken Bernd Schuster. I finalen slogs Belgien tillbaka med 2-1 efter två mål av Horst Hrubesch. Förväntningarna inför VM i Spanien 1982 var stora där de regerade europamästarna var en av favoriterna efter ett imponerade kval med idel segrar. Turneringen skulle trots medaljframgång bli en misslyckad där landslaget flera gånger fick mycket negativ kritik. Efter en oväntad förlust i öppningsmatchen, 1-2 mot Algeriet, (en av VM-historiens största sensationer) gick Västtyskland vidare efter 1-0 mot Österrike. Det var en match där båda lagen spelade på resultaten så att båda lagen skulle gå vidare. I semifinalen fällde målvakten Harald Schumacher brutalt Frankrikes Battiston vilket på nytt skapade svarta rubriker. Detta gjorde att lagets framgångar hamnade i skymundan: Västtyskland vann VM-historiens första straffläggning i semifinalen och var åter i final. I finalen var Tyskland numret för litet mot Italien, som blev världsmästare efter en klar 3-1-seger.
[redigera] Beckenbauer-eran
Den senare delen av Derwall-eran kantades inte bara av den PR-mässigt misslyckande VM-turneringen 1982 utan fortsatte med ett illa spelat EM-kval där tyskarna förlorade två gånger om mot Nordirland. Först efter en knapp 2-1-seger mot Albanien gick Västtyskland via målskillnad till EM-slutspel. I EM åkte laget ut redan i gruppspelet. I ett sent skede förstärktes truppen med nya spelare.. Det stora utropstecknet var Rudi Völler som kom fram som Tysklands nya skyttekung. Det stormade i landslaget mellan stjärnorna och Bernd Schuster som valde att stå utanför landslaget. Efter EM 1984 tog Franz Beckenbauer över som förbundskapten eller Teamchef som hans officiella titeln var, eftersom han saknade tränarlicens. Efter en första tid med framgång i VM-kvalet och VM-silver 1986 men med inre stridigheter byggde Beckenbauer upp ett nytt landslag.
[redigera] 1990: VM-guld
Beckenbauers landslag med nya spelare som Jürgen Kohler, Jürgen Klinsmann och Thomas Hässler bredvid de redan etablerade Lothar Matthäus, Andreas Brehme och Pierre Littbarski nådde semifinal när EM hölls i Västtyskland 1988. Beckenbauers och landslagets stora stund skulle komma vid VM i Italien 1990. Västtyskland nådde för tredje gången VM-finalen och kunde vinna efter ett sent segermål av Andreas Brehme på straff. För motståndet stod 1986 års besegrare Argentina. Men nu skulle tyskarna dra det längsta strået. Rudi Völler revs ner i det argentinska straffområdet och Brehme kunde slå in straffen i den 85:e matchminuten. Västtyskland hade imponerat turneringen igenom med storsegrar under gruppspelet och seger mot bl.a. de regerande europamästarna Nederländerna och rivalen England på sin väg mot finalen.
[redigera] Tyskland under Vogts
Efter VM-finalen klev Beckenbauer tillbaka och istället tog assistenten tillika världsmästaren från 1974 Berti Vogts över. Vogts hade meriter som förbundskapten för Västtysklands framgångsrika ungdomslandslag och som taktikuppläggaren under VM 1990. Vogts nådde EM-finalen i Sverige 1992 men Tyskland föll överraskande mot Danmark. Vogts slussade som förbundskapten för det nu återförenade Tyskland in spelare från det tidigare DDR där Matthias Sammer skulle bli den mest framgångsrika i landslaget. VM i USA 1994 blev en besvikelse där ett ålderstiget landslag åkte ut i kvartsfinalen mot Bulgarien (1-2). 1996 tog Tyskland EM-guld i England med ett till delar nytt landslag. Matthias Sammer fick fullt förtroende som libero och var i sitt livs form. Därtill fanns Andreas Köpke som säker målvakt, ytterbackstalangen Christian Ziege, anfallsstjärnan Jürgen Klinsmann med flera som göt nytt liv i landslaget efter misslyckande i USA-VM. Det skulle därtill bli en reservspelare som avgjorde EM-finalen: Oliver Bierhoff gjorde både Tysklands kvittering och segermål på golden goal i förlängningen. Detta var Berti Vogts största ögonblick som förbundskapten: trots att laget var skadedrabbat gick Tyskland hela vägen efter seger mot hemmanationen England i semifinalen.
[redigera] Misslyckanden i VM 1998 och EM 2000
De senaste åren har landslaget utstått hård kritik efter tidiga sortier ur VM- och EM-slutspel. 1998 åkte Tyskland ur VM efter förlust 0-3 mot Kroatien. Misslyckande förde med sig att Berti Vogts kort efteråt avgick och flera av de gamla storspelarna sedan VM-guldet 1990 slutade i landslaget. Man kvalade in till EM 2000. Man hade gjort ett bra kval men misslyckades i slutspelet. I den första matchen gick det hyfsat då man spelade 1-1 mot Rumänien. Tyskland orkade bara med ett mål i turneringen i just öppningsmatchen mot Rumänien. Tyskland besegrades med 1-0 av England i den andra matchen. I den sista matchen förlorade man med 0-3 mot Portugal.
[redigera] 2002: VM-silver
Under kvalet till VM 2002 hade tyskarna stora problem och var tvungna att extra-kvala mot Ukraina. Något överraskande tog sig Tyskland helt till VM-final, där Brasilien väntade. Det tyska laget var utdömt av de flesta experter men visade sig slagkraftigt genom ett taktiskt och disciplinerat spel. Under Rudi Völler växte ett nytt landslag fram där spelare som Torsten Frings, Bernd Schneider och Michael Ballack fick sina internationella genombrott tillsammans med nya ansikten som Christoph Metzelder, Gerald Asamoah och Miroslav Klose m.fl. Detta till trots var det tydligt att bredd saknades. Inför turneringen skadades spelare som Sebastian Deisler, Mehmet Scholl och Jens Nowotny.
[redigera] 2006: VM på hemmaplan
Landslaget kunde inte knyta an till framgångarna sommaren 2002 utan hade stora problem att kvalificera sig till EM i Portugal 2004. I Portugal gick laget inte vidare från gruppspelet. Tyskland tog nu 2 poäng men det räckte inte till mer än en tredjeplats i gruppen och förbundskapten Rudi Völler avgick. Völlers gamla anfallskamrat, världsmästaren 1990 Jürgen Klinsmann tog över sedan flera tränare (bl.a. Ottmar Hitzfeld) hade tackat nej till jobbet. Klinsmann genomförde en stor generationsväxling inför VM-slutspelet på hemmaplan 2006. Tyskland var som turneringsarrangör direktkvalificerat och Klinsmann kunde i lugn och ro bygga upp sitt nya lag.
I VM 2006 vann Tyskland gruppen efter segar mot Costa Rica (4-2), Polen (1-0) och Ecuador (3-0). I åttondelsfinalen svarade Sverige för motståndet. Tyskland vann matchen med 2-0 efter två tidiga mål av Lukas Podolski. I kvartsfinalen ställdes tyskarna mot Argentina. Efter full tid och förlängning var ställningen 1-1, sedan Miroslav Klose nickat in en sen kvittering, och matchen gick till ett avgörande genom straffläggning. Tyskland vann sedan Jens Lehmann räddat 2 straffar. Semifinalen gick mot Italien. Det var en händelserik men länge mållös match, som inte avgjordes förrän efter 117 spelade minuter när Fabio Grosso gjorde 1-0 efter hörna. Ytterligare ett mål kom i den 120:e minuten då Del Piero nätade. Tyskland missade därmed finalen. I bronsmatchen vann laget 3-1 mot Portugal.
Under turneringen talades det mycket om att detta nya tyska landslag med sina framgångar hade skapat en "positiv" patriotism i Tyskland, en företeelse som alltsedan andra världskriget varit närmast tabu i Tyskland.
[redigera] Tyskland i OS
Tyskland deltog med sitt A-landslag i OS 1912 och 1936. Sedan följde OS-deltagande 1952, 1956, 1972 (som värdnation), 1984 och 1988. 1912 nådde Tyskland inte långt, men laget noterade sin största seger genom tiderna efter 16-0 mot Ryssland. 1936 tillhörde tyskarna favoritlagen efter VM-bronset 1934 men kunde inte alls leva upp till förväntningarna hemma i Berlin utan blev utslagna mot Norge (0 - 2) tidigt i cupturneringen. Vid OS i Helsingfors 1952 företrädde Västtyskland hela Tyskland och nådde semifinal. 1972 storsatsade tyskarna i sitt hemma-OS men dåtidens amatörregler gjorde att landet inte kunde mönstra sitt bästa lag. Senare OS-turneringar har varit U23-turneringar. Den största framgången kom 1988 då Västtyskland tog brons i Söul. 2004 misslyckades Tyskland att kvalificera sig för OS i Aten efter att Tysklands U21-landslag i fotboll misslyckats i U21-EM.
[redigera] Förbundskaptener
| 2006- | Joachim Löw |
| 2004-2006 | Jürgen Klinsmann |
| 2000-2004 | Rudi Völler |
| 1998-2000 | Erich Ribbeck |
| 1990-1998 | Berti Vogts |
| 1984-1990 | Franz Beckenbauer |
| 1978-1984 | Jupp Derwall |
| 1964-1978 | Helmut Schön |
| 1950-1964 1938-1942 |
Sepp Herberger* |
| 1923-1938 | Otto Nerz |
Sepp Herberger verkade de facto som förbundskapten fr.o.m. 1936 men blev officiellt utsedd 1938.
[redigera] Assisterande förbundskaptener
Utöver dessa förbundskaptener har flera kända tränare och spelare varit verksamma för Tysklands A-landslag som assisterande förbundskaptener.
- Dettmar Cramer
- Udo Lattek
- Michael Skibbe (2000-2004)
- Horst Köppel (1984-1986)
- Albert Sing
- Rainer Bonhof
- Joachim Löw (2004-2006)
[redigera] Landslaguppsättningar
[redigera] Profiler genom tiderna
[redigera] Flest landskamper
| Placering | Spelare | År | Landskamper |
|---|---|---|---|
| 1 | Lothar Matthäus | 1980-2000 | 150 |
| 2 | Jürgen Klinsmann | 1987-1998 | 108 |
| 3 | Jürgen Kohler | 1986-1998 | 105 |
| 4 | Franz Beckenbauer | 1965-1977 | 103 |
| 5 | Thomas Hässler | 1988-2000 | 101 |
| 6 | Berti Vogts | 1967-1978 | 96 |
| 7 | Sepp Maier | 1966-1979 | 95 |
| 7 | Karl-Heinz Rummenigge | 1976-1986 | 95 |
| 9 | Rudi Völler | 1982-1994 | 90 |
| 10 | Andreas Brehme | 1984-1994 | 86 |
[redigera] Flest landslagsmål
| Placering | Spelare | Mål |
|---|---|---|
| 1 | Gerd Müller | 68 |
| 2 | Jürgen Klinsmann | 47 |
| = | Rudi Völler | 47 |
| 4 | Karl-Heinz Rummenigge | 45 |
| 5 | Uwe Seeler | 43 |
| 6 | Oliver Bierhoff | 37 |
| 7 | Michael Ballack | 34 |
| 8 | Fritz Walter | 33 |
| = | Miroslav Klose | 33 |
| 10 | Klaus Fischer | 32 |
[redigera] Tysklands matchställ
Hemma
Tysklands matchställ har alltid haft samma färgkombination med en vit tröja tillsammans med svarta byxor. Färgerna kan återfinnas i dåtidens tyska flagga. Sedan 1988 har tyska landslaget använt sig alltmer av den nuvarande flaggans färger, med tydliga detaljer i rött, orange och svart vilket bl.a. kan ses i de tröjor i vilka Västtyskland vann VM 1990. Tröjornas design har förändrats kraftigt genom åren i fråga om skärning och detaljer. Vartannat år lanseras en ny tröjmodell.
Borta
Den traditionella tyska bortatröjan har bestått av grön tröja och vita byxor tillsammans med gröna strumpor i olika variationer. 2002 valdes denna bort och i stället kom en ny tröja i svart och antracit. 2003 ändrades bortastället på nytt till en tröja i helsvart tillsammans med vita shorts. 2004 spelade Tyskland bortamatcherna i röd överdel.
[redigera] Litteratur
- 100 Jahre Deutscher Fussball-Bund
- Fussball Welt-Geschichte
[redigera] Externa länkar
- Tysk fotboll (svenska)
- Tyska fotbollförbundet DFB:s nyheter om landslaget (tyska)
- Fotbollstidningen Kickers nyheter om landslaget (tyska)
[redigera] Se även
- Deutscher Fussball-Bund
- Östtysklands fotbollslandslag
- Tysklands U21-herrlandslag i fotboll
- Tysklands damlandslag i fotboll
| Världsmästare i fotboll | ||
| Argentina | Brasilien | England | Frankrike | Italien | Tyskland | Uruguay | ||
| Europamästare i fotboll | ||
| Danmark | Frankrike | Grekland | Italien | Nederländerna | Sovjetunionen | Spanien | Tjeckoslovakien | Tyskland | ||
| Europas herrlandslag i fotboll (UEFA) | ||
| Albanien | Andorra | Armenien | Azerbajdzjan | Belgien | Bosnien och Hercegovina | Bulgarien | Cypern | Danmark | England | Estland | Finland | Frankrike | Färöarna | Georgien | Grekland | Irland | Island | Israel | Italien | Kazakstan | Kroatien | Lettland | Liechtenstein | Litauen | Luxemburg | Makedonien | Malta | Moldavien | Montenegro | Nederländerna | Nordirland | Norge | Polen | Portugal | Rumänien | Ryssland | San Marino | Schweiz | Serbien | Skottland | Slovakien | Slovenien | Spanien | Sverige | Tjeckien | Turkiet | Tyskland | Ukraina | Ungern | Vitryssland | Wales | Österrike Före detta medlemmar i UEFA DDR | Jugoslavien | Saarland | Serbien och Montenegro | Sovjetunionen | Tjeckoslovakien |
||
