Vildsvin

Wikipedia

För annan betydelse se Vildsvin (musikgrupp)

?Vildsvin

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Evertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Familj:	Svindjur Suidae
Släkte:	Sus
Art:	Vildsvin S. scrofa
Vetenskapligt namn
§Sus scrofa Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vildsvin, eller svin, (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur och är samma art som tamsvinet.

Innehåll

1 Vild eller tam
2 Utseende och anatomi
3 Utbredning och taxonomi
4 Beteende
5 Föda
6 Vildsvinets historia i Sverige
7 Jakt i Sverige
8 Vildsvinet inom mytologin, som symbol och inom konsten
9 Källor
10 Externa länkar

[redigera] Vild eller tam

Definitionen av ett vildsvin är på många platser på jorden flytande eftersom det är samma art som tamsvin (Sus scrofa). Tamsvin blir lätt förvildade och vilda och tama svin runt om på jorden hybridiserar. Indelningen grundar sig därför ofta på var man finner populationen och vad man känner till om dess historia. Exempelvis kallas de vilda svinen på Nya Zeeland för Captain Cookers eftersom de anses härstamma från svin som kapten James Cook tog med sig som gåvor till maorierna på 1770-talet.^[1]

Exempelvis blev vildsvin utplanterat i USA i början av 1900-talet och de parar sig där ofta med tamsvin som rymt från farmer. Därför finns i Nordamerika ingen tydlig gräns mellan vildsvin och tamsvin.

[redigera] Utseende och anatomi

Hanarna kallas galt och är mellan 150 och 180 cm långa och 70 till 100 cm höga. Till längden ska läggas en 25 cm lång svans. Honorna kallas sugga och är betydligt mindre än hanarna. Galten väger upp till 150 kg medan suggan väger mellan 60 och 100 kg. Det finns rapporter om svin av blandras mellan vildsvin och tamsvin som vägt långt över 300 kg. Det största dokumenterade vilda svin man funnit kallas för Hogzilla och vägde bortåt 360 kg. Vildsvinets borst är mörkgrå till brunsvart och båda könen har uppåtböjda betar. Ungen kallas kulting och har bruna och gula ränder som går från huvudet till bakdelen.

Vildsvinet har ganska dålig syn men extremt god hörsel och luktsinne och kan bland annat känna lukten av en människa på 1 kilometers håll om vinden ligger rätt.

[redigera] Utbredning och taxonomi

Vildsvinet förekommer i hela Eurasien, i några områden i Nordafrika, i Japan och på några sydasiatiska öar.

Beroende på definition delar man in vildsvinet i olika många underarter. Vanligt är att man delar in den i fyra underarter:

Sus scrofa scrofa (Västafrika och Europa)
Sus scrofa ussuricus (Nordasien och Japan)
Sus scrofa cristatus (Mindre Asien och Indien)
Sus scrofa vittatus (Indonesien).

Det finns andra indelningar som gör gällande att det finns upp till 13 underarter.

[redigera] Beteende

Hona med två kultingar

Vildsvin är sociala djur och lever i hjordar. Oftast är det några honor med sina ungar. Hanarna lever ensamma och är välkomna i hjorden endast i parningstider, som pågår från november till januari. Efter en graviditet på 16-20 veckor föder honan fem till sex (sällan upp till 15) ungar i en grop. Det händer att suggor föder två kullar om året men de flesta får en kull om året. Ungdödligheten hos vildsvin är låg.

Hanarna från förra året måste lämna hjorden och lever minst ett år i en egen hjord. Efter ytterligare två år skiljs dessa hanar. Vildsvin kan uppnå en ålder av 30 år.

Vildsvinet är normalt nattaktivt men kan om det lever ostört vara aktivt även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät ungtallplantering i närheten av odlad mark.

Djurarten är inte helt ofarlig. Under en rådjursjakt utanför Oskarshamn under 2004 blev en 9-årig jakthund attackerad och dödad av vildsvin. Enligt jaktlaget var det 10-15 vildsvin som attackerade hunden, som tros ha avlidit omedelbart av skadorna den tillfogades.

I regel är vildsvinet extremt skyggt och flyr så fort det känner lukten av en människa. På senare tid har man dock dokumenterat vildsvin nära människor och till och med inne i samhällen i Sverige. Detta beror på populationens ökning.

[redigera] Föda

Vildsvinet tillhör de partåiga hovdjuren (Artiodactyla)

Djuret är allätare och 90% av dess föda består av vegetabilier. När vildsvin letar efter föda gräver de med trynet i marken. Ek- och bokollon är favoritföda. annan föda är majs, ärtor, potatis och spannmål, mask, möss, orm, rötter, bär och svamp. De äter också vattenväxter, as och ibland sopor. Under letandet efter mat orsakar de ofta skador för lantbruket, medan de samtidigt anses kunna vara till fördel för skogsbruket då de äter upp ansamlingar av skadeinsekter som barkborrar och bidrar till markberedningen genom sitt bökande. Sammantaget kan man säga att vildsvin gör nytta i skogen men förstör på åkrarna.

[redigera] Vildsvinets historia i Sverige

Vildsvinet utrotades i Sverige under 1700-talet^[2] och återinfördes som hägnat vilt på 1940-talet. Under 1970-talet förekom det rymningar från sådana hägn och 1987 fanns det en hjord på 100 djur i Sörmland. Samma år beslutade riksdagen att vildsvinet är en naturlig del av den svenska faunan. Numera finns det gott om vildsvin i stora delar Götaland och Svealand. Dalälven kan historiskt ses som en nordgräns för arten. Enligt olika bedömare fanns det 2006 mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige.^[3]

[redigera] Jakt i Sverige

Vildsvin får jagas med Klass-1 vapen och med enpipigt hagelgevär med slugs eller så kallade brenneke-kulor. Vildsvinet är lovligt att skjuta året runt förutom perioden mellan den 15 februrari och 15 april då endast årskultingar är lovliga, detta på grund av att de flesta suggor föder då. Viktigt att notera är att kultingförande sugga alltid är fredad året runt, på grund av att kultingarna inte klarar sig utan suggans ledarskap, utan ofta svälter ihjäl om modern förolyckas.

[redigera] Vildsvinet inom mytologin, som symbol och inom konsten

Romersk relief från cirka 200-talet av ett jagande vildsvin.

Det kraftfulla vildsvinet har länge tjänat som symbol inom många av jordens mytologier. I indisk mytologi har guden Vishnu en inkarnation av ett vildsvin som heter Varaha. Inom nordisk folktro fanns det ett mycket folkilsket vildsvin som hette Glo-so som hade rakbladsvass borst. Inom grekisk mytologi dräpte Ares Adonis när han var förklädd till vildsvin.