Wilhelm Röntgen
Wikipedia
Wilhelm Conrad Röntgen, född 27 mars 1845, död 10 februari 1923, tysk fysiker, förste nobelpristagaren i fysik för sin upptäckt av röntgenstrålningen; professor i Hohenheim 1875, därefter i Strasbourg, Giessen, Würzburg och från 1900 i München.
Ämne 111 i periodiska systemet döptes till röntgenium efter honom.
[redigera] Karriär
1867 blev Röntgen lektor vid universitetet i Strasbourg och 1871 blev han professor vid lantbruksakademien i Hohenheim, Württemberg. 1876 återvände han till Strasbourg för att bli professor i fysik och 1879 utnämndes han till ordförande för fysik vid Giessens universitet. 1888 blev han ordförande för fysik vid Würzburgs universitet och år 1900 vid Münchens universitet, genom ett särskilt önskemål från Bayerns delstatsregering.
Röntgen hade släktband i USA och hyste en tid planer på att emigrera dit. Han accepterade en utnämning vid Columbia University i New York och hade till och med köpt biljetter för resan. Men när Första världskriget bröt ut ändrade han dessa planer och blev sedan kvar i München under resten av sin karriär. Röntgen dog 1923 av magcancer. Man tror inte att denna cancer berodde på den joniserande strålning han utsatte sig för i arbetet med röntgenstrålning.
Han upptäckte röntgen genom att sätta sin hand framför en lampa, då han såg sitt eget skelett. När han exprimenterade med det gjorde han det allt för ofta så han bröt ner benmärgen. Han amputerade sedan bort sin hand.
