Strasbourg

Wikipedia

Domkyrkan i Strasbourg (västfasad)

Strasbourg, tyska Straßburg, är en stad i departementet Bas-Rhin i distriktet Alsace (Elsass), Frankrike. Överborgmästare är Fabienne Keller och staden har cirka 250.000 invånare (med förorter 650 000 år 1999).

I staden har följande europeiska institutioner sin representation:

Europaparlamentet
Europarådet
Europadomstolen (Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter)

[redigera] Historia

Den romerska staden Argentoratum, senare Strateburghi grundades på en tidigare keltisk bosättning vid kristi födelse på kejsar Augustus order. Orten låg strategiskt i den romerska provinsen Germania superior, och bildade knutpunkt för såväl landburna transporter som sjöfart längs med Rhen.

År 357 utkämpades slaget vid Argentoratum (Strasbourg), varvid alemannerna förlorade mot sedermera kejsare Julianus Apostata, och alemmannerkungen Chonodomarius fängslades, men redan tio år efteråt korsade alemannerna den frusna Rhen i så stort antal att rom ej kunde försvar staden. I början av 400-talet tycks alemannerna ha etablerat sig i dagens Alsace och stora delar av Schweiz.

Alemannerna intog staden och bosatte sig i dagens Alsace och stora delar av Schweiz. Domkyrkan i Strasbourg färdigställdes år 1439, och blev då den högsta byggnaden i världen, ett rekord som tidigare innehavts av Cheopspyramiden i Egypten.

Under 1500-talet influerades staden av Martin Luther, vars efterföljare grundade ett universitet.

1681 anekterades staden av Frankrike, men kom inte att omfattas av de annars stränga religionsdoktrinerna i Frankrike, och många franska protestanter bosatte sig i Strasbourg. Detta, och industrialismen gjorde att stadens folkmängd tredubblades under 1800-talet.

1871 anekterades staden igen, denna gång av det nygrundade tyska kejsarriket, men återgick till frankrike 1919, efter första världskrigets slut. 1940-1945 var staden återigen annekterad i Tyskland, fram till andra världskrigets slut.

[redigera] Spårväg

Staden införde spårväg 1994. Både vagnarna och hållplatserna är elegant utformade och pekas ofta ut som ett typexempel på bra design inom kollektivtrafik. Särskilt knutpunkten Place de l'homme de fer pryder många designhandböckers framsida^{[källa behövs]}.