Somali

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket

Somalisk (af Soomaali)
Klassifisering:	Afroasiatiske språk Kusjittisk Austkusjittisk
Bruk
Tala i:	Somalia, Etiopia, Djibouti, Kenya
Område:	Austafrika
Somalisktalande i alt:	15–25 miljoner
Rangering:	Afrikas tredje största språk, efter arabiska og hausa
Skriftsystem:	Det latinske alfabetet
Offisiell status
Offisielt språk i:	Somalia
Normert av:	-
Språkkodar
ISO 639-1:	so
ISO 639-2:	som
SIL	som

Somali er eit afroasiatisk språk av den austkusjitiske undergruppa som vert tala i Somalia og i nærliggjande område i Djibouti, Etiopia og Kenya. Borgarkrig og emigrasjon har ført til at brukarar av språket no fins over heile verda.

Somalisk er närmast i slekt med oromo og afar. Med islam har somali fått ein del lånord frå arabisk, hovudsakleg innanfor det religiøse vokabularet. Det fins òg lånord frå engelsk og italiensk. Jamført med andre kusjittiske språk er somalisk relatativt godt vitskapleg skildra.

Innhaldsliste 1 Dialekter 2 Fonologi 2.1 Konsonantar 2.2 Vokaler 2.3 Ton 2.4 Fonotax 2.5 Fonologiska processer 2.5.1 Allofoner 2.5.2 Epentes 2.5.3 Elision 2.5.4 Vokalharmoni 3 Kjelder

[endre] Dialekter

Saeed (1999) deler inn dei somaliske dialektane i tre grupper: nordleg, benaadir og maay. Nordleg somalisk (eller nordleg-sentral somalisk) kan haldast for å vere standardsomalisk, og det er den som blir brukt i til dømes radiosendningar frå somaliske radiostasjonar.

Benaadirsomaliske dialektar blir også kalla kystsomalisk, i og med at dei blir snakka langs Banaadirkysten, frå Cadale til sør for Baraawe, inklusive Mogadishu. Det fins fleire fonem i kystdialektane enn i standardsomalisk.

I det sørlege Somalia bur folekgruppene digil og mirifle (som også blir kalla rahanwayn). Dei språkvariantane som desse gruppene talar kan etter nyare studier (Diriye Abdullahi, 2000) ikkje forstås av mange talarar av somalisk. Den viktigaste dialekten for desse folkegruppene er maay, men her fins til og med jiido, dabare, garre og sentral tunni. Den dialekten som er vanskelegast å forstå for talarar av standardsomalisk er jiido. Maaydialektane skil seg frå dei øvrige dialektgruppene er at dei saknar faryngale fonem. Dessutan blir det retroflekse /ɖ/ erstatta av /r/ i vissa posisjonar.

[endre] Fonologi

Her skildrar vi standardsomalisk.

Somalisk har 22 konsonantfonem, 20 enkle vokalfonem og 20 diftongar. Vokalane har kontrastiv vokallengd, og språket har vokalharmoni. Somalisk har eit ordtonesystem av same type som tonelag i norsk.

[endre] Konsonantar

Standardsomalisk har 22 konsonantfonem.

Somaliske konsonantar

	Bilabial		Labio dental		Dental		Alveolar		Palato alveolar		Retrofleks		Palatal		Velar		Uvular		Faryngal		Glottal
Klusil		b			t	d						ɖ			k	g		ɢ			ʔ
Nasal		m						n
Frikativ			f				s		ʃ								χ		ħ	ʕ	h
Affrikat									tʃ
Tremulant								r
Approksimant		w												j
Lateral								l

/ɖ/ er ein stemd retrofleks klusil. Visse fonetikarar hevdar at i det minste for vissa talarar er den implosiv. Den kan også no og då realiseras som flappen [ɾ] i intervokalisk posisjon, det vil seie mellan to vokaler.

Denne artikkelen er ikkje (ferdig) omsett frå svensk enno. Hjelp oss gjerne med å gjera omsetjinga ferdig!

De tonlösa klusilerna /t/ og /k/ realiseras alltid aspirerat, det vill säga som [t̪ʰ] respektive [kʰ].

Den uvulara frikativan /χ/ uttalas ofta som [x], det vill säga som en tonlös velar frikativa. Detta fonem förekommer enbart i lånord frå arabiska. Om dessa ord assimileras något mer til somalisk fonologi, så ersätts ljudet med klusilen /ɢ/.

Den tonande faryngala frikativan /ʕ/ kan uttalas med knarrig röst.

/r/ uttalas ofta med läckande röst og kan vara delvis avtonat. Mellan vokaler kan fonemet uttalas som en enkelt slag.

[endre] Vokaler

Somaliska har 20 enkla vokaler (monoftonger). Fem grundläggande former särskiljs i främre og bakre former. Dessa 10 former förekommer sedan som långa og korta, vilket ger totalt 20 fonem. Vokalkvalitén påverkas inte i någon högre grad av vokallängdsskillnader.

Somaliska monoftonger

	Korta främre	Långa främre	Korta bakre	Långa bakre
Sluten främre orundad / Halvsluten halvfrämre orundad	i	iː	ɪ	ɪː
Mellansluten främre orundad / Mellanöppen främre orundad	e	eː	ɛ	ɛː
Halvöppen främre orundad / Öppen bakre orundad	æ	æː	ɑ	ɑː
Mellanöppen central rundad / Mellanöppen bakre rundad	ɞ	ɞː	ɔ	ɔː
Sluten central rundad / Sluten bakre rundad	ʉ	ʉː	u	uː

På samma sätt kan de fem grundläggande diftongformerna förekomma bakre og främre versioner og i långa og korta vad det gäller det första elementet i diftongen. Ett undantag er /ɞi/ som inte tycks förekomma i någon bakre version.

Somaliska diftonger

Korta främre	Långa främre	Korta bakre	Långa bakre
æi	æːi	ɑɪ	ɑːɪ
æʉ	æːʉ	ɑu	ɑːu
ei	eːi	ɛɪ	ɛːɪ
ɞi	ɞːi	ɔɪ	ɔːɪ
ɞʉ	ɞːʉ	ɔu	ɔːu

[endre] Ton

Om så behövs så kan ton anges i skriven somaliske på följande sätt:

• akut accent - hög ton
• grav accent - låg ton
• circumflex - fallande ton

Toner på långa vokaler anges på den första vokalsymbolen.

Somaliska använder seg av ordton för att göra grammatiska distinktioner, men inte för lexikal distinktioner. På så sätt kan singular og plural, eller maskulinum og femininum åtskiljas med hjälp av ordton. Till exempel: ínan ("pojke") og inán ("flicka"). Detta kan vid första åsyn verka vara en lexikal skillnad, men utgör del av ett mönster för att skilja maskulinum og femininum åt som används även i ord såsom daméer ("åsnehingst") og dameér ("åsnesto").

Tonens roll i somaliske har varit föremål för debatt under mycket lång tid. Numera verkar konsensus har utkristalliserats til följande:

I somaliske er det moran som bär tonen, inte själva vokalen. En lång vokal eller en diftong består av 2 mora og kan sålunda bära två toner. Varje mora defineras som varande i hög eller låg ton. I varje enskilt ord kan enbart en hög ton förekomma, og denna måste ligga på den sista eller nästsista moran. Partiklar, i vilken grupp prepositioner, klitiska pronomen, opersonliga subjektpronomen og fokusmarkörer ingår, kan ej ha hög ton. Sålunda finns det tre möjliga accentmönster i ordrötter.

Fonetiskt finns det tre toner: hög, låg og fallande. Regler:

1. På en lång vokal eller en diftong realiseras en sekvens av hög og låg som en fallande ton.
2. På en lång vokal eller en diftong realiseras en sekvens av låg og hög som hög-hög (tidvis stigande).

Sådan användning av ton kan betecknas som ordaccent, som även oromo har.

Betoning er nära förknippad med ordton. Den höga tonen tar huvudsakleg betoning, fallande sekundär betoning og låg ton er obetonad.

[endre] Fonotax

Följande stavelsestrukturer er möjliga (V=vokal, K=konsonant):

• V
• KV
• VK
• KVK

Rotmorfem er vanligen en- eller tvåstaviga.

Konsonantkombinationer kan ej förekomma först eller sist i ett ord, det vill säga de förekommer enbart i stavelsegränser inuti ett ord. Följande konsonanter kan gemineras:: /b/, /d/, /ɖ/, /g/, /ɢ/, /m/, /n/, /r/ and /l/. Följande kan inte gemineras: /t/, /k/ samt frikativorna.

Två vokaler kan inte förekomma i sekvens vid stavelsegränser, utan en epentetiska konsonanter som [j] og [ʔ] skjuts därför in emellan dem.

/tʃ/ förekommer i stavelsefinal position enbart i arabiska lånord.

[endre] Fonologiska processer

[endre] Allofoner

• De tonande klusilerna (/b/, /d/, /g/ og /ɢ/) avtonas när de förekommer först og sist i ett ord. Mellan två vokaler blir de frikativor.
• De tonlösa klusilerna /t/ og /k/ realiseras som [d] og [g] i stavelsefinal position, det vill säga de blir tonande.
• /m/ realiseras som [n] i stavelsefinal position.
• /tʃ/ verkar ha tämligen fri variation mellan [tʃ] og [dʒ].
• Mellan vokaler brukar /h/ realiseras tonande som [ɦ].
• Alla vokaler blir nasaliserade före eller efter en nasal konsonant.

[endre] Epentes

När en vokal uppträder i först i ett ord så föregås den av en glottal klusil ([ʔ]).

[endre] Elision

Trestaviga rötter med stavelsestrukturen (K)VKVKV där den andra vokalen er kort eliderar denna andra vokal til strukturen (K)VKKV förutom när detta skulle innebära att /t/ eller /k/ skulle hamna sist i en stavelse eller gemineras.

[endre] Vokalharmoni

Ordrötter undergår en främre-bakre vokalharmoni. Det finns också en vokalharmonisk process som involverar enheter större enn ett ord, og som kallas för "harmoniska grupper".

[endre] Kjelder

• Frå svensk wikipedia

• Diriye Abdullahi, Mohamed. 2000. Le Somali, dialectes et histoire, PH.D. dissertation, Université de Montréal
• Saeed, John Ibrahim. Somali Reference Grammar. Springfield, VA: Dunwoody Press, 1993. (ISBN 0931745977)
• Saeed, John Ibrahim. Somali. Amsterdam: John Benjamins, B.V., 1999.