Arytmier
Wikipedia
Arytmier eller hjärtrytmrubbningar är samlingsnamnet på en mängd tillstånd som alla har det gemensamt att hjärtats rytm inte är sinusrytm. Rytmrubbningar kan vara alltifrån normala och ofarliga, till livshotande symptom på allvarlig hjärtsjukdom. Orsaken är elektriskt kaos i hjärtat. Vissa typer av akuta rubbningar kan hävas med hjälp av en defibrillator.
[redigera] Sick sinus- och brady-taky-syndrom
Vid sick-sinus fungerar inte sinusknutan, och detta leder till att antalet slag per minut blir lågt. Brady-taky-syndromet är som sick sinus fast med attacker då hjärtat slår extra fort. Yrsel, svimning och trötthet är vanligt. Behandling kan ske genom insättande av pacemaker. Under övervakning kan följande läkemedel i låg dos ges: betablockare, verapamil och amiodaron.
[redigera] Supraventrikulära extraslag (SVES)
SVES orsakas av att hjärtats förmak aktiveras innan det skall aktiveras. Nästa slag kan kännas som ett extraslag. Vid SVES kan det vara så att hjärtats funktion sviktar. EKG-undersökning har ett specifikt avvikande utseende.
[redigera] Paroxysmal supraventrikulär takykardi (PSVT)
PSVT innebär att en episod med för snabb hjärtrytm plötsligt uppstår. PSVT slutar därefter snabbt. PSVT beror på elektrisk rundgång i hjärtat. Hjärtklappningsobehag kan kännas. Vid massage på karotisblodkärlet eller kallt vatten i ansiktet kan hjärtat hoppa tillbaka till normal rytm. ß-blockerare eller Verapamil ges i förebyggande syfte, medan adenosin kan användas mer akut. Vid uttalade återkommande attacker är RF-ablation en lämplig åtgärd. En kateter förs då in i hjärtat via ljumsken. Den felaktiga ledningsbanan "bränns" bort. Behandlingsresultaten är i de flesta fall mycket goda och patienten blir symptomfri. Fortsatt behandling med farmaka underviks på detta sätt.
[redigera] Preexcitation, Wolff-Parkinson-White-syndromet, WPW-syndromet
WPW-syndomet innebär EKG-förändringar i form av
- Kort PQ-tid (kortare än 0,12 s)
- Breddökat QRS-komplex (lika med eller längre än 0,12 s) innehållande en deltavåg.
EKG-förändringarna beror på en alternativ elektrisk ledningsbana mellan kammare och förmak. De impulser som färdas i den alternativa banan kringgår den normala vägen genom den tidsfördröjande AV-knutan. Resultatet blir en för tidig aktivering av kammaren (preexcitation). Preexcitationen syns vid EKG-mätning som en deltavåg. Vid WPW-syndromet ökar risken för hjärtklappningattacker på grund av atrioventrikulära återkopplingstakykardier (AVRT). Sannolikheten att utveckla förmaksflimmer är ökad hos personer med WPW-syndromet. Asymtomatiskt WPW-syndrom saknar hjärtklappningsattacker och behöver inte behandlas. Vid symtomatiskt WPW-syndom kan olika hjärtmediciner användas. Om mediciner inte hjälper kan man gå in i hjärtat med kateterteknik och bränna bort den alternativa ledningsbanan. Detta kallas ablationsbehandling. Ingreppet tar vanligtvis mellan två och sex timmar att genomföra. Kirurgi tillämpas sällan.
[redigera] Förmaksflimmer
Vid förmaksflimmer styr inte sinusknutan slagrytmen, vilket är det vanliga, utan den elektriska aktiviteten är oordnad. Förmakens pumpfunktion blir obefintlig. Detta märks inte hos unga friska människor, men hos äldre märks det. Förmaksflimmer gör att andnöd och brist på ork kan uppstå. Vid EKG-undersökning syns förmaksflimmer. Blodflödet i hjärtat är nedsatt och därför ökar risken för proppbildning och därmed också stroke. Risken för blodpropp behandlas med antiproppmedel såsom Waran. Med olika läkemedel eller elektriska stötar försöker man få tillbaka den normala hjärtrytmen.
En svensk webbplats av och för de som lider av förmaksflimmer är förmaksflimmer.se.
[redigera] Förmaksfladder
Vid förmaksfladder har man en regelbunden hjärtrytm som ser sågtandad ut på EKG. De elektriska impulserna från förmaken till kamrarna är regelbundet blockerad. Behandlingen är densamma som vid förmaksflimmer.
En svensk webbplats av och för de som lider av förmaksfladder är förmaksflimmer.se.
[redigera] Ventrikulära extraslag (VES)
VES är vanligt vid alla hjärtsjukdomar och förekommer också hos friska personer. Ventrikulära extraslag utlöses av ektopiska foci i kammarmyokardiet eller från finare förgreningar av retledningssystemet i kammaren och ger upphov till ett avvikande kammarkomplex. Vissa läkemedel kan förvärra tillståndet. VES brukar ej behöva behandlas.
[redigera] Ventrikeltakykardi (VT)
Definitionen är tre på varandra följande extraslag med en frekvens över 100. Ultraljud av hjärtat bör göras för att hitta klaffel och avvikande hjärtfunktion. Vid akut hjärtinfarkt förekommer ofta VT, vilket kan behandlas med lidokain. Bestående VT ska behandlas med elkonvertering.
[redigera] Torsade de Pointes
Torsade de Pointes är en ovanlig och allvarlig form av VT. Tillfällig pacemaker kan ibland prövas som behandling.
[redigera] Ventrikelflimmer, VF
Vid VF (hjärtstopp) pumpar inte hjärtat något blod, och den elektriska aktiviteten i kamrarna är en oröra. VF är akut livshotande och behandlas med defibrillator.
[redigera] Atrioventrikulära block, AV-block
Finns tre typer: AV-block I, AV-block II och AV-block III. AV-block III är allvarligast.
[redigera] Fascikelblock, skänkelblock
Vid skänkelblock aktiveras inte ledningsbanorna som de skall. Vid högersidigt skänkelblock aktiveras vänster kammare som normalt. Vid vänstersidigt skänkelblock aktiveras höger kammare som normalt. Ofta krävs ingen behandling.
