Kabbala

Kabbala (hebreiska קַבָּלָה [qabbālā], ‘emottagelse’; även transkriberat Cabala, Cabalah, Cabbala, Cabbalah, Kabala, Kabalah, Kabbalah, Qabala, Qabalah) är ett religiöst filosofiskt system som gör anspråk på att ha en mystisk förståelse av den gudomliga naturen och dess ordning. Kabbala är en viktig del av den judiska mystiken. En av de viktigaste källorna är boken Zohar, en annan Sefer habbahir. Traditionellt sett lärs inte kabbalistisk mystik ut till någon under 40 år.

Mystiken bygger på ett omfattande numerologiskt trossystem, där man anser att varje bokstav och siffra i det hebreiska alfabetet har en dold gudomlig innebörd, och att studiet av sådana numerologiska fenomen i de heliga skrifterna (Torah, Tanach etc.) ger insikt i Guds natur. En central symbol i kabbalan är livets träd, som i detta system beskrivs som tio sephiroth (sfärer) av Gud. De tio sefirot anses kunna förklara såväl den fysiska som den metafysiska världen.

En bok som innehåller modern populär kabbala är författaren Michael Droskins Bibelkoden.

[redigera] Kelippot (Kliffot)

Kabbalan och Livets träd anses också ha en motpol eller skuggsida som benämns kelippot (flt.) vilka representeras av Dödens träd. Detta träd består liksom Livets träd av tio sfärer som kallas kelippot. Dessa kelippot kan sägas vara direkta motsatser till sefiroterna.

Ur ett psykologiskt perspektiv kan Livets träd sägas symbolisera det Medvetna medan det kelippotiska trädet symboliserar det Omedvetna, dvs det undanträngda och ibland farliga men även det potentiella.

Den kabbalistiska adepten som arbetar med kelippot brukar göra detta med målet att lära känna sina undanträngda kvalitéer, negativa såväl som positiva, och i den mån försöka lösgöra sig från de negativa sidorna och utveckla de positiva.