Kollektivism

Wikipedia

	Denna artikels neutralitet är ifrågasatt.
	Se diskussionssidan för mer information.

Kollektivism (av latin colligere, samla), jämför kollektiv. Etymologiskt besläktat med kollekt, kollegium, kollega, kollektion, kollektor.

En, ofta betraktad som totalitär och/eller kommunistisk, åsikt eller ideologi enligt vilken individen är underordnad gruppen - ej att förväxla med holism som förklarar en individs handlande såsom samhällsvarelse.

I moraliskt avseende innebär kollektivism antingen att individen fråntas sitt ansvar i egenskap av samhällsorganism, eller att en individs bästa eller rätt kan offras till förmån för kollektivets bästa.

Som politisk åskådning ibland en strävan åt kollektivisering och statligt ingripande i den nationella ekonomin (i motsats till individualistisk marknadsekonomi), men även åsikten att statens roll är att främja kollektiva intressen även om det sker på individers bekostnad. En skola t ex som bygger på kollektivistiska grunder, främjar gruppens framsteg före individens.

Av ideologier är det framför allt socialism, nationalsocialism och nationalism som förespråkar kollektivism, men det är också en tanke som är förknippade med de flesta traditionella samhällssystem och religioner, som exempelvis shinto.

[redigera] Källor

• Bonniers lexikon, band 10 (Sthlm 1998)
• Filosofilexikonet, "holism", red. Poul Lübcke, övers J. Hartman (Sthlm 1988)

[redigera] Se även

• Individualism
• Kollektivavtal
• konsensuskultur
• Kollektivisering
• Kollektivjordbruk
• Kollektivanställd
• Kollektivanslutning
• Kollektivtrafik