Människoraser

Wikipedia

Artikeln anses behöva kvalitetskontrolleras, eftersom den kan innehålla felaktigheter.
Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln.

Människan har sedan ett par hundra år delat in den egna arten i människoraser som har tagit fasta på lätt synliga och därmed ytliga kännetecken som hudfärg, hårstruktur, kranieform och så vidare. Forskning har visat att den genetiska variationen mellan "raserna" dock endast utgör en minimal del av den totala genetiska variationen hos människan. Variationen inom folkgrupper är mycket större än variationen mellan olika folkgrupper, och de drag som skiljer olika folkgrupper åt beror i allmänhet på variationer i ett fåtal gener. Det finns sålunda inget vetenskapligt stöd för en indelning i olika raser^[1] .

DNA-variationer mellan individer i samma population kan uppgå till 1,5 procent, medan den statistiska skillnaden mellan människor i olika världsdelar genomsnittligt är högst 0,1 procent. Som jämförelse kan nämnas att människan till 98 % har samma gener som schimpansen, vilket är mer än vad som brukar vara fallet mellan två underarter av samma art.

Innehåll

1 Indelningsgrunder
2 Olika indelningar i raser
- 2.1 Sydafrika under Apartheid
3 Är rasbegreppet biologiskt meningsfullt?
4 Rasbegreppets historia
5 Olika organisationers ställningstaganden till rasbegreppet
- 5.1 UNESCO
- 5.2 American Anthropological Association
6 Rashygien
7 Externa länkar
8 Referenser

[redigera] Indelningsgrunder

Man delar vanligen in människorna i raser med utgångspunkt från geografiskt varierade skillnader, som hudfärg, hårstruktur och kranieform. Det finns inget entydigt sätt att göra detta och gränsdragningen är alltid till stor del godtycklig. I dag kan ett sådant rasbegrepp i viss utsträckning användas i främst^{[källa behövs]} engelsktalande länder, utan tanke på vetenskapligt stöd.

I Sverige och övriga Europa används sällan eller aldrig ras som begrepp. Man talar istället om etniska grupper eller etnisk härkomst, dvs skillnader i sociokulturellt ursprung. Detta är sedan länge även den förhärskande inställningen i till exempel USA, där man numera talar om till exempel african americans (afroamerikaner) och native americans (ursprungsbefolkning).

Under senare år har möjligheten att dela in människor i grupper med utgångspunkt från genetisk information diskuterats. Även här blir gränsdragningen till mer eller mindre godtycklig och det är oklart om en sådan gruppindelning, i den mån den låter sig göras, är användbar.

[redigera] Olika indelningar i raser

[redigera] Sydafrika under Apartheid

Vita
Svarta
Asiater
Färgade

[redigera] Är rasbegreppet biologiskt meningsfullt?

Sedan rasbegrepp baserade på synliga skillnader började användas i Europa någon gång kring 1500-talet eller 1600-talet, har dess möjliga biologiska innebörd diskuterats. Olika särdrag avspeglar anpassning till lokala livsbetingelser. Hudfärg är exempelvis en avvägning mellan fördelen av att med ljus hud effektivt kunna bilda vitamin D i solfattiga miljöer och fördelen som mörk hud med mycket melanin ger i form av skydd mot cellskador. Dessa skillnader ifråga om utseende kan inte direkt hänföras till genetiska skillnader, även om de hänger ihop med geografisk närhet och livsbetingelser.

Variationer som kan bero på olika kombinationer av arv och miljö, är alltid svåra att studera. De senaste 30 åren har dock framsteg inom genetiken underlättat sådana studier, och då sådana skillnader nästan alltid i någon utsträckning beror på samverkan mellan arv och miljö, skulle man i den mån de inte finns kunna avfärda en biologisk grund för rasbegreppet - och omvänt i den mån det skulle finnas tydliga skillnader, kunna argumentara för att rasbegreppet är biologiskt meningsfullt.

Inledande studier av genetiska skillnader visade att dessa är mycket större mellan individer inom en morfologiskt definierad ras än mellan två sådana raser, och att skillnaderna för varje enskild gen enbart är en skillnad i frekvens. Det finns alltså inga speciella "vita" gener eller "svarta" gener, även om man för en viss gen kan se en liten skillnad i frekvens mellan grupperna. Dessutom visade man att variationen i vissa fall är kontinuerlig mellan olika geografiskt grundade populationer, exempelvis mellan Europa och Asien. På grund av dessa studier avfärdade många rasbegreppet som biologiskt meningslöst. Senare har andra studier visat att skillnaderna mellan individer i skilda populationer kan systematiseras, vilket därmed skulle möjliggöra sortering människor i grupper, till exempel som "raser" definierade utifrån morfologisk indelning. Genom att betrakta flera gener samtidigt hos en slumpmässigt utvald individ från Afrika söder om Sahara; Europa eller östra Asien och ta hänsyn till hur olika gensammansättningar sammanfaller, kan man med mer än 99 % säkerhet avgöra från vilken kontinent denna person härrör (Bamshad et al 2003). Det är oklart om dessa systematiska skillnader som endast visar sig som korrelationer svarar mot några fenotypiska skillnader, och även om så skulle vara fallet, är det inte känt i vilken utsträckning dessa sammanfaller med raser indelade utifrån morfologiska föreställningar. Dock har det framgått att en indelning av mänskligheten utifrån synliga skillnader och geografiska variationer, fångar genetiska skillnader bättre än vad en helt slumpmässig indelning skulle göra (Bamshad et al 2004).

Sammanfattningsvis kan sägas att det idag råder stor enighet kring att det inte går att definiera mänskliga "raser" på ett biologiskt meningsfullt sätt, men åsikterna går isär om man kan göra en naturlig (men till viss del godtycklig och överlappande) indelning av mänskligheten; huruvida en sådan är användbar eller begreppsmässigt relevant; och i vilken utsträckning den isåfall skulle svara mot en indelning på förmodat morfologisk grund.

De moderna statistiska metoderna som utvecklats är däremot användbara för att belysa människans historia och vandringar. Bl.a. har man funnit att de största skillnaderna inte sammanfaller med något av de traditionella försöken till indelning, till exempel i en vit, en svart och en gul ras. Alla mänskliga populationer är starkt blandade. Inte minst den s.k. vita rasen som enligt nutida forskning tycks ha ca 1/3 afrikanska gener och 2/3 asiatiska.

Utifrån biokemiska grunder, till exempel skillnad i blodgrupper, har man bl.a. funnit två afrikanska grupper - en khoisansk-etiopisk grupp med starkt genetiskt inslag från Asien och en sudansk. En europeisk och en sydasiatisk grupp har skilts åt sent, medan en östasiatisk grupp är rikt förgrenad. Den största genetiska variationen finner man i Afrika söder om Sahara.

Men enligt forskarna själva har dessa skillnader ingen giltighet för att sortera individer eller populationer i samhällslivet. I till exempel folkrättsliga sammanhang används begreppet ras när man vill slå fast att detta kriterium inte kan utgöra grund för inskränkning i någons rättigheter o.dyl.

[redigera] Rasbegreppets historia

Rasbegreppet har varierat över tiden. Inte ens under den historiska rasbiologins epok var man ense om vilka raserna var. När till exempel nazisterna ställde en ”arisk ras” mot en ”judisk ras” blandade man samman en språklig indelning (indoeuropeiska eller ” ariska” språk) med en religiös indelning (judisk religion) och påstod att båda var biologiska.

Relaterat till husdjursavel dyker begreppet ”ras” för första gången upp på svenska 1764. Om populationer av människor användes det i skrift på svenska första gången 1792. Vetenskaplig litteratur skrevs under denna tid fortfarande på latin. I en äldre, mer bildlig betydelse, med avseende på karaktärsdrag eller familj eller samhällsgrupp användes det i skrift första gången 1668, då med stavningen race. Man kunde till exempel tala om ”tullsnokarnas ras” eller ”Adolf Fredriks ras”. Ursprunget till begreppet är omstritt.

[redigera] Olika organisationers ställningstaganden till rasbegreppet

[redigera] UNESCO

FN har löpande träffat ledande vetenskapsmän från olika forskningsområden, för att ta ställning till rasbegreppets relevans och för att utröna eventuella skillnader. 1950 samlade FN-organet Unesco en grupp socialvetenskapsmän, vilka utarbetade ett officiellt uttalande om rasbegreppet. I juni året därefter anordnades en konferens i Paris med ärftlighetsforskare och antroploger, som med det föregående uttalandet som grund författade ett nytt uttalande om begreppet ras. Ordet ansågs vara nödvändigt i vetenskapliga sammanhang, men det fastslogs även att det var svårt att dra någon egentlig gräns mellan olika raser.

Nya möten i FN skedde 1964 och 1967, vilka sammanfattas i Unescos skrift Four statesments on the race question (1969). Unesco gav en officiell deklaration 1978, Deklarationen om raser och rasistiska fördomar, där det fastslås att alla individer och grupper har rätt att vara olika, men att ingen forskning stöder att olika raser är överlägsna eller underlägsna, och att ingen får diskrimineras på rasistisk grund. I denna deklaration ges även en officiell definition av rasism (artikel 2).

Chefen för Rasbiologiska institutet, Gunnar Dahlberg, och sociologen Joachim Israel gav i anslutning till Unescos konferenser ut Raser och folk för svenska Unesco-rådet, där Dahlberg försökte ta död på många rasistiska fördomar som rasblandningar, skillnader i intelligens, och ärftlighet. Boken innehåller även ett dokument som publicerats april 1965 i tidskriften The Unesco Courier där forskare från hela världen enades om en rad biologiska teser om rasfrågan. Dokumentet innehåller tretton punkter, som bland annat fastslår att det förekommer stora skillnader inom folk, att rena raser inte existerar, att biologiska skillnader beror i de flesta fall på en växelverkan mellan arv och miljö, att genetiska skillnader oftast beror på olikheter i frekvens av samma egenskaper, att korsningar inte har några biologiska nackdelar, att begreppet är rent biologiskt och inte nationellt, språkligt eller kulturellt betingat, och att raser inte innefattar själsliga drag. Boken fick ett oerhört genomslag, och påverkade framför allt lärarutbildningen i relaterade moraliska frågor.

[redigera] American Anthropological Association

I USA utfördade 1998 American Anthropological Association en officiell förklaring med innebörden att man anser att klart avgränsade biologiska raser inte existerar och att detta överensstämmer med ståndpunkten hos flertalet av samtidens vetenskapsmän inom antropologins område.

[redigera] Rashygien

Huvudartikel: Rashygien

En gammal myt är att det är önskvärt med rasrenhet, något som kan vara skadligt enligt nutida biovetenskap. När husdjursraser standardiseras, använder man inavel. Det innebär ökad risk för att sjukdomsgener ska slå igenom. Myten grundar sig i det genetiska självhushållet i äldre tiders lantbruk. För att gardera sig mot riskabla slumpvariationer måste odlaren minska det genetiska urvalet. Djurraser och växtsorter renavlades. Så uppstod idén om värdet av ”den rena rasen” och ”det rena blodet”, som senare överförts på det mänskliga samhället och så småningom gav upphov till rasismen.