Mindre skogsmus
Wikipedia
| ?Mindre skogsmus Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Familj: | Råttdjur |
| Underfamilj: | Möss Murinae |
| Släkte: | Skogsmöss Apodemus |
| Art: | Mindre skogsmus A. sylvaticus |
|
|
|
| §Apodemus sylvaticus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Mindre skogsmusen (Apodemus sylvaticus) är en art i familjen råttdjur, mycket svår att skilja från större skogsmusen.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Mindre skogsmusen har gråbrun översida, gradvis ljusnande till ljusgrått på undersidan. På bröstet har vuxna djur en mörkare färgad fläck. Vuxna djur väger 20-30 gram. Kroppen är 7,5-11 cm lång, exklusive den 7-12 cm långa svansen.
[redigera] Utbredning
Mindre skogsmusen finns i större delen av Europa utom den allra nordligaste delen, Nordafrika och Asien till Indiens nordgräns i söder. I Sverige finns den i Götaland och Svealand. Den saknas helt i Finland, men är införd till Island.
[redigera] Vanor
Den är framför allt aktiv på natten. Mindre skogsmusen hoppar och klättrar gärna, dock ej så bra som sin större släkting. Den är även en skicklig simmare, och gräver ofta gångar i marken, där även bona brukar vara belägna. Den lever i en mångfald olika terrängtyper, namnet till trots inte främst i skog.
Mindre skogsmusen är allätare med tonvikt på vegetabilier. Stapelfödan är fröer av olika gräsarter, men den kan också förtära örter, blad, rötter, frukt, svamp, insekter, maskar, snäckor och ibland as.
[redigera] Fortplantning
Fortplantningstiden sträcker sig från mars till oktober. Milda vintrar med god tillgång på föda kan den även få ungar under vintern. Honan föder 3-4 kullar om 2-9 (vanligtvis 4-6) ungar per år. Hon är dräktig i omkring 24 dagar.
Hanen bildar revir, men olika hanars revir kan överlappa varann och de verkar inte försvaras särskilt aktivt.
[redigera] Läten
Pipande ljud, vanligtvis med för hög tonhöjd för att vara hörbara för människan.
[redigera] Referenser
- B. Jensen 1994. Nordens däggdjur ISBN 91-46-16576-2
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-933262-9
