Större skogsmus
Wikipedia
| ?Större skogsmus Status i världen: Livskraftig (lc) |
|
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Familj: | Råttdjur |
| Underfamilj: | Möss Murinae |
| Släkte: | Skogsmöss Apodemus |
| Art: | Större skogsmus A. flavicollis |
|
|
|
| §Apodemus flavicollis Auktor: Melchior, 1834 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Större skogsmusen (Apodemus flavicollis) är en art i familjen råttdjur, mycket svår att skilja från mindre skogsmusen.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Större skogsmusen har gulbrun översida och rent vit undersida. På bröstet har vuxna djur ett mörkare färgat band. Vuxna djur väger 25-50 gram. Kroppen är 9-13 cm lång, exklusive den 9,5-13,5 cm långa svansen.
[redigera] Utbredning
Större skogsmusen finns i östra halvan av Europa utom den allra nordligaste delen, österut till Kaukasus. Förekommer även i sydligaste England samt fläckvis i Frankrike och nordligaste Spanien. I Sverige finns den upp till södra Norrland. Den finns också i södra Norge och Finland, men saknas på Island.
I delar av sitt utbredningsområde kan den bilda bastarder med mindre skogsmusen.
[redigera] Vanor
Större skogsmusen är framför allt aktiv på natten. Den hoppar och klättrar skickligt, och återfinns ofta uppe i träd. Den kan som mindre skogsmusen gräva gångar i marken, där också bona är belägna, men kan också utnyttja befintliga håligheter som tomma djurbon, holkar och liknande. Vintertid kan den ofta bege sig in i mänskliga byggnader. Den lever i en mångfald olika terrängtyper, inte minst skog.
Större skogsmusen är allätare med tonvikt på vegetabilier. Stapelfödan är trädsfröer, men den kan också förtära örter, blad, rötter, frukt, insekter och andra leddjur, maskar, snäckor och ibland as.
[redigera] Fortplantning
Fortplantningstiden sträcker sig från april till september. Milda vintrar med god tillgång på föda kan den precis som sin mindre släkting även få ungar under vintern. Honan föder 2-4 kullar om 1-7 (vanligtvis 3-6) ungar per år. Hon är dräktig mellan 21 till 26 dagar.
[redigera] Läten
Pipande ljud, vanligtvis med för hög tonhöjd för att vara hörbara för människan. När den hoppar omkring inomhus hörs den dock tydligt.
[redigera] Referenser
- B. Jensen 1994. Nordens däggdjur ISBN 91-46-16576-2
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-933262-9
