Röda korset

Wikipedia

Röda korset

Röda korset är den största humanitära rörelsen i världen, och finns i 185 länder och har 97 miljoner medlemmar, med huvudkontor i Genève i Schweiz, därifrån grundaren härstammade. Symbolen för Röda korset är en omvänd modell av den schweiziska flaggan.

Innehåll

1 Historik
2 Verksamhet
3 Symbolik
- 3.1 Skyddssymbol i krig
- 3.2 Alternativa symboler
4 Se även
5 Extern länk:
6 Länkar till liknande sidor:

[redigera] Historik

[redigera] Slaget vid Solferino

1859 var den unge schweiziske bankiren Henri Dunant på väg till Napoleon III för att söka stöd för ett jordbruksprojekt i Algeriet. På väg till denne bevittnade Dunant ett, för tiden, mycket stort slag i Solferino och i efterföljden av slaget var antalet döende och sårade ofantligt. Dunant började med frivilliga kvinnor i trakten försöka organisera hjälp för de drabbade. Trots att många hem omvandlades till mindre sjukhus och många frivilliga deltog, var lidandet enormt.

[redigera] Minnen från Solferino

År 1862 skriver Dunant om upplevelserna i Solferino i boken Minnen från Solferino, där han beskriver slaget, sitt och andras arbete med att hjälpa sårade och det stora hjälpbehovet.

”Nu börjar beklagliga scener. Det finns vatten; det finns livsmedel; och likväl dör de sårade av hunger och törst. Det finns linneskav i överflöd, men inte tillräckligt med händer för att anbringa det på såren! Största delen av läkarna har måst lämna för att bege sig till Carviana, det är brist på sjuksköterskor och i detta kritiska ögonblick fattas det armar.”

I boken skrivar Dunant om hur organisationer skulle kunna utbilda frivilliga för att ta hand om sårade oavsett nationalitet. Dessa tankar låg till grund för bildandet av Röda Korset.

[redigera] Röda Korset grundas

Den 9 februari 1863, i Genéve, grundar Henri Dunant, tillsammans med advokaten Gustave Moynier, läkarna Louis Appia och Théodor Maunior och general Guillaume-Henri Dufour den kommitté som kom att grunda Röda korset. De bildade "International Committee for Relief to the Wounded." Kommitten organiserade i oktober 1863 en internationell konferens vars syfte var att se vilka åtgärder man kunde vidta för att förbättra den medicinska situationen för skadade på ett slagfält. Flera länder, däribland Sverige, sände delegater till konferensen. Bland de förslag som antogs av konferensdeltagarna fanns:

Grundandet av nationella organisationer av frivilliga som kunde ta hand om sårade soldater.
Tillåtelse för dessa frivilliga att verka på slagfältet.
Den medicinska personalen i fält skulle skyddas genom att bära en skyddsymbol, en vit armbindel med ett rött kors.

Nästa konferens genomfördes redan året därpå, 1864, då antogs den första Genèvekonventionen som följd av kommittén och krigets lagar var skapade.

År 1876 bytte kommitten namn till "International Committee of the Red Cross", (ICRC).

[redigera] Nobels fredspris

Röda Korset har totalt erhållit tre nobelpris (fyra med Henry Dunants 1901) för insatser under första respektive andra världskriget, samt som tack för dess insatser i mänsklighetens tjänst i 100 år.

[redigera] Verksamhet

[redigera] Organisation

Röda korsets högsta beslutande organ är internationella rödakorskonferensen. Konferensen hålls var fjärde år.

[redigera] Kommittens verksamhet

Internationella Rödakorskommittén har sitt huvudkontor i Genève, Schweiz. Kommitténs arbetar med att skydda offren i väpnade konflikter. De arbetar också med utveckling av Genevèkonventionerna och se till att dessa följs. Rödakorskommittén besöker även krigsfångar.

[redigera] Federationens verksamhet

Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen, arbetar med att samordna hjälpinsater och biståd i fredstid. Det kan gälla i förebyggande syfte eller katastrofhjälp. Federationen grundades 1919 och arbetar med samordning av de nationella föreningarna.

[redigera] Nationella föreningar

Det finns 185 nationella Rödakors- eller Rödahalvmåneföreingar i världen. I varje land får det bara finnas en förening. Sveriges förening, Svenska Röda Korset, bildades 1865.

[redigera] Lokal verksamhet

Det finns ca 1400 lokalföreningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 41 000 frivilliga som arbetar med olika verksamheter ideellt. PÅ de flesta större orter driver man samlingsplatser kallade Kupan med bland annat kaféverksamhet och secondhand-försäljning. Huvudkontoret ligger i Stockholm och leds av generalsekreteraren. Röda Korset i Sverige tappar som många andra frivilligorganisationer årligen medlemmar och antalet låg i utgången av 2004 på ca 280 000.

[redigera] Symbolik

[redigera] Skyddssymbol i krig

Det röda korset på vit botten som vi använder som skyddssymbol[1] är egentligen schweiziska flaggan inverterad och anses vara en hedersbetygelse inför Henry Dunant som ju var schweizare.

Symbolen ska egentligen bara användas i krig men varje lands regering kan i fredstid ge tillstånd till sjukvårdande instutitioner, som har funktion även i krigstid, att använda symbolen. Sjukhus och vårdcentraler samt ambulanser har normalt tillstånd till att använda symbolen. Dessutom ges tillstånd att använda symbolen, till de röda kors-föreningar som finns i landet. Då Röda Korset använder symbolen är den normalt mindre och har en text med namnet på den nationella eller lokala röda kors-föreningen. Dessutom använder Första Hjälpen-grupperna [2] symbolen som då har texten "Röda Korset" och "Första Hjälpen" i en cirkel runt korset.

Missbruk av symbolen leder till böter eller fängelse. Anledningen till att det är så allvarligt är att respekten för symbolen urholkas ofrånkomligen och symbolens skyddsfunktion minskar.

[redigera] Alternativa symboler

De enda erkända skyddssymbolerna enligt Genévekonventionen är Röda Korset, Röda Halvmånen, Röda Kristallen (antogs som skyddssymbol 2005). Symbolen Röda Lejonet och Solen nämns också i Genèvekonventionerna som en skyddssymbol men används inte aktivt efter det att Iran 1980 övergått till att använda Röda halvmånen som skyddssymbol.

Röda halvmånen

Kors är inte accepterade som symboler inom islam, vilket därför kräver en annan symbol i muslimska länder: den röda halvmånen, som i allt är delar av samma organisation. De har samma grundprinciper: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Rörelsen är religiöst och politiskt obunden och tar aldrig ställning för några av de inblandade parterna i ett krig eller konflikt, utan bara för de enskilda som drabbats.

Röda kristallen

På grund av dessa tvister med religiös bakgrund har man sökt efter en icke-konfessionell symbol, och därvid kom Röda kristallen på förslag. Denna antogs den 8 december 2005.

Tidigare fanns även Röda lejonet och solen, som gällde enbart Iran med blandad kristen och muslimsk befolkning. Efter shahdömets fall och Irans övergång till en rent muslimsk stat upphörde beteckningen, och man övergick i stället att beteckna sig Röda halvmånen.

Den röda davidstjärnan, används enbart av Israels motsvarighet till Röda korset-rörelsen. Den är kontroversiell i det att denna symbol inte på några villkor kan accepteras av den muslimska arabvärlden. Den har heller inte fått internationellt erkännande.

Det finns fler symboler som använts för att representera organisationen, till exempel den Röda svastikan som infördes på försök i Sri Lanka och Indien 1957 respektive 1977.