Rön om samband 2003
Wikipedia
Rön om samband 2003 är en sammanställning av forskningsrön som berör människor i allmänhet.
[redigera] Beteende
[redigera] Vackra kvinnor ökar begäret efter pengar
Åsynen av vackra kvinnor får män att omedelbart vilja ha pengar. Pengar som de vill använda för att imponera på kvinnorna. Detta har den kanadensiska psykologen Margo Wilson kommit fram till i en studie. Ett antal studenter fick frågan "om de ville ha 19 dollar imorgon eller 25 dollar nästa vecka". Därefter fick testdeltagarna se bilder på män och kvinnor vars attraktivitet rankades. Män som såg attraktiva kvinnor ville hellre, än att vänta på en större summa pengar längre fram, ha dem så fort som möjligt. Däremot hade bilder på attraktiva män ingen sådan effekt på kvinnliga testdeltagare. Bilder på mindre attraktiva kvinnor eller snygga bilar hade inte heller denna effekt på de manliga testdeltagarna. Reklammakarna har sedan länge känt till att bilder på vackra kvinnor får män att lättare att göra av med pengar.
Källa: Göteborgs-Posten, 28 december 2003
[redigera] Manlig svettlukt gör kvinnor fokuserade
Biopsykologen och doktoranden Johan Lundström vid Uppsala universitet, som forskar om doftsignaler, har funnit att steroiden androstadienone kan vara en feromon hos människan. Androstadienone finns i manlig svett och utsöndras av doftkörtlarna i de erogena zonerna.
Försöken gick till så att ämnet baddades på huden under näsborrarna på en grupp unga kvinnor, vilka efteråt fick redogöra hur de upplevde att de påverkats. Kvinnorna blev överlag mer fokuserade och uppmärksamma. Det var inga starka effekter men dock signifikanta.
Forskningsrönen rörande feromoner är intressanta bl.a. för läkemedels- och parfymindustrin. Kanske även syftet med mäns användning av antiperspiranter och deodoranter behöver revideras.
Källa: Göteborgs-Posten, 27 december 2003
[redigera] Var fjärde brottsling "bokstavsbarn"
Minst var fjärde dömd brottsling på slutna anstalter har ADHD eller DAMP. Det visar en kartläggning från Kriminalvårdsstyrelsen som presenteras i mitten av december 2003. Bland skolelever är ca var 20:e "bokstavsbarn", ett funktionshinder som innebär att man är hyperaktiv, ofta impulsiv och har svårt att koncentrera sig.
Källa: SVT Text, 3 december 2003
[redigera] Unga kvinnor kör bil säkare än män
En doktorsavhandling som läggs fram vid Åbo universitet visar att unga finska kvinnliga bilförare följer trafikreglerna oftare än män. De unga kvinnorna råkar också ut för färre trafikolyckor än män. Skillnaden mellan undersökningsgrupperna ökar ju yngre förare och ju svårare olyckor det handlar om. Typiska olyckor för kvinnor är sådana som har ringa följder, till exempel att de backar på ett annat fordon på en parkeringsplats. Många dödsolyckor där unga män är inblandade handlar om att föraren är berusad och i hög fart tappar kontrollen över fordonet trots goda väder- och vägförhållanden.
Källa: Göteborgs-Posten, 7 november 2003
[redigera] Höjd fartgräns ger färre olyckor i Norge
En höjd fartgräns till 100 kilometer i timmen på vissa norska vägar blev en succé. Det anser Norges vägverk, Vegdirektoratet, enligt tidningen Aftenposten. Genomsnittshastigheten på vägsträckorna som fick den högre fartgränsen ökade med tre kilometer i timmen samtidigt som antalet olyckor sjönk på dessa vägar. Vegdirektoratet säger dock att olycksminskningen kan vara tillfällig.
Källa: Yahoo! Nyheter 5 november 2003 (artikel)
[redigera] Barn som ser mycket på tv får sämre läsförmåga
Forskningsinstitutet Kaiser Family Foundation har gjort studier av amerikanska barn i åldrarna upp till 6 år och funnit att barn som tittar mycket på tv är betydligt sämre på att läsa än andra barn. Undersökningen omfattade 1 065 familjer runt om i USA. Under arbetet visade det sig att 26 procent av barnen under två år har egen tv på sitt rum och 43 procent av barnen under två år ser på tv dagligen. Det framkom att småbarn som har tv på rummet eller bor i allmänt flitigt tv-tittande familjer ägnar mer tid åt att titta på tv än andra barn.
Källa: Göteborgs-Posten, 31 oktober 2003
[redigera] Fetma
[redigera] Fetma ökar risken för recidiv i prostatacancer
Män som opererats för prostatacancer löper två till tre gånger större risk för återfall om de är överviktiga. Totalt har 4 268 män följts upp efter sina operationer för prostatacancer. Fetma har tidigare pekats ut som en faktor bakom denna cancertyp, men nu tycks den också påverka sjukdomsprocessen. Forskarna bakom studierna menar att substanser i kroppsfettet, som hormoner och olika tillväxtämnen, kan förklara fetmans negativa effekter. Ovanstående är resultat från två oberoende amerikanska studier som publicerats i Journal of Clinical Oncology enligt SvD.
Källa: Göteborgs-Posten, 31 december 2003
[redigera] Fetma kan vara orsak till psykisk ohälsa
Fetma kan ofta vara orsak till psykisk ohälsa istället för tvärtom visar en studie vid Sahlgrenska akademin. Den ökade kunskapen om kopplingarna mellan övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökar på oron för den egna fysiska hälsan, vilket resulterar i ökad psykisk ohälsa.
Källa: Göteborgs-Posten, 16 december 2003
[redigera] Feta väljer fet partner
Fetma blir allt vanligare. En bidragande orsak till detta kan vara att feta personer ofta väljer en fet partner. Påfallande många av dem får sedan barn som också blir feta. Detta visar en studie av 8 000 par och 7 000 barn till de studerade paren. Studien, som är gjord av doktor Peter Jacobson på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, kommer att presenteras på läkarstämman i Stockholm i slutet av november 2003.
"I dag råder enighet om att gener spelar roll för fetma. Om en redan fet person väljer en redan fet partner, får barnen "fetma-gener" från två håll, med betydligt ökad risk för fetma. Vi får fler och fler feta som i sin tur får fler feta barn", säger Peter Jacobson.
Källa: Göteborgs-Posten, 23 november 2003 (Yahoo! Nyheter artikel)
[redigera] Fetma påverkar barns andning och hjärtrytm
En ny svensk studie visar att både andning och hjärtats rytm påverkas hos barn med kraftig övervikt.
Källa: Yahoo! Nyheter, 26 oktober 2003 (artikel)
[redigera] Fetma hos barn ökar risken för tandproblem
Forskare vid Tandläkarhögskolan, Stockholm har kommit fram till att ju fetare barnen är desto fler hål i tänderna och tidiga tecken på tandlossning, parodontit, har de. De fetaste barnen i studien har i genomsnitt fyra gånger så många hål som jämnåriga barn i allmänhet.
Källa: Göteborgs-Posten, 18 oktober 2003
[redigera] Kost
[redigera] Fleromättade fettsyror förbättrar prestationen hos barn med inlärningssvårigheter
Fyra av tio skolbarn i åldrarna 6-11 år med stora koordinations-, koncentrations- läs- och skrivsvårigheter presterar mycket bättre om de får kosttillskott innehållande de fleromättade fettsyrorna Alfalinolensyra, typ omega-3, och Linolsyra, typ omega-6, visar en engelsk studie.
Källa: Göteborgs-Posten, 13 oktober 2003
[redigera] Vin minskar risk för diabetes
Ett eller två glas vin om dagen minskar risken för åldersdiabetes, enligt en studie som gjorts på Karolinska sjukhuset. Högre vinkonsumtion än den gynnsamma, ökar däremot risken för diabetes, främst hos smala kvinnor.
Källa: Göteborgs-Posten, 11 oktober 2003
[redigera] Läkemedel
[redigera] Värktabletter kan orsaka fosterskador
Gravida kvinnor avråds från att använda värktabletter av NSAID-typ. Det finns, enligt Läkemedelsverket, en risk, om än låg, för både missfall och missbildningar.
Källa: Göteborgs-Posten, 21 november 2003
[redigera] "Stressad, ta en värktablett..."
En undersökning av svenska ungdomars läkemedelsanvändning visar att de flesta brukar använda läkemedel efter eget huvud, d.v.s. vad de själva tycker verkar vara bra. Dessutom framkommer det att de som ofta använder sömnmedel, lugnande läkemedel eller antidepressiva läkemedel, har en tendens att ta flera andra läkemedel.
Källa: Göteborgs-Posten, 6 november 2003
[redigera] Kan jang kan ge missfall
Gravida varnas för naturläkemedlet Kan jang mot förkylning. Naturmedlet misstänks orsaka spontan abort.
Källa: Aftonbladet, 10 oktober 2003.
[redigera] Husdjur i hemmet minskar risken för spädbarn som får antibiotika
De barn som fått antibiotika före sex månaders ålder och hade färre än två husdjur hemma, hade som sjuåringar 1,7 gånger större risk att vara allergiska och tre gånger större risk att ha astma.
Källa: Göteborgs-Posten, 1 oktober 2003.
[redigera] Antibiotika kan ge astma och allergier
Barn som fått antibiotika före sex månaders ålder löper som sjuåringar 1,5 gånger större risk att utveckla allergier och 2,5 gånger större risk att få astma än andra barn. Riskerna förstärks om de dessutom ammats mer än fyra månader.
Källa: SVT Text, 30 september 2003.
[redigera] Miljö
[redigera] Marknära ozon dödar 1700 människor
Marknära ozon orsakar 1 700 dödsfall per år i Sverige, varav 80 i Göteborg. Ozonet bildas när bilavgaser reagerar i solljus och redan låga halter av gasen ökar risken. Liksom influensa kan ozon vara farlig för människor som lider av sjukdomar i lungor och andningsvägar eller av hjärtsjukdomar. Studien, som gjorts av institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, presenteras på läkarstämman 2003 i Stockholm.
Källa: Göteborgs-Posten, 26 november 2003. (Yahoo! Nyheter artikel)
[redigera] Den globala uppvärmningen leder till nya sjukdomsmönster
Den globala uppvärmningen kan ge nya sjukdomar. Mildare vintrar skapar livsutrymme för fler djur och insekter och därmed också för de virus som kan överföras från djur till människor. Fästingar, myggor och sorkar är exempel på djur som kan smitta människor med virus. Den allmänna uppfattningen är att ett mycket stort antal nya sjukdomar som har en värd i djurriket kommer att dyka upp, enligt Thomas Palo, professor i zooekologi vid Mitthögskolan.
Källa: Göteborgs-Posten, 14 oktober 2003.
[redigera] Motion
[redigera] Motion ger ett bättre minne
Forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har upptäckt att motion gör att hjärnans minnescentrum nybildas. Den välbekanta välbefinnandet efter ett motionspass, som endorfinerna orskar, bidrar till att fler celler nybildas i hjärnans minnescentrum.
Vid försök på vuxna djur tycks det som om endorfinerna ger stamcellerna extra starka impulser att dela sig. Man har också funnit att stamcellerna själva har förmåga att producera endorfiner för att på så sätt reglera nybildningen av celler. Eftersom man vet att välbefinnadet efter motion kan kopplas till de frigjorda endorfinerna, kan man inte utesluta att psykologiska faktorer i sig också har betydelse för nybildningen av celler i de hjärncentra som styr minne, inlärning och känslor. Omvänt kan detta till exempel innebära att ett stillasittande liv hämmar hjärnans utveckling.
Källa: Göteborgs-Posten, 19 december 2003
[redigera] Skolgympa ger småflickor starkare ben
Det är extra viktigt för flickor att röra på sig mycket under låg- och mellanstadietiden. Det visar en ny studie på barn i en skola i Malmö som har gymnastik och idrott på schemat varje dag. Både benmassan och storleken på skelettet ökade betydligt mer hos de undersökta flickorna än hos pojkarna.
Källa: Yahoo! Nyheter, 16 oktober 2003
[redigera] Sjukdomsrelaterat
[redigera] Ungdomsdiabetes medför ökad risk för cancer
En studie gjord vid Karolinska institutet visar att personer med ungdomsdiabetes, typ 1-diabetes, löper ökad risk att drabbas av olika typer av cancer. Populationen utgjordes av 30 000 personer som behandlats på sjukhus för ungdomsdiabetes mellan 1965 och 1999. Av dessa fick 355 personer en cancerdiagnos, vilket är 20 procent fler än för människor i allmänhet med motsvarande ålder och kön. Den ökade risken gäller främst cancer i magsäcken, livmoderhalsen och livmodern. Däremot fann man ingen ökad risk för bröst- , tarm- eller njurcancer. Hos personer med åldersdiabetes, typ 2-diabetes, har man noterat en ökad risk för cancer i bukspottkörteln, vilket inte gäller för personer med typ 1-diabetes.
Källa: Göteborgs-Posten, 28 december 2003
[redigera] Fästingbakterie kan orska hjärtklaffsproblem
Forskare i Uppsala har påvisat ett samband mellan hjärtklaffsjukdom och fästingburna tyfusliknande bakterier, Rickettsia helvetica. Endast en variant av denna har påträffats i Sverige och den upptäcktes för åtta år sedan i fästingar.
I den svenska studien har förekomsten av både rickettsiabakterier och så kallade twar-bakterier undersökts i både sjuka och friska aortaklaffar från personer som har genomgått rättsmedicinsk undersökning. I flera tidigare studier har forskare även kunnat påvisa samband mellan infektioner av twarbakterien och hjärtsjukdomar.
Eftersom man nu hittat rickettsiabakterier enbart i sjuka hjärtklaffar talar fynden starkt för att infektion av dessa bakterier kan bidra till uppkomsten av hjärtklaffsjukdom, enligt doktor Kenneth Nilsson vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Källa: Upsala Nya Tidning, 28 november 2003
[redigera] Dålig sömn kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar
Stressrelaterade sömnsvårigheter kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Störd nattsömn kan vara orsaken till förändringar i ämnesomsättningen som i sin tur ligger bakom dessa sjukdomar, visar forskning gjord vid Karolinska institutet.
Störd sömn är en betydelsefull faktor i utvecklingen av sjukdomen och studier visar att personer som utsatts för hög stress sover sämre och har många korta vakenperioder under natten. Sådan fragmentering av sömnen leder till att höga nivåer av stresshormonet kortisol blir kvar även nästa dag. Detta påverkar effekten av kroppens insulin negativt.
Källa: Yahoo! Nyheter 28 november 2003 (artikel)
[redigera] Diabetiker riskerar njurskador
Fyra av tio åldersdiabetiker visade tidiga tecken på njursjukdom vid en stor internationell studie som nyligen presenterades. I ett globalt program har 32 000 personer med typ-2-diabetes undersökts. Av dessa hade 40 procent onormalt höga proteinhalter i urinen.
Källa: Göteborgs-Posten, 15 november 2003
[redigera] Extrem trötthet signal om hjärtinfarkt hos kvinnor
En amerikansk studie visar att extrem trötthet kan vara en tidig signal om en hotande hjärtinfarkt hos kvinnor. Nästan alla som deltog i studien hade en månad före infarkten något symptom och de flesta av dem upplevde en extrem trötthet.
Källa: Göteborgs-Posten, 4 november 2003
[redigera] Tydligt samband mellan depressioner och sömnsvårigheter
Långtidssjukskrivna sover sämre än andra. Bara var tredje sover gott, visar en undersökning.
Källa: Siftidningen, 17 september 2003.
[redigera] Tobak o.d.
[redigera] Spädbarn som utsätts för passiv rökning riskerar astma senare
Ungdomar som utsatts för tobaksrök som spädbarn löper fördubblad risk att utveckla astma. Professor Göran Wennergren vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har följt 101 barn som kommit till sjukhuset med astmabesvär då de var under två år. När dessa hade nått 17-20-årsåldern hade 43 procent astmabesvär. I kontrollgruppen, som bestod av 400 matchande ungdomar, hade endast 14 procent astmabesvär.
Källa: Göteborgs-Posten, 29 november 2003
[redigera] Snusning kan leda till hjärtinfarkt och slaganfall
Snus är inget ofarligt alternativ till cigaretter. Snusning minskar blodkärlens förmåga att vidga sig och kan därmed leda till hjärtinfarkt och slaganfall. En nedatt förmåga hos blodkärlen att vidgas när blodflödet ökar medför en större risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och slaganfall. Studien, som utförts på Huddinge universitetssjukhus, visar att blodkärlens förmåga att vidga sig nästan halverades hos snusare. Man anser dock att snusning inte medför så stor hälsorisk som rökning gör.
Överläkaren Stefan Agewall på hjärtintensiven på nämnda sjukhus kommer att presentera resultatet av undesökningen på läkarstämman i Stockholm i slutet av november 2003.
Källa: Göteborgs-Posten, 22 november 2003
[redigera] Snusning medför ökade risker för gravida
Gravida snusare löper ökad risk att föda för tidigt och råka ut för havandeskapsförgiftning, enligt en svensk-amerikansk studie.
Källa: Yahoo! Nyheter, 28 oktober 2003 (artikel)
[redigera] Rökare löper dubbel risk att drabbas av MS
En norsk studie, som presenteras i Neurology (tidskrift), visar att risken för MS, multipel skleros, ökar med 1,81 gånger för rökare jämfört med människor som aldrig rökt.
Källa: Göteborgs-Posten, 28 oktober 2003
[redigera] Marijuanarökning ger sämre sädesvätska
Män som röker marijuana ofta har mindre produktion av sädesvätska och lägre antal spermier, vilka dessutom beter sig onormalt, visar en studie gjord vid universitetet i Buffalo, New York. Om fertiliteten återkommer efter att rökningen av marijuana upphört, vet man ännu inte.
Källa: Göteborgs-Posten, 14 oktober 2003
[redigera] Rökning ökar risk för ledgångsreumatism
Rökning, även måttlig sådan, ökar risken för den vanligaste formen av ledgångsreumatism, enligt en ny studie. Sambandet mellan ledgångsreumatism och rökning har påvisats i flera tidigare studier. Den nya studien omfattar omkring 700 kvinnor och män i Syd- och Mellansverige med nyupptäckt ledgångsreumatism. "Våra fynd visar att det inte finns någon säker nivå av tobaksrökning. Rökare bör sluta helt och hållet och helst så tidigt som möjligt", säger Patrik Stolt, doktorand vid institutionen för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Källa: Upsala Nya Tidning, 1 oktober 2003.
[redigera] Passiv rökning ökar risken för snarkning
Personer som utsätts för passiv rökning löper större risk att bli snarkare, visar en ny studie. Störst är risken för kvinnor. Omkring 7 000 ickerökande vuxna män och kvinnor i Danmark, Estland, Island, Norge och Sverige deltog i undersökningen. De fick besvara frågor om bland annat snarkning och om de utsattes för tobaksrök i hemmet.
Källa: Upsala Nya Tidning, 30 september 2003.
[redigera] Övrigt
[redigera] Svårigheter att bli gravid medför ökade risker vid förlossningen
En dansk studie på 56 000 födslar visar att kvinnor som blivit gravida efter att ha försökt längre tid än ett år löper upp till fördubblad risk att förlossningen görs med kejsarsnitt, att barnet föds för tidigt och att barnet har låg födelsevikt.
Källa: Göteborgs-Posten, 30 oktober 2003
