Sveriges historia 1945-1967
Wikipedia
Denna artikel behandlar Sveriges historia under efterkrigstidens första del, åren 1945 till 1967. Perioden inleds med att andra världskriget avslutas 1945 och avslutas vid 1968 - "året då allt hände".
Innehåll |
[redigera] Sveriges befolkning
[redigera] Migration
Sverige var före andra världskriget ett utvandrarland, men trenden vände efter kriget.
Fram till 1950-talet var Sveriges befolkning mycket etniskt homogen i jämförelse med andra industrialiserade länder. Det fanns några inhemska minoriteter som samer, romer, resande, kväner och ett mindre antal sverigefinnar än i dag. Från andra halvan av 1950-talet och framåt kom omfattande arbetskraftsinvandring, framför allt från länder som Finland, Italien, Jugoslavien, Grekland och Turkiet.
Se även invandring till Sverige.
[redigera] Urbanisering
Se även miljonprogrammet.
[redigera] Kultur och massmedier
Inom litteraturen nådde Astrid Lindgren exempellösa framgångar. Först radio och sedan tv blev var mans egendom. Sveriges radios sändningar gav tv huvudrollen i svenskt kultur- och nöjesliv. Antalet biografer minskade kraftigt. Till skillnad från övriga västvärlden hade svenska staten genom Sveriges Radio monopol på radio- och tv-sändningar - och alltså fanns ingen tv-reklam i Sverige. Piratradio började konkurrera om lyssnarna på 1950-talet, och SR svarade med att starta Melodiradion och P3.
Svensk tv började sändas 1952. Ett genombrott var fotbolls-VM 1958 som spelades i Sverige.
[redigera] Den sexuella revolutionen i Sverige
År 1964 kom filmen 491, och 1967 kom Jag är nyfiken - gul, båda regisserade av Vilgot Sjöman. Även om sexualitet inte var huvudtema i någon av dessa filmer bidrog de till en sexualmoralisk debatt där det år 1964 bildade Kristen demokratisk samling deltog. Sverige införde fri abort 1975.
[redigera] Svensk ekonomi
Sveriges ekonomi var mycket stark under större delen av denna period, mycket på grund av övriga Europas ödeläggelse under andra världskriget och ett gynnsamt demografiskt läge där en stor del av befolkningen var i arbetsför ålder. Metall- och träindustrierna kompletterades av en alltmer avancerad verkstadsindustri. Jordbrukets och fiskets roll i den svenska ekonomin minskade.
[redigera] Svensk inrikespolitik
Den 31 juli 1945 upplöstes den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget, och Per Albin Hansson bildade istället en socialdemokratisk regering. Efter dennes död 6 oktober 1946 togs statsministerposten över av Tage Erlander, som behöll posten till 1969. Socialdemokraterna satt ensamma i regeringsställning fram till 1951, då man bildade en koalitionsregering med Bondeförbundet. Efter en konflikt om allmän tilläggspension lämnade Bondeförbundet dock regeringen 1957, varefter socialdemokraterna återigen ensamma bildade regering fram till 1976. År 1964 bildades Kristen Demokratisk Samling med Lewi Pethrus som förgrundsfigur. Partiet nådde framgångar i 1966 års kommunalval.
[redigera] Folkhemmet
[redigera] ATP-frågan
På 1950-talet uppkom en debatt om hur ett system för tilläggspension för yrkesarbetande skulle utformas. Frågan var partiskiljande och det fanns tre olika förslag på hur ett sådant system skulle se ut. Efter att folkomröstningen i oktober 1957 inte gett något klart svar lämnade Centerpartiet regeringen. Regeringen misslyckades att få igenom sin proposition i riksdagen. Efter nyvalet sommaren 1958 tappade den borgerliga oppositionen sin majoritet i andra kammaren och regeringen fick igenom sitt förslag i maj 1959.
[redigera] IB-affären
Huvudartikel: Informationsbyrån
Inom försvarsmakten fanns ett stort intresse av att identifiera människor som man uppfattade som säkerhetsrisker. Under 1950-talet inleddes ett samabete med socialdemokrater på arbetsplatser över hela Sverige. Det är oklart exakt hur inblandad den socialdemokratiska partiledningen var i detta. 1957 skapades Informationsbyrån där Birger Elmér var chef.
1973 avslöjades denna organisation i veckotidningen Folket i Bild/Kulturfront. Där framkom också att Sverige hade ett nära samarbete med säkerhetstjänster i flera länder, bland annat amerikanska CIA och israeliska Shin Beth.
[redigera] Andra händelser
[redigera] Svensk utrikes- och säkerhetspolitik
Huvudartikel: Svensk utrikes- och säkerhetspolitik under kalla kriget
Under hela denna period var Sveriges säkerhetspolitiska princip Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Sverige hade ett territorialförsvar baserat på allmän manlig totalförsvarsplikt och lade stora ekonomiska och militära resurser på ett flygvapen i världsklass.
| Föregående: Andra världskriget |
Sveriges historia |
Nästa: 1968-1989 |
