Szeged

Wikipedia

Szeged
Vapen	Karta

Basisdaten
Land	Ungern
Provins	Csongrád
Area	280,84 km²
Invånare	163 173 (jan 2003)
Befolkningstäthet	582,9 invånare per km²
Postnummer	6700–6791
Riktnummer	62
Politik
Borgmästare	Dr. László Botka

Szeged och floden Tisza

Szeged (polska: Segedyn, rumänska: Seghedin, slovakiska: Segedín) är den fjärde största staden i Ungern, belägen vid mynningen av floden Maros på båda sidor av floden Tisza. Staden är huvudstad i regionen Dél-Alföld och i provinsen Csongrád. År 2003 hade staden 175 301 invånare och en area på 280,84 km².

[redigera] Geografi

Szeged ligger nära sydgränsen i Ungern, vid mynningen av floden Maros, på bägge sidorna av floden Tisza. Invånarantalet är 175 301 invånare år 2003. Då Szeged har många soltimmar per år kallas staden ofta Solskensstaden (ett namn den delar med Debrecen).

[redigera] Demografi

Vid folkräkningen år 2001 var det 163 699 människor som bodde i staden; 93,5% ungrare, 0,7% romer, 0,5% tyskar, 0,2% serber, 0,2% rumäner, 0,1% kroater, 0,1% slovaker och 5,9% andra. Befolkningstäteten är 582,9 invånare per kvadratkilometer. Det finns 70 787 hushåll med ett genomsnitt på 252,05km².

[redigera] Historia

Szeged och området runt har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Ptolemy nämner det äldsta namnet på staden: Partiscum. Det är möjligt att Attila, kung av hunnerna, hade upprättat en ort i detta område. Namnet Szeged nämns första gången år 1183, i ett dokuement av kung Béla III.

Under den mongolska invasionen blev staden ödelagd, och invånarna flydde till områden i närheten, men de kom tillbaka för att återuppbygga staden. Under 1300-talet, under hertigdömet till Louis den förste av Ungern, blev Szeged den viktigaste staden i södra Ungern, och då turkiska krigsstyrkor närmade sig Ungern, växte den strategiska betydelsen för Szeged. Kung Sigismund av Luxemburg lät bygga en mur runt staden. Szeged fick status som fri kungastad år 1498.

Szeged blev första gång plundrat av turkiska styrkor den 28 september 1526, men blev inte ockuperat förrän år 1543, och blev då ett administrativt centrum för det osmanska riket. Staden blev friad från turkarna den 23 oktober 1686, och fick tillbaka sin fria kungastad-status år 1715. År 1719 fick Szeged sitt stadsvapen, som fortfarande används. De kommande åren växte och utvecklades Szeged. Piaristmunkar kom till Szeged år 1719, och öppnade en ny grammatiksskola år 1721, och de höll också teaterföreställningar och fackliga föreläsningar. Men dessa åren orakade också annat än framgång och glädje; mellan 1728 och 1744 pågick häxjakt i staden.

Borgarna i Szeged spelade en viktig roll under revolutionen och frihetskrigen år 1848-49. Louis Kossuth gjorde sina berömda tal här. Szeged var den sista platsen för den revolutionära regeringen under juli 1849. Habsburghärskarna straffade ledarna i staden, men senare blev staden välstående igen. Järnvägen nådde staden 1854 och blev åter igen fri kungastad år 1860. Mark Pick-butiken - förgångaren till dagens världsberömda Pick salamifabrik öppnades år 1869.

Idag har innerstaden Szeged nybyggda byggnader och breda avenyer. Detta beror huvudsakligen på grund av den stora översvämningen år 1879, som närmast jämnade hela staden med jorden (bara 265 av 5 723 hus stod kvar och 165 dödades i katastrofen). Kejsare Franz Joseph besökte staden och lovade att "Szeged ska bli vackrare än den var". Han höll också löftet. Inom loppet av det nästkommande året reste sig en ny, modernare, stad från ruinerna, med palats och breda gator.

Efter första världskriget förlorade Ungern sina södra territorier till Rumänien, så Szeged blev en stad nära gänsen. Staden blev mindre viktig, men efter som den tog över rollen som förut hörde till de nu tappade städerna, hämtade den sig igen. Universitetet i Kolozsvár (nu cluj-Napoca, Rumänien) flyttades till Szeged år 1921. År 1932 tog staden över rollen som det episkopala sätet från Temesvár (nu Timisoara, Rumänien).

Szeged led mycket under andra världskriget, 6 000 invånare i staden dödades, judarna i staden skickades till ghetton och därifrån förda till dödsläger, och den sovjetiska armén ockuperade staden år 1944. Under kommunisttiden blev Szeged centrum för lättare industri och matindustrin. År 1965 hittades olja i närheten av staden, och idag täcker oljan 67% av landets oljebehov.

År 1962 blev staden administrationsstad för provinsen Csongrád. Hela nya distrikt byggdes och flera närliggande orter blev inkluderade i staden (liksom tendensen var under kommunisttiden).

Idag är Szeged en viktig universitetsstad och en populär turistattraktion.

De kända Öppna luftspelen i Szeged (första gången genomförda år 1931) är en av de viktigaste attraktionerna, och hålls varje sommar.

[redigera] Utbildning

Szegeds universitet

Szeged har 62 dagis, 32 barn- och ungdomsskolor, 18 vidaregående skolor och ett universitet. Det sistnämnda, universitetet, etablerades vid en sammanslagning av flera högre utbildningsinstitutioner. De två mest framstående gymnasierna (Ságvári Endre Gyakorló Gimnázium och Radnóti Miklós Gimnázium) är bland de femton bästa i landet. Szeged är centrum för högre utbildning i södra Ungern och har skaffat sig goda rykten på detta området. Tusentals studenter studerar här, och av de är många utländska från hela världen. Centret för biologisk research vid den ungerska forskningsakademien, som blev byggt bland annat med hjälp av UNESCO-donationer, har varit en viktig källa för avancerad research. Byggnaden har varit platsen för många kända konferenser och kommer fortsätta göra bidrag för forskningsvärlden. Universitetet i Szeged blev rankat som det bästa universitetet i landet vid Academic Ranking of World Universities år 2005.