Łódź

Wikipedia

Łódź

Flagga	Stadsvapen

Yta:	294,4 km²
Folkmängd:	774 000
Folktäthet:	2 633 inv/km²
Geografiskt läge:	51° 47' lat. 19° 28' long.
Registreringsskyltsbokstäver:	EL
Riktnummer:	(+48) 42

Łódź stadsvapen 1577

Izrael Poznanskis palats

Scheiblers fabrik

Den vita fabriken

Monument över det som skedde i gettot.

Väggmålning

Shoppingatan. I slutet av gatan syns monumentet över Koszciuszko

Ölstuga

Flygplatsen

Shoppingcenter i Łódź

Łódź (tyska: Lodz; ryska: Лодзь; hebreiska: 'לודז, uttalas "lutj") är en stad i mellersta Polen, belägen 120 km sydväst om Warszawa. Staden är näst störst i landet, efter Warszawa, med sina 775 200 invånare (september 2004).

Ursprunget till stadens namn är ej känt; det betyder "eka" på nutida polska. Man vet dock inte varför staden kallas så och nästan alla hypoteser har visat sig vara osanna.

[redigera] Historia

[redigera] Bondesamhället

Staden omnämns tidigast år 1332 som by. Byn växte långsamt och 1423 fick den stadsprivilegier och rätten att uppföra marknader inom byn. Tills på slutet av 1600-talet utvecklades Łódź långsamt och blev en mindre stad. Under den svenska invasionen av Polen (dåvarande Polen-Litauen) 1655-1660 avbefolkades staden och hade tillfälligt inga invånare alls. År 1739 bodde endast 97 familjer i Łódź. 1777 bodde det 265 invånare i Łódź och det fanns 66 hem inom stadens gränser. Efter att Polen delats år 1793 och upphört att existera tillföll Łódź Preussen. Under denna tid germaniserades staden och miste sina stadsrättigheter. Efter Napoleons seger mot Preussen införlivades Łódź med hertigdömet Warszawa år 1806. Efter Napoleons förlust mot alliansen tillföll Łódź Ryssland.

[redigera] Industrialiseringen

År 1820 startades en rörelse i Łódź av lokala invånare för att göra Łódź till ett center för industri och tillverkning i regionen. Folk från hela Polen och även folk utanför Rysslands gränser flockades till Łódź i hopp om jobb i de nyöppnade fabrikerna. Den första fabriken öppnades 1825 och 14 år senare slogs portarna upp för både Polens och Rysslands första elektriskt drivna fabrik någonsin. Folk från hela Europa kom till Łódź men det var främst polacker, judar och tyskar som bidrog till stadens utveckling.

År 1850 avskaffade Ryssland tullarna mellan det ockuperade Polen och Ryssland. Nu var det fritt fram för Łódź att kunna sälja även till den ryska marknaden och detta bidrog till stadens ekonomiska utveckling. År 1865 knöt den första polska järnvägen den lilla staden Koluszki 20 kilometer öster om Łódź samman Łódź med Warszawa och Wien. Några år senare hade staden järvägsförbindelser med Warszawa och Białystok i östra Polen. Detta ledde till att stadens befolkning fördubblades vart tionde år under perioden 1823-1873.

[redigera] Första världskriget

1914 var Łódź en av de mest tätbebodda industristäderna i världen (13 280 inv/km²) Under första världskriget stod vid staden ett utdraget slag mellan Ryssland och Tyskland den 14-24 november 1914. En numerärt underlägsen tysk armé kunde till slut driva tillbaka två ryska arméer vilket resulterade i att staden föll i tyska händer. När Polen utropade sig självständigt år 1918 befriade invånarna staden genom att de själva avväpnade och deporterade de tyska soldaterna. Under och efter första världskriget miste Łódź 40 procent av sin befolkning, många på grund av värnplikt, sjukdomar och det faktum att de flesta tyskar flyttade till Tyskland efter krigets slut.

[redigera] Mellankrigstiden

Under 1930-talet drabbades staden svårt av den amerikanska depressionen, under samma årtionde pågick ett handelsembargo mellan Tyskland och Polen vilket stängde marknader i väst. I öst hade bolsjevikerna vunnit ryska inbördeskriget och därmed var den ryska marknaden också stängd. Många av stadens invånare blev arbetslösa och stora protestmöten och upplopp blev följden. Staden blev ett tillhåll för socialistiska och nationalsocialistiska partier.

[redigera] Andra världskriget

Under andra världskriget försvarades staden av general Juliusz Rómmel; staden höll ut i några dagar innan den invaderades av tyska trupper den 8 september 1939. Staden skulle först administreras av samma tyska enklav som styrde den ockuperade Polen, men den nazistiska ledningen lyssnade på de etniska tyskarna i Łódź som önskade att Łódź skulle tillhöra Tyskland. Staden annekterades till tredje riket i november 1939. Man bytte namn på staden till Litzmannstadt efter Karl Litzmann, som var den befälhavare som erövrade Łódź under första världskriget.

Nazisterna skapade snabbt ett judiskt-ghetto i Łódź som befolkades av 200,000 individer som bodde i och omkring Łódź. I augusti 1944 likviderade nazisterna ghettot och bara 900 personer överlevde till krigsslutet. I närheten av Łódź byggdes flera arbetarläger och koncentrationsläger för bland annat romer.

Vid andra världskrigets slut hade Łódź förlorat cirka 420 000 av sina invånare. Under januari 1945 flydde den tyska befolkningen från Łódź på grund av fruktan för vad den röda armén skulle göra med dem. Tyskarna stal också med sig alla maskiner från fabrikerna i Łódź och förde med dem till Tyskland. Detta ledde till att även om staden hade förskonats bombningar och strider var stadens infrastruktur till stor del borta.

Röda armén marcherade in i staden den 18 januari 1945 och gick hårt fram mot befolkningen. Flera fall av mord, våldtäkt och plundring av ryska soldater rapporterades. Många motståndsmän ställdes också inför rätta och dödades på grund av deras lojalitet till den polska regeringen i exil.

[redigera] Efter andra världskriget

Efter andra världskriget hade Łódź mindre än 300 000 invånare men snart började folk att åter flytta in i staden. Många kom från Warszawa som helt hade jämnats med marken under kriget. Till och med den polska regeringen flyttade till Łódź som då fungerade som tillfällig polsk huvudstad. Det fanns även planer på att flytta huvudstaden dit permanent men den idén var inte populär bland många och man började istället att bygga upp Warszawa.

När kommunisterna fick makten förlorade många rika industrifamiljer sina tillgångar när fabrikerna och företagen nationaliserades. Tack vare samarbetet inom det kommunistiska blocket kunde Łódźs fabriker börja producera varor och sälja de runtom i Östeuropa. Staden blev återigen en viktig industristad i Polen. Efter kommunismens fall privatiserades åter företagen.

[redigera] Stadsbild

Staden Łódź anses av många polacker vara en inte särskilt attraktiv industristad. På kommunisternas tid stod staden för en stor del av utsläppen i Polen, men i dag har Łódź blivit en mycket renare och modern stad. Łódź har bland annat den största stadsparken i Europa – parken Łagiewniki.

Stadens shoppingata kallas ulica Piotrkowska och stäcker sig fyra kilometer från norr till söder, vilket gör den till den längsta shoppingatan i världen. Stadens nattliv är känt i hela Polen som att vara vilt med många klubbar där polska och katolska värden inte respekteras.

Łódź har också det bästa museét för modern konst i Polen, det ligger på ulica Gdanska och drar många besökare varje år.

I staden finns också tre statliga universitet bland annat tekniskt universitet och medicinskt universitet. Även en filmskola som har utbildat några av de största namnen inom polsk film.

[redigera] Kommunikationer

Łódź är en knutpunkt i sin region för tågtrafiken i Polen. Den bedrivs av statligt delägda PKP.

Łódźs flygplats heter Lublinek Władysław Reymonts flygplats och ligger 6 km sydväst om Łódźs stadskärna. Den öppnades först 13 september 1925 och namnet är en hyllning till nobelprisvinnaren Władysław Reymont.

Till och från flygplatsen flyger följande bolag: