Wikipedia
- Denna artiklar handlar om herrarnas ishockey-VM. Se även dam-VM i ishockey.
VM i ishockey, Världsmästerskapen i ishockey, IIHF World Championships, är en mästerskapstävling i ishockey för herrnationslag som anordnas av International Ice Hockey Federation. I ishockey-VM, som numera spelas årligen i april-maj, deltar 16 lag. I 2004 års VM var 13 lag från Europa, två från Nordamerika och ett ifrån Asien. Asien hade en friplats i VM åren 1998-2004, vilken det kvalspelades om i Asien. Japan vann detta kvalspel alla gångerna.
Det första VM i ishockey spelades 1920. Åren 1924-1968 spelades Olympiska spelen och VM ihop. Från och med 1972 spelas OS och VM som separata turneringar. Under och strax efter andra världskriget (1940-1946) spelades inga VM i ishockey. Sedan 1990 anordnar IIHF även turneringar för damlag, se vidare dam-VM i ishockey.
Kanada deltog inte i turneringen i början av 1970-talet på grund av motsättningar.
[redigera] VM i ishockey 1920-2011
| Årtal |
Värdnation |
Värdort(-er) |
Guldmedalj |
Silvermedalj |
Bronsmedalj |
Anmärkningar |
| 2011 |
Slovakien |
? |
? |
? |
? |
|
| 2010 |
Tyskland |
? |
? |
? |
? |
|
| 2009 |
Schweiz |
? |
? |
? |
? |
|
| 2008 |
Kanada |
Halifax,
Quebec City |
? |
? |
? |
|
| 2007 |
Ryssland |
Moskva |
? |
? |
? |
|
| 2006 |
Lettland |
Riga |
 Sverige |
 Tjeckien |
 Finland |
Sverige tog OS-guld samma år |
| 2005 |
Österrike |
Innsbruck, Wien |
Tjeckien |
 Kanada |
 Ryssland |
|
| 2004 |
Tjeckien |
Prag,Ostrava |
Kanada |
Sverige |
 USA |
|
| 2003 |
Finland |
Åbo, Tammerfors, Helsingfors |
Kanada |
Sverige |
 Slovakien |
|
| 2002 |
Sverige |
Göteborg, Karlstad, Jönköping |
Slovakien |
Ryssland |
Sverige |
Slovakiens första guld. |
| 2001 |
Tyskland |
Nürnberg, Köln, Hannover |
Tjeckien |
Finland |
Sverige |
|
| 2000 |
Ryssland |
St Petersburg |
Tjeckien |
Slovakien |
Finland |
|
| 1999 |
Norge |
Oslo, Hamar, Lillehammer |
Tjeckien |
Finland |
Sverige |
|
| 1998 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Sverige |
Finland |
Tjeckien |
|
| 1997 |
Finland |
Åbo, Tammerfors, Helsingfors |
Kanada |
Sverige |
Tjeckien |
|
| 1996 |
Österrike |
Wien |
Tjeckien |
Kanada |
USA |
Tjeckiens första guld. |
| 1995 |
Sverige |
Stockholm, Gävle |
Finland |
Sverige |
Kanada |
Finlands första guld. |
| 1994 |
Italien |
Bolzano, Milano, Canazei |
Kanada |
Finland |
Sverige |
|
| 1993 |
Tyskland |
München, Dortmund |
Ryssland |
Sverige |
Tjeckien |
|
| 1992 |
Tjeckoslovakien |
Prag, Bratislava |
Sverige |
Finland |
Tjeckoslovakien |
Tjeckoslovakiens sista medalj. |
| 1991 |
Finland |
Helsingfors, Åbo, Tammerfors |
Sverige |
Kanada |
 Sovjetunionen |
Sovjetunionens sista medalj. |
| 1990 |
Schweiz |
Bern, Fribourg |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1989 |
Sverige |
Stockholm, Södertälje |
Sovjetunionen |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
|
| 1987 |
Österrike |
Wien |
Sverige |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1986 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada |
|
| 1985 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
Sovjetunionen |
|
| 1983 |
Västtyskland |
Dortmund, Düsseldorf, München |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1982 |
Finland |
Helsingfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1981 |
Sverige |
Stockholm, Göteborg |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1979 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
|
| 1978 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1977 |
Österrike |
Wien |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Sovjetunionen |
|
| 1976 |
Polen |
Katowice |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1975 |
Västtyskland |
München, Düsseldorf |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1974 |
Finland |
Helsingfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1973 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Kanada deltog inte. |
| 1972 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1971 |
Schweiz |
Bern, Genève |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
Kanada deltog inte. |
| 1970 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
Kanada deltog inte. |
| 1969 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1968 |
Frankrike |
Grenoble (OS) |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1967 |
Österrike |
Wien |
Sovjetunionen |
Sverige |
Kanada |
|
| 1966 |
Jugoslavien |
Ljubljana |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
|
| 1965 |
Finland |
Tammerfors |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
|
| 1964 |
Österrike |
Innsbruck (OS) |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1963 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Sverige |
Tjeckoslovakien |
|
| 1962 |
USA |
Colorado Springs, Denver |
Sverige |
 Kanada |
USA |
Sovjetunionen och Tjeckoslovakien deltog ej |
| 1961 |
Schweiz |
Genève, Lausanne |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Sovjetunionen |
|
| 1960 |
USA |
Squaw Valley (OS) |
USA |
Kanada |
Sovjetunionen |
|
| 1959 |
Tjeckoslovakien |
Prag, Bratislava |
Kanada |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1958 |
Norge |
Oslo |
Kanada |
Sovjetunionen |
Sverige |
|
| 1957 |
Sovjetunionen |
Moskva |
Sverige |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
Kanada och USA deltog inte. |
| 1956 |
Italien |
Cortina d'Ampezzo (OS) |
Sovjetunionen |
USA |
Kanada |
|
| 1955 |
Västtyskland |
Krefeld, Dortmund, Köln |
Kanada |
Sovjetunionen |
Tjeckoslovakien |
|
| 1954 |
Sverige |
Stockholm |
Sovjetunionen |
Kanada |
Sverige |
Sovjetunionens första guld (även Sovjetunionens första deltagande). |
| 1953 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Sverige |
 Västtyskland |
 Schweiz |
Sveriges första guld. Kanada och USA deltog inte. |
| 1952 |
Norge |
Oslo (OS) |
Kanada |
USA |
Sverige |
|
| 1951 |
Frankrike |
Paris |
Kanada |
Sverige |
Schweiz |
|
| 1950 |
Storbritannien |
London |
Kanada |
USA |
Schweiz |
|
| 1949 |
Sverige |
Stockholm |
Tjeckoslovakien |
Kanada |
USA |
|
| 1948 |
Schweiz |
S:t Moritz (OS) |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Schweiz |
|
| 1947 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Tjeckoslovakien |
Sverige |
 Österrike |
Tjeckoslovakiens första guld. |
| 1939 |
Schweiz |
Zürich, Basel |
Kanada |
USA |
Schweiz |
|
| 1938 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
Kanada |
 Storbritannien |
Tjeckoslovakien |
|
| 1937 |
Storbritannien |
London |
Kanada |
Storbritannien |
Schweiz |
|
| 1936 |
Tyskland |
Garmisch-Partenkirchen (OS) |
Storbritannien |
Kanada |
USA |
Första gången som icke-nordamerikanskt lag vann |
| 1935 |
Schweiz |
Davos |
Kanada |
Schweiz |
Storbritannien |
|
| 1934 |
Italien |
Milano |
Kanada |
USA |
 Tyskland |
|
| 1933 |
Tjeckoslovakien |
Prag |
USA |
Kanada |
Tjeckoslovakien |
Första gången någon annan än Kanada vann ett mästerskap |
| 1932 |
USA |
Lake Placid (OS) |
Kanada |
USA |
Tyskland |
|
| 1931 |
Polen |
Krynica |
Kanada |
USA |
Österrike |
Kanadas första poängförlust i en tävlingsmatch |
| 1930 |
Schweiz, Tyskland |
Chamonix, Berlin |
Kanada |
Tyskland |
Schweiz |
|
| 1928 |
Schweiz |
S:t Moritz (OS) |
Kanada |
Sverige |
Schweiz |
|
| 1924 |
Schweiz |
Chamonix (OS) |
Kanada |
USA |
Storbritannien |
|
| 1920 |
Belgien |
Antwerpen (OS¹) |
Kanada |
USA |
Tjeckoslovakien |
|
- 1) VM-turneringen 1920 ingick som uppvisningssport i Olympiska sommarspelen 1920 men förklarades senare som officiell VM-turnering.
