Tjeckien

Wikipedia

**Česká republika**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Pravda vítězí (Sanningen segrar)
Nationalsång: 'Kde domov můj'

Huvudstad	Prag 50° 05' S 14° 25'E
Största stad	Prag
Officiellt språk	tjeckiska
Statsskick President Premiärminister	Parlamentarisk republik Václav Klaus Mirek Topolánek
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	Tjeckoslovakiens delning 1 januari 1993
Yta • Totalt • Vatten	78 866 km² (114:e) 2%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	10 235 455 (78:e) 132,5 inv/km² (59:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$187 611 miljoner (46:e) $18 375
Valuta	Tjeckisk krona (`CZK`)
Tidszon	UTC+1
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Snezka 1 602 m ö.h. Lipno 48,7 km² km² Vltava 433 km km
Nationaldag	28 oktober (Tjeckoslovakiens grundande)
Landskod	CZ, CZE
Landsnummer	`+420`

Tjeckiska republiken (tjeckiska: Česká republika) är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska Unionen. Landet gränsar till Tyskland i väst och nordväst, Polen i norr, Slovakien i öst, och Österrike i söder. Tjeckien består av de historiska landskapen Böhmen (Čechy), Mähren (Morava) och delar av Schlesien. Huvudstad är landets största stad Prag. Andra större städer är Brno, Ostrava, Zlín, Plzeň, Pardubice, Hradec Králové, České Budějovice, Liberec, Olomouc och Ústí nad Labem.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Tjeckiens historia

Staten Tjeckien uppstod först 1993 i och med upplösningen av Tjeckoslovakien som innebar att Tjeckien och Slovakien blev två skilda nationer.

1999 blev Tjeckien medlem i NATO och 2004 blev landet medlem i EU.

[redigera] Geografi

Karta över Tjeckien.

Slottet i Prag.

Tjeckien avgränsas till stora delar naturligt av bergskedjor: i sydväst av Český Les och Šumava (Böhmerwald), i nordväst av Krušné Hory (Erzgebirge) i nordost av Krkonoše (Riesengebirge), Beskydy, Jeseníky och i sydost av västra Karpaterna. Böhmisk-Mähriska Randbergen går längs gränsen mellan Tjeckiens stora delar Böhmen och Mähren. Högsta bergstopppen, 1602 m, ligger i Krkonoše och heter Sněžka. Lägsta punkten ligger vid Labes (Elbes) utlopp mot norr. Avgränsade av dessa bergskedjor ligger de Tjeckiska och Mähriska högplatåerna.

Floder: Labe rinner upp i Krkonoše, rinner söderöver i en båge över den böhmiska högplatån innan den finner riktningen mot norr, passerar mellan Krušné Hory och Krkonoše och vidare in i Tyskland. Också Odra (ty. Oder) rinner upp i Tjeckien, i Krkonoše. På den böhmiska högplatån förenar Elbe sig med Vltava (Moldau) vid Mělník, norr om Prag. Vltava har i sin tur de stora bifloderna Sázava och Berounka, och Böhmen avvattnas på så sätt åt norr, medan floderna i Mähren (Morava, Svratka, Ohře) rinner mot söder till Donau.

Tjeckien har inga naturliga sjöar av betydelse, de största fria vattenytorna utgörs av regleringsdammar i de stora floderna.

Högsta punkt: Berget Sněžka, 1 602 m.ö.h.
Lägsta punkt: Floden Elbe, 115 m.ö.h.
Naturtillgångar: Kol, timmer

[redigera] Klimat

Tjeckien har ett inlandsklimat med relativt varma somrar, och kallt klimat vintertid, mestadels med snö. De andra årstiderna är milda men ostadiga. Vädret är varierande i olika regioner där låglandet har torrare och varmare temperaturer medan det tenderar att vara regnigare längre västerut.

[redigera] Statsskick

Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med ett mångpartisystem. Presidenten är landets statschef, och premiärministern är regeringschef och utövar den verkställande makten. Parlamentet är uppdelat i två kammare, Deputeradekammaren (Poslanecká sněmovna) och Senaten (Senát).

Den nuvarande tjeckiska konstitutionen antogs i december 1992 och har förändrats fyra gånger. Konstitutionen säger att tjeckien är en parlamentarisk demokrati med en president som statsöverhuvud. Presidenten väljs vart femte år av parlamentet. Presidenten har ett politiskt uppdrag med tillhörande rättigheter förutom uppdraget att representera landet. Han kan nominera domare till konstitutionsdomstolen, upplösa parlamentet under vissa betingelser samt lägga in veto mot lagstiftning. Han utser också statsminister och efter förslag av statsministern övriga ledamöter av regeringen. Deputeradekammaren har 200 medlemmar som väljs vart fjärde år efter ett proportionellt valsystem. De 81 medlemmarna av senaten väljs med en tredjedel av senaten vart annat år.

Landets högsta appellationsdomstol är Högsta Domstolen. Konstitutionsdomstolen, som tar upp frågor om konstitutionen, utses av presidenten med 10-åriga mandatperioder.

[redigera] Politik

Den politiska scenen i Tjeckien består av flera verksamma partier, allt ifrån det halvreformerade kommunistpartiet KSČM längst ut till vänster till mindre nationalistpartier längst ut till höger. De största partierna utöver kommunisterna är socialdemokraterna (ČSSD), kristdemokratiska partiet KDU-CSL, liberala US-DEU och Allmänna Demokratiska Partiet (ODS).

Den nuvarande regeringen är socialdemokratisk med stöd av kristdemokrater och liberaler. Oppositionen består av KSČM och ODS.

Den nuvarande konstitutionen har hittills gett upphov till svaga regeringar, speciellt eftersom kommunistpartiet med drygt en femtedel av rösterna skys av de andra större partierna och hittills inte kunnat medverka i någon koalitionsregering. Den nuvarande regeringen är mycket svag, med minsta möjliga röstövervikt i riksdagen och med presidenten från ett oppositionsparti som lägger sitt veto mot många lagförslag. Möjligheten till en valreform med mindre valkretsar än de nuvarande 14, motsvarande länen (kraj), har diskuterats men inget praktiskt har gjorts, speciellt som motståndet från de mindre partierna, som skulle missgynnas av en sådan reform har varit stort.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Tjeckiens administrativa indelning

Tjeckien är indelat i 14 län eller bättre regioner (Kraj) som saknar historisk anknytning utan har enbart administrative funktioner. Dessa är i sin tur indelade i kommuner (okres).

	Region	Huvudstad	Invånare
A	Prag	-	1 170 571
S	Centralböhmen	Prag	1 144 071
C	Sydböhmen	České Budějovice	625 712
P	Plzeň	Plzeň	549 618
K	Karlovy Vary	Karlovy Vary	304 588
U	Ústí nad Labem	Ústí nad Labem	822 133
L	Liberec	Liberec	427 563
H	Hradec Králové	Hradec Králové	547 296
E	Pardubice	Pardubice	505 285
M	Olomouc	Olomouc	635 126
T	Mähren-Schlesien	Ostrava	1 257 554
B	Südmähren	Brno	1 123 201
Z	Zlín	Zlín	590 706
J	Vysočina	Jihlava	517 153

[redigera] Demografi

Tjecker utgör 94,1% av befolkningen (av vilka 3,7% gör anspråk på att vara moravier), slovaker 1,9% och övriga 4%.

[redigera] Religion

Tjeckien har en av de minst troende befolkningarna i Europa. Enligt statistik från år 2001 är 59% ateister eller inte anslutna till någon religion, 26,8% Romerska katoliker och 2,1% protestanter.^[1]

[redigera] Ekonomi

Sedel med 20 Kč. Motivet är Ottokar I av Böhmen.

Tjeckien är en av de stabilaste och mest välmående nationerna bland de postkommunistiska staterna i centrala och östra Europa. Den ekonomiska nedgång som drabbade Tjeckien fram till mitten av år 1999 har ersatts med en betydande ekonomisk tillväxt från och med år 2000. Tillväxten har understötts av export till EU, framför allt till Tyskland som är största handelspartner och står för 33,5% av Tjeckiens sammanlagda export.^[1]

Den dominerande samhällssektorn utgörs av tjänstesektorn som står för 59,4% av BNP, industrin svarar för 37,8% och jordbruket 2,8%. Arbetslösheten under år 2006 uppskattades till 8,4%.^[1]

Viktiga näringar innefattar tjänster, metallurgi, transportmedel, maskiner, elektronik. glas, vapen och textiler. Huvudsakliga produkter inom jordbruket är veten, potatis, sockerbetor och humle.

[redigera] Industri

Ett av många bryggerier i Plzeň.

Tjeckien har en lång tradition av fordonsbyggande med Škoda och Tatra som de stora industrierna. Škoda startade 1905 och ingår idag i Volkswagen-koncernen. Man tillverkar framförallt bilar i små- och mellanbilsklassen och har haft stora exportframgångar från 1990-talet och framåt. Tatra har en tradition av både lyxbils- och lastbilstillverkning. Idag tillverkar man lastbilar för civilt och militärt bruk. De största lastbilarna har byggts för rakettransporter och man tillverkar även lastbilar för terräng. Dessutom tillverkar LET passagerarflygplan.

Tjeckien har även en lång tradition av vapentillverkning och under kommunisttiden exporterade man vapen till Sovjetunionen och övriga stater inom Östblocket.

[redigera] Turism

De största städerna är huvudstaden Prag med runt 1,2 miljoner invånare, Brno som är huvudstad i Mähren med ca 400 000 invånare, Ostrava, industristad i norra Mähren, ca 400 000 invånare), Plzeň ivästra Böhmen med bryggerier, ca 200 000 invånare, Olomouc, handelsstad i norra Mähren med ca 150 000 invånare, Mladá Boleslav, industristad med tillverkning av Škoda-bilar, och Hradec Králové i nordöstra Böhmen.

Andra orter av betydelse: I České Budĕjovice tillverkas känt öl. Český Krumlov är en vacker historisk stad i södra Böhmen som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Karlovy Vary (Karlsbad) och Mariánské Lázně (Marienbad) i Česky Les i väster är berömda kurorter. Ústí nad Labem och Teplice är industristäder i norra Böhmen. Liberec ligger vackert nedanför Krkonoše. Tábor på södra delen av Tjeckiska högplatån är en historisk stad med minnen från Hussitkrigen, Znojmo invid österrikiska gränsen är naturskön lantbruksstad med berömda vin- och gurkodlingar.

Populära turistmål är Brno (Brünn), Karlovy Vary (Karlsbad), Prag (Praha) och Sudetlandet.

Orter och områden som är av speciellt intresse för turister är historiska orter (förutom städer uppräknade ovan till exempel Kutná Hora, silverstad med berömd benkyrka och Mělník, där Vltava och Labe rinner samman), många borgar och slott (till exempel Karlštejn och Konopiště i närheten av Prag) samt bergskedjorna, där Krkonoše med huvudort Špindlerův Mlýn står för den tjeckiska vintersporten.

[redigera] Infrastruktur

Motorvägen D11 som går mellan Prag och Hradec Králové.

Transport och förbindelser: Nätet av tåg och bussar är väl utbyggt och förbindelser från de flesta orter till sina centralorter går mestadels med intervall på någon eller ett par timmar. Tidtabeller: www.vlak.cz . Reguljärt inrikesflyg förbinder de största städerna, men förbindelserna på marken är så goda att det inte är någon stor tidsvinst att använda flyget. Vägnätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Motorvägar förbinder de största städerna, till de andra går landsvägar av bra klass, något slingriga i bergen.

Gator i städer är ofta stenlagda , troligen med avsikt för att dämpa trafikrytmen. Stadscentra är så kompakta i historiskt intressanta städer att man helst bör bese dem till fots, det är svårt att komma fram med fordon. Större städer har väl utbyggda spårvagns- och bussnät med korta intervaller.