Öveds kyrka
Wikipedia
Öveds kyrka är en kyrkobyggnad i Öveds socken, Östra Kärrstorps församling, Färs härad, tidigare församlingskyrka i Öveds församling. Kyrkan ligger i Skåne, 37 kilometer öster om Lund, och tillhör Lunds stift. Kyrkan är en av Sveriges mest utpräglade rokokokyrkor.
Innehåll |
[redigera] Kyrkobyggnaden
Nuvarande kyrkan ersatte en romansk kyrka av sten på samma plats.
Kyrkan byggdes i rokokostil 1759-1761 efter att Hans Ramel köpte Övedskloster 1753. Kyrkan ritades, liksom Övedsklosters slott, av Carl Hårleman, som dock dog redan innan köpet var färdigt. Kyrkan invigdes 1761.
Kyrkan är byggd i tegel och saknar torn. Den har två korta korsarmar samt ett kor med rundade hörn. Kyrkan uppfördes under en tid då mycket få kyrkor byggdes i Skåne.
Nya arkitekter efter Hårleman blev Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric Rehn, som stod för inredningen. Interiört domineras kyrkan av 1700-talsstilen. Kyrkorummet är luftigt och stilrent och inventarierna går i samma stil.
År 1807 upprättar arkitekt Olof Samuel Tempelman ett förslag till läktare med kopplade räfflade toskanska pelare, mittparti med blomstergirlander och änglahuvuden och till orgelfasad med högre mitturell med glob och kors, lägre yttertureller med brinnande oljelampor och över mellanfälten skulpterade bladkransar med palmkvistar och musikinstrument. Läktare och orgelfasad utförs enligt förslaget.
I det Lewenhauptska-Ramelska gravkoret på kyrkans norra sida vilar bland annat Hans Ramel med maka. Ovanpå koret finns herrskapsläktaren. På kyrkogården närmast kyrkobyggnaden finns flera ur ätten Ramel begravda. Deras gravstenar är mestadels i vit marmor.
Under 1940-talet gjordes fynd av flera gravhällar och kistor i övedssandsten under kyrkans golv. De hade legat i och utanför den gamla medeltida kyrkan. I övrigt finns mycket få spår kvar av denna.
[redigera] Inventarier
- Både altaruppsats och predikstol gjordes till den nya kyrkan. Rehn har ritat predikstolen.
- I herrskapsläktaren finns även en målning inspirerad av den italienske målaren Caravaggio. Målningen är gjord med asfaltsfärger och har därför mörknat med tiden.
- Nattvardskalken tillverkades 1761 av Gustaf Stafhell d.y..
[redigera] Kyrkoorgel
- 1806: Orgelbyggare Olof Schwan, Stockholm, bygger ett enmanualigt orgelverk med pedal. Alla pipor i fasaden ljudande utom mittpipan i varje turell.
Disposition:
| Manual C-d³ | Pedal C-g° |
| Gedackt 8’ | Borduna 16’ |
| Qvintadena 8’ | f.ö. bihangspedal |
| Fugara 8’, D (fasad) | |
| Principal 4’ (fasad) | |
| Spetsflöjt 4’ | |
| Täckt Flöjt 4’ | |
| Octava 2’ | |
| Scharf III chor. | |
| Trumpet 8’, B/D | |
| Vox virginea 8’, D | |
| Plats för Trumpet 4’ |
- 1852-1853: Reparation av orgelbyggare Erik Henrik Lysell, Färlöv. Det är tänkbart att han också monterar det nuvarande manualklaveret.
Disposition 1860: (enligt Paulsson)
| Manual C-d³ | Pedal C-g° |
| Borduna 16’ | Bihangspedal |
| Gedackt 8’ | |
| Qvintadena 8’ | |
| Fugara 8’ (fasad) | |
| Principal 4’ (fasad) | |
| Spetsflöjt 4’ | |
| Täckflöjt 4’ | |
| Octava 2’ | |
| Scharf III chor. | |
| Trumpet 8’, B/D | |
| Vox virginea 8’ |
- Vid okänd tidpunkt, kanske år 1869, har pedalstämman Borduna 16' kopplats till manualmekaniken och gjorts genomgående genom komplettering med omgjorda pipor fråm Qvintadena 8'.
- 1948: Orgelbyggare Theodor Frobenius & Co, Lyngby renoverar instrumentet: Borduna 16', B, och Fugara 8', B, erhåller nya träpipor för C - f°. Genom sammankoppling med manualtrakturen görs Bordunan spelbar även från manualen. Scharf III ch., vars båda lägsta oktaver saknades, kompletteras med 72 nya pipor. Av den tidigare borttagna Vox virginea 8' skapas, genom utbyte av uppsatser, en Vox humana 8'. Nya registerandrag med nya skyltar insättes. Orgeln stämd i korton.
Disposition:
| Manual | Pedal |
| Borduna 16’, B/D (B 1948) | bihängd |
| Gedackt 8’ | |
| Fugara 8’, B (1948) / D (fasad) | |
| Principal 4’ (fasad) | |
| Spetsflöjt 4’ | |
| Täckflöjt 4’ | |
| Oktava 2’ | |
| Scharf III ch. 1’ + 2/3’ + ½’ (1806/1948) | |
| Trumpet 8’, B/D | |
| Vox humana 8’, D (1948) | |
| Tremulant (1948) |
[redigera] Omgivning
För att komma fram till kyrkan måste man passera en lång allé. Vid kyrkan ligger två tvåvåningshus uppförda 1810 i en stil liknande kyrkans. Förr i tiden var dessa skola och ålderdomshem, men är numera församlingshem respektive det så kallade "Kyrkohuset".
[redigera] Externa länkar och källor
- Kyrkobyggnader i Sjöbo kommun med uppgifter från Riksantikvarieämbetet och Sockenkyrkoprojektet.
- Kyrkor i Sjöbo kommun (Sjöbo kommun)
- Bild på Öveds kyrka
[redigera] Litteratur & källor
- Kyrkor i Skåne, Siegrun Fernlund, 1980, ISBN 91-85330-26-4
- Informationstavlorna utanför kyrkan.
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm (1988), ISBN 91-7118-557-7
Wikimedia Commons har media som rör Öveds kyrka
