1853
Wikipedia
| 1853 - MDCCCLIII | |
| År: 1850 - 1851 - 1852 1853 1854 - 1855 - 1856 |
|
| Decennium: 1830-talet - 1840-talet 1850-talet 1860-talet - 1870-talet |
|
| Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1853 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1853 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 28 mars - Krimkriget bryter ut.
- 15 maj - Då riksdagen har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
- Midsommartid - Fregatten Eugenie anlöper Göteborg, efter att ha seglat jorden runt på två år.
- 30 oktober - Sångsällskapet Orphei Drängar grundas i Uppsala.
- 1 november - Det svenska Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildas (se Televerket).
- November - Den första svenska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala öppnas.
- December - Sverige, Norge och Danmark förklarar sig neutrala i Krimkriget. Nordiska hamnar skall hållas öppna för alla främmande fartyg.
- Det första gasverket anläggs i Stockholm, vid Klara sjö.
- En proposition läggs enligt vilken svenska staten skall ansvara för och finansiera utbyggnaden av järnvägsnätet genom så kallade stambanor. Översten Nils Ericsson får ansvaret för byggandet tillsammans med finansminister Johan August Gripenstedt. Man söker öka uppodlingen genom att dra järnvägarna genom mindre attraktiva områden och undviker kusterna i händelse av fientliga anfall. Västra stambanan dras mellan Stockholm och Göteborg och den södra mellan Falköping och Malmö.
- Fredrika Bremer grundar Sveriges första kvinnoförening, Stockholms fruntimmersförening för barnavård. Hon utger också sin skildring av sin Amerikaresa, Hemmen i den nya världen.
- Stockholms stadsmission grundas.
- En ny svensk lag inskränker rätten att bränna brännvin.
- En andra koleraepidemi utbryter i Sverige.
- Sveriges första lokomotiv, Förstlingen, byggs på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna.
- Skånska Sockerfabriks AB grundas i Landskrona.
[redigera] Födda
- 28 januari - José Martí, kubansk politiker, journalist, filosof och poet.
- 3 februari - George William Erskine Russell, brittisk politiker och författare.
- 21 mars - Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
- 30 mars - Vincent van Gogh, nederländsk konstnär.
- 6 april - Emil Jellinek, grundare av Mercedes.
- 13 maj - Adolf Hölzel, tysk målare och konsthistoriker.
- 28 maj - Carl Larsson, svensk konstnär.
- 18 juli - Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, fick nobelpriset i fysik 1902.
- 31 juli - Frans Alexander von Scheele, svensk universitets- och skolman, pedagogisk och filosofisk skriftställare.
- 19 augusti - Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
- 4 september - Julia Håkansson, svensk skådespelare.
- 13 oktober - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
- 20 oktober - Louise Abbéma, fransk målarinna.
- 23 november - Giuseppina Bozzachi, italiensk ballerina.
- 24 november - Bat Masterson, amerikansk sheriff.
- 14 december - Errico Malatesta, italiensk anarkist och revolutionär.
- 17 december - Henric Westman, svensk godsägare, donator.
- 31 december - Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
- December - Johan Petter Johansson, svensk uppfinnare.
- Edvard Evers, kyrkoherde i Norrköping.
- Wilhelm Ostwald, nobelpristagare i kemi.
[redigera] Avlidna
- 17 mars - Christian Doppler, österrikisk fysiker och matematiker.
- 28 april - Ludwig Tieck, tysk poet.
- 6 november - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
- Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
- Leopold Gmelin, kemist
