Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Cd - Wikipedia, den fria encyklopedin

Cd

Wikipedia

Uppslagsordet CD leder hit. För andra betydelser, se CD (olika betydelser).
En Compact Disc (cd)
En Compact Disc (cd)
Compact Disc i fodral
Compact Disc i fodral

Compact Disc (engelska för 'kompakt skiva'), förkortat cd, är ett optiskt lagringsmedium där man använder laser för att mäta ojämnheter i en reflekterande yta och registrera dessa. I dagligt tal förekommer uttrycket "cd-skiva" (vilket dock är en tautologi).

Beteckningen syftar oftast på vanliga ljudskivor (fonogram) som följer standarden CDDA. Andra standarder är cd+g (ljud-cd med grafik), cd-midi (ljud-cd med midi-spår), cd-i (interaktiv cd) och vcd (video-cd, vilket inte är samma sak som dvd, även om de flesta dvd-spelare kan spela vcd).

Används också som datadisk i samband med programinstallationer och som backup-media och har numera nästan helt ersatt den vanliga disketten.

Innehåll

[redigera] Olika sorters skivor

  • cd-rom ("Compact Disc-Read Only Memory") kallas skivor som levereras tryckta med data, denna benämning syftar oftast på cd-skivor med program till datorer och sällan på musikskivor och liknande.
  • cd-r ("Compact Disc-Recordable") kallas ofta skrivbara skivor som man kan programmera med en så kallad "brännare" eller cd-skrivare. Data lagras på skivan med en kraftigare form av laser som bränner ner informationen i skivan. Informationen kan sedan läsas av en normal cdrom-enhet, till exempel en vanlig stereo för ljudskivor (ej mp3)
  • cd-rw ("Compact Disc-ReWriteable") är en benämning på skivor vars innehåll kan raderas varefter ny data kan skrivas. De flesta cdrom-enheter kan läsa dessa skivor sedan de fyllts med data men endast en cdrw-enhet kan lagra och radera dessa skivor.

[redigera] Lagringskapacitet på skivor

När man mäter lagringskapaciteten hos cd-skivor brukar man uttrycka det i hur många minuters ljud som kan lagras i ljudspår. I ljudspår kan man lagra mer data i varje sektor än i dataspår eftersom ljudspår inte kräver någon felkorrigerings-/backup-information.

[redigera] Cd-audio

Cd-audio medger numera flera längder den ursprungliga 74-minuters, men även 80- och 90-minuter, och längden beror på antal sektorer på skivan. En vanlig 74 minuters cd innehåller 333 000 sektorer. Varje sektor innehåller 2 352 byte data vilket innebär att en sådan cd rymmer cirka 747 mebibyte ljuddata.

[redigera] Cd-rom Mode 1

Har man däremot ett dataspår (mode 1) på cd:n så används stora delar till felkorrigerande kod (ECC) och endast 2 048 byte kan användas till effektiv lagring vilket ger oss nästan exakt 650 mebibyte. I mode 1 rymmer 74-, 80- och 90-minutersskivor 650, 700 respektive 800 mebibyte beroende på antal sektorer på skivan och exklusive felrättningsdatat.

[redigera] Cd-rom Mode 2

Det tredje vanliga spåret på skivor är mode 2 som används av vcd och olika spelkonsoler. Dessa spår har mindre feltolerans än mode 1 och rymmer 2 336 byte per sektor, vilket skulle ge 742 mebibyte med 333 000 sektorer alltså nästan lika mycket som Cd-audio.

[redigera] Läs/skrivhastighet på cd-skivor

En cd-läsares hastighet brukar mätas i Nx (1x, 4x, 52x och så vidare) där högre N innebär högre hastighet. 1x är den hastighet som en skiva roterar i (och därmed data läses) när man spelar upp ljud från ljudspår i realtid och motsvarar cirka 150 kilobyte per sekund. En vanlig musik-cd-spelare läser följaktligen i 1x.

En cd-brännare som skriver i 1x skulle behöva 74 minuter för att bränna en hel skiva och en 52x-brännare behöver teoretiskt bara 74/52 minuter ≈ 1,42 minuter. Detta stämmer dock inte riktigt i praktiken eftersom tid tillkommer för att göra förberedande och avslutande operationer under en skrivning.

Många cd-spelare i datorer läser skivor med konstant rotationshastighet (antal varv per minut). En ljud-cd läses däremot med konstant bithastighet, vilket innebär att konstant sträcka per tidsenhet passerar läshuvudet och skivan snurrar flera varv per minut när man läser längst in än när man läser längst ut. Det bidrar också till att hastighetsangivelser som Nx inte är helt exakta.

[redigera] Läs- och skrivenheter

I en dator ansluts en cdrom-enhet normalt via SATA, PATA eller scsi. Det finns även externa cd-enheter som ansluts via USB och Firewire. SATA är en anslutningmetod som skall ersätta den nuvarande PATA-anslutningen.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Ljudformat
Analoga: Ljudcylinder | Grammofonskiva | Trådbandspelare | Rullbansspelare | Vinylskiva | 4-track cartridge | Fidelipac | Compact Cassette | 8-track cartridge | PlayTape | Minicassette | Microcassette | Elcaset | Picocassette
Digitala: Compact Disc | Digital Audio Tape | Minidisc | Digital Compact Cassette | 5.1 Music Disc | Super Audio CD | DVD-Audio
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../c/d/_/Cd.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu