Genèvekonventionerna
Wikipedia
Genèvekonventionerna, internationella överenskommelser som reglerar väpnade konflikter, såväl internationella som interna/inbördeskrig.
- Första Genèvekonventionen (1864): Hanterar sårade och sjuka i lantkrig.
- Andra Genèvekonventionen (1906): Hanterar sårade, sjuka och skeppsbrutna i sjökrig.
- Tredje Genèvekonventionen (1929): Hanterar krigsfångar.
- Fjärde Genèvekonventionen (1949): Hanterar civilbefolkningen.
De tre första konventionerna omarbetades, en fjärde lades till och alla tillsammans ratificerades 1949. Benämns vanligen "Genèvekonventionerna" eller "Genèvekonventionen".
En grundprincip i konventionerna är att den som inte är kombattant ska skyddas. En soldat satt ur stridbart skick p.g.a. skada, sjukdom eller fångenskap är inte längre kombattant och ska skyddas.
Sjukvårdspersonal, präster och liknande som tar hand om skadade får inte heller angripas. Röda Korset har en särställning i Genévekonventionerna och får aldrig angripas.
1977 antogs två tilläggsprotokoll.
Det första tilläggsprotokollet ger ett förstärkt skydd för civilbefolkningen vid en internationell väpnad konflikt.
Det andra tilläggsprotokollet reglerar skydd vid interna väpnade konflikter och är ofta de enda regler som kan tillämpas vid dessa s.k. inbördeskrig.
Omkring 200 länder har skrivit under konventionerna.
[redigera] Se även
- Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning
- Manulagen
- EKC, Eftersökningskommissionen för krigsfångar och civilinternerade.
[redigera] Externa länkar
- Internationella Rödakorskommitten
- Fjärde Genèvekonventionen angående krigsfångar
- Fjärde Genèvekonventionen angående civilbefolkning
- Internationell rätt (Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights)
