Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Granatäpple - Wikipedia, den fria encyklopedin

Granatäpple

Wikipedia

?Granatäpple

Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Myrtales
Familj: Fackelblomsväxter
Lythraceae
Släkte: Punica
Art: Granatäpple
P. granatum
Vetenskapligt namn
§Punica granatum
Auktor: L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Granatäpple (Punica granatum) är ett träd som tidigare tillhörde familjen granatäppleväxter, men enligt senare forskning har placerats i familjen fackelblomsväxter. Det kan bli upp till åtta meter högt och blommar från maj till oktober, med röda blommor som senare utvecklas till granatäpplen.

Blomma
Blomma

Blomfodret sitter kvar på frukten och det sägs att kung Salomo inspirerades av dessa frukter när han formade sin krona. Frukten blir stor som en apelsin, har läderartat skal och innehåller ett stort antal frön som vart och ett omges av ett saftigt, rött och ätligt kött med en syrlig, fruktig smak. Fruktköttet anses av många vara en delikatess, men kan även pressas till en klar röd saft som heter grenadin och används i drinkar. Skalet används som medicin mot hakmaskar och till garvning av läder. En amerikansk forskarstudie visade år 2005 att granatäpplejuice har en skyddande effekt mot prostatacancer.

Ursprungligen kommer arten från Asien. Växten fördes tidigt till länderna kring östra Medelhavet, och fenicierna spred den vidare till övriga områden runt Medelhavet. Idag växer granatäpplen i torra vegetationstyper runt Medelhavet, och kan även påträffas planterade i kruka. Den klarar temperaturer ner till -10°C.


[redigera] Granatäpplet i kultur och religion

Ett uppskuret granatäpple
Ett uppskuret granatäpple

Granatäpplet i den kristna ikonografin. Detalj av Sandro Botticellis målning "Madonnan med granatäpplet" (c:a 1487).
Granatäpplet i den kristna ikonografin. Detalj av Sandro Botticellis målning "Madonnan med granatäpplet" (c:a 1487).

Granatäpple (latin: punica granatum, engelska: pomegranate) är en mycket gammal nyttoväxt som omtalades redan av botanikens fader Theofrastos. I antikens Grekland var frukten en symbol för gudinnor, till exempel Astarte, Demeter, Persefone, Afrodite och Athena. Träden planterades på hjältars gravar för att deras ätt skulle bli talrik, eftersom trädet tidigt uppfattades som en symbol för fruktsamhet då frukten innehåller så många frön. I Rom avbildades Juno med ett granatäpple i handen som symbol för äktenskapet.

I Gamla Testamentet omnämns granatäpplen i samband med översteprästens mantel i 2 Mos. 28:33 samt i berättelsen om utsmyckningen av Salomos tempel i 1 Kung. 7:18 som symboler för Guds nåderika välsignelse. I Höga visan liknas den älskandes kind vid ett brustet granatäpple.

Granatäpplet införlivades i den kristna konsten, inte sällan i Jesusbarnets hand. Det avbildas ofta halvt öppet (bland annat i textilkonst från 1400-talet) och skuret i bitar (i möbeldekor från 1600-talet) som en symbol för Jesu uppståndelse. I den kristna konsten symboliserar det Guds frikostighet, och den granatröda fruktsaften symboliserar martyrernas blod. Det förekommer inom heraldiken som symbol för caritas och finns i Granadas och Colombias riksvapen.

[redigera] Granatäpplen och hälsa

En hög andel av frukt, grönsaker och bär i kosten har en välkänt god effekt på hälsan. En viktig orsak är att frukt tillför mineralämnen som medverkar till ett lägre blodtryck.

Granatäpplen (latin: punica granatum, engelska: pomegranate) är en riklig källa till C-vitamin, folsyra och antioxidanter ur gruppen polyfenoler.

En studie har visat att granatäpplen kan ha en god effekt hos patienter som opererats och strålats mot prostatacancer men där sjukdomen återkommit. Granatäpplen saktade ner tillväxten av cancersjukdomen tydligt.




[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu