Konstbegreppet
Wikipedia
|
|||||||
Konstbegreppet är mycket omdiskuterat. Dess vidd hänger intimt samman med begreppet estetik som dels har betydelsen läran om förnimmandet men också läran om det sköna samt också ordets historiska betydelse "konstfärdighet". Dess tvetydighet beror också på dess olika betydelser genom historien och den nya innebörd som begreppet fick under upplysningstiden, då också estetik som självständig filosofisk disciplin växte fram och diskussionen om vad som egentligen är konst inleddes.
Den här artikeln försöker ringa in de olika innebörder som begreppet konst har haft under olika epoker och hos olika filosofer och debattörer. För en artikel om de olika ismerna i konsten under modern tid och deras konstförståelse se artikeln: Konstens historia.
Artikeln gör inte anspråk på att vara fullständig! Du kan hjälpa Wikipedia genom att bidra till dess utveckling.
Innehåll |
[redigera] Användning
Konst är ett begrepp som dels kan avse (1) kreativa aktiviteter i allmänhet, (a) dess utövande i sig eller (b) dess produkter, (2) men också kan syfta på de discipliner som kategoriserar sådana aktiviteter, som till exempel måleri och musik, eller (3) den generella disciplin som särskiljer ämnet från till exempel vetenskap. Begreppet används också i betydelsen (4) "vackert" eller (5) "som har ett egenvärde".
[redigera] Konstbegreppet i dagligt språkbruk
När en man kliver in på ett konstgalleri och utropar "Ska det här vara konst?" menar han inte samma sak med ordet som konstnären som svarar "Vad skulle det annars vara?". Man kan säga att den filosofiska diskussionen kring frågan "Vad är konst?", en diskussion av närmast teknisk art, tenderar till att glida över i frågan "Vad är god konst?". Alla människor brukar ha en åsikt om konst. Dock har betydligt färre fördjupat sig i ämnet varför begreppet lite slarvigt ges olika innehåll i olika sammanhang.
[redigera] Innebörd
- Man kan jämföra diskussionen kring begreppet konst med den existentiella problematiken som matematik levt med under det gångna seklet och vår relation till begreppet tid.
- Kunnande - handling - objekt - omdöme.
- Metafysik - historia - kultur - teknik.
[redigera] Konstbegreppet under olika epoker
- För en artikel om olika stilperioder i konsthistorien se Konstens historia.
[redigera] Antiken och medeltiden
- Huvudartikel: Konstbegreppet i klassisk filosofi
Konst kallas art (latin: förmåga, yrke) på engelska och franska men motsvarande term i antikens Grekland var techne (τεχνη), d.v.s. kunnande, teknik. Under antiken skilde man på praktiskt kunnande och teoretiska kunskaper. Konst var sådant som man lärde sig genom praktisk utövning eller utövandes produkter, teoretisk kunskap däremot krävde inget utövande - hade man förstått hade man vetandet.
I Sverige introducerades begreppet i denna klassiska betydelse först under medeltiden då allt kvalificerat hantverk betraktades som "konster", vilket också vanligen innebar att de importerades från Tyskland.
[redigera] Renässans
Pånyttfödelse för "kunnandet", att måla guld.
- Se även: Nyplatonism
- Leonardo da Vinci
- Giorgio Vasari: Berömda renässanskonstnärers liv
[redigera] Konstbegreppet under modern tid
- Huvudartikel: Definition av konstbegreppet
[redigera] Upplysningstid
Dagens konstbegrepp växte fram under upplysningstiden. Innan dess bedömde man konstverk efter deras överensstämmelse med naturen - konstverket lyftes upp från hantverkets domän och kom att allt mer "piedestalsättas". Även konstnärens roll utvecklades från hantverkarens till "geniets"; från skråets kollektiv till den fria individens.
- ...egenvärde; estetik och sedelärande...
- Joseph Addison: The Spectator
- Edmund Burke: A Philosophical Inquiry into the Origin of Our Ideas of the Sublime and Beautiful
- Denis Diderot: Essai sur la peinture
- John Dryden: An essay of Dramatic Poesy
- William Hogarth: Analysis of beauty
- David Hume
- Immanuel Kant
- Gotthold Ephraim Lessing
- Jacob Fredrik Neikter: Undersökning om ordsakerne til smakens olikhet, upkomst och fall hos särskilte folkslag
- Abraham Sahlstedt: Om tankar i vitterhetsarbeten
- Freidrich Schiller
- Esaias Tegnér
- Thomas Thorild: En Critik öfver Critiker
[redigera] 1800-talet
- ...romantik; "stil"; realism...
- Se även: romantik, rationalism, symbolism
- Per Daniel Amadeus Atterbom: Ästhetiska afhandlingar
- Charles Baudelaire
- Georg Brandes
- Eduard Hanslick: Om det sköna i musiken
- Carl Gustaf af Leopold
- Bernhard Elis Malmström
- Friedrich Nietzsche: Tragedin födelse
- Viktor Rydberg: Det sköna och dess lagar
- Charles Augustin Sainte-Beuve: Kritiker och porträtt
- Hippolyte Taine
- Oscar Wilde: Intentions
[redigera] Modernismen
- ...autonomi, autenticitet, formalism ...
- Se även: positivism,
- Edward Bullough: Aesthetics
- Sigmund Freud: Leonardo da Vinci, Drömtydning
- Bernard Heyl
- Yrjö Hirn: Konstens ursprung
- Gregor Paulson: Konstverkets byggnad
- Hans Ruin: Poesiens mystik
- Peter Wessel Zapffe
[redigera] Postmodernismen
- ...intertextualitet, ...
[redigera] Se även
- Konst
- Konstteori
- Konsthistoria
- Musik
- Konstfilosofi
