Nutidens filosofi
Wikipedia
Innehåll |
[redigera] En kort översikt över 1900-talets filosofiska riktningar
1900-talet kan sägas haft fyra filosofiska huvudriktningar i västinspirerad filsofi som haft mer eller mindre global spridning: marxism, nythomism, kontinental filosofi och analytisk filosofi. Filosofi har funnits i olika former i de flesta kulturer och har fortsatt växa även i modern tid inom flera globala kulturer, t.ex. afrikansk filosofi, buddistisk filosofi, indisk filosofi, kinesisk filosofi och muslimsk filosofi.
[redigera] Marxism
Marxismen bygger på Karl Marx utveckling av Friedrich Hegel och en kritik av den klassiska politiska ekonomin (Adam Smith, David Ricardo med flera) och är starkt materialistiskt och politiskt fokuserad. Under 1900-talet kom den i namn av ”marxism-leninism” och ”dialektisk materialism” att dominera som statsfilosofi i många östländer, till exempel Sovjetunionen. I Sverige och de flesta engelskpråkiga länder kom marxismen som filosofi inte att i någon större grad ta plats på universitetens institutioner för filosofi, men den har funnits där som ett komplement till den analytiska filosofin. Även om den marxistiska filosofin har förlorat sin ställning som statsfilsofi för miljoner människor och den historiska materialismen, särskilt den variant som lärdes ut i östländerna, har fått se en försvagad tjusningskraft, utgör marxism och marxistiskt inspirerade rikningar en levande filosofi med många utövare och som ligger till grund för viktig samhällskritik.
[redigera] Nythomism
Nythomism är en katolsk filosofi som har sitt ursprung i upptäckten av den medeltida filosofins rikedom. Den är en återgång till och utveckling av den filosofi som Thomas av Aquino en gång tog fram. Nythomism är främst en filsofi inom den romersk-katolska kyrkan. I det protestantiska och alltmer sekulariserade samhället har rikningen inte varit särskilt dominerande, men nythomistiska filosofer ger ofta viktiga alternativa perspektiv på filsofiska problem.
[redigera] Kontinental filosofi
Kontinental filosofi är ett samlingsnamn för en rad filosofiska riktningar som ofta ställs i motsats till analytisk filosofi. Exempel på filosofiska riktningar som brukar kallas kontinentala är fenomenologi, existentialism, hermeneutik och strukturalism. Dessa riktningar kan vara ganska olika, men en viss gemensam nämnare kan vara att de i en högre grad än analytisk filosofi intresserar sig för människans situation och samhället, och inte i lika hög grad som analytisk filosofi använder sig av logik och andra formella metoder. Edmund Husserl, Martin Heidegger, Hans-Georg Gadamer, Michel Foucault och Jacques Derrida är berömda kontinentala filosofier, men den för allmänheten mest kända kontinentalfilsofofen är författaren och existentialisten Jean Paul Sartre. Medan beteckningen kontinental filosofi en gång var geografiskt rättvisande genom att kontinentala filosofer bodde och verkade huvudsakligen i Tyskland och Frankrike, d.v.s. på den europeiska kontinenten, är så inte längre fallet. Kontinental filsofi lever och frodas på universitet i hela västvärlden: i USA, på brittiska öarna och även i Sverige. De en gång så vattentäta skotten mellan kontinental filosofi, som ansågs oseriös, och analytisk filsofi, som ansågs vetenskaplig, är nu upplösta. Istället finns två traditioner som befruktar varandra.
[redigera] Analytisk filosofi
Analytisk filosofi kan sägas ha fyra grundare: På amerikansk sida Charles Sanders Peirce som står för det pragmatismiska inslaget, britten G.E. Moore som ger en humanistisk analys av språket, och britten Bertrand Russell som tillsammans med tysken Gottlob Frege ger en matematisk-logisk analys av språkliga, kunskapsteoretiska och matematiska problem. Mitt i allt inträder underbarnet Ludwig Wittgenstein. Ur detta strömmar en rik mängd sätt att bedriva filosofi som förenas av en respekt för vetenskapen, en vilja att göra noggranna analyser, och en viss motvilja mot allt vad kontinentala filosofer gör. Ur Russells analyser och Wittgensteins utveckling av dem uppträder logisk positivism som i protest mot all metafysik använder den symboliska logiken för att analysera vetenskapens språk och avgränsa all ovetenskap från vetenskapen. Den kanske främsta företrädaren för den logiska positivismen var Rudolf Carnap, som också var medlem i den berömda Wienkretsen. De logiska positivisterna splittrades, dels på grund av nazismen men också för att det visade sig av att flera av deras utgångspunkter var felaktiga. De har ändå givit viktiga bidrag till vetenskapsteorin, och Willard van Orman Quine har väl förvaltat arvet från både de logiska positivsterna och Peirces pragmatism. Vardagsspråksfilosofin kom att uppträda på de brittiska öarna efter andra världskriget, med G.E. Moore som ursprung och utvecklad framför allt av J.L. Austin och Ludwig Wittgenstein. Riktningen har tappat i popularitet, men teorin för talakter är ett bestående bidrag till språkfilosofin. Logiken har utvecklats enormt sedan Freges första arbeten med den symboliska logiken, och flertusenåriga filosofiska problem har kunnat lösas med dess hjälp. Den analytiska filosofins huvudfåra kan sägas vara att i Russells tradition arbeta med problem kring logik, kunskapsteori och språkfilosofi. På senare tid har politisk filosofi och medvetandefilosofi blivit allt hetare områden. Vetenskapsteorin har haft en stark utveckling inom den analytiska filosofin, med namn som Karl Popper och Thomas Samuel Kuhn.
[redigera] Muslimsk filosofi
Se huvudartikel Muslimsk filosofi.
Den muslimska filosofiska traditionen är idag väldigt stark trots västerländsk filosofis globalisering. En viktig filosof är Allama Muhammad Iqbal som har reformerat och gett nytt liv åt konceptet den muslimska filosofin.
[redigera] Andra filosofiska traditioner
- afrikansk filosofi
- buddistisk filosofi
- indisk filosofi
- kinesisk filosofi
[redigera] Märkvärda trender i början av 2000-talet
Mycket av filosofin fortsätter den utveckling som påbörjats under 1900-talet, men några märkvärda trender finns runt sekelskiftet. Bland annat etik och politisk filosofi kan sägas vara på frammarsch.
- Feministisk filosofi
- Djurrätt
- Postmodernism
- Libertarianism
- Miljörörelse och Ekosofi
- Globalisering
- Bioetik
- Kognitionsvetenskap
- Allt fler kvinnliga filosofer i traditionellt manliga områden, till exempel Susan Haack
- Själva filosofin globaliseras. Kontinental filosofi bedrivs utanför den europeiska kontinenten. Buddistisk filosofi finns i tradiotionellt västerländska länder. Man diskuterar den analytiska filosofins historia i Kina. Marx är känd värden över. I Ryssland har universiteten avdelelningar för filsofi där andra riktningar än historisk materialism kan diskuteras. De olika rikningarna är inte bara representerade globalt, det sker även ett utbyte mellan riktningarna. Filosofin under början av 2000-talet blir sakta global. Ett modernt lexikon i filosofi innehåller ofta termer från världens olika traditioner.
| Generellt | Filosofi: Österländsk - Muslimsk - Västerländsk · Filosofins historia: Försokratisk - Antiken - Medeltiden - Renässansen - 1600-talet - Upplysningen - Vår tids filosofi · |
| Listor | Filosofer - Svenska filosofer - Antikens filosofer - Romerska filosofer - Indiska filosofer |
| Grenar | Estetik - Etik - Epistemologi - Logik - Metafysik |
| Ämnen | Biologi och medicin . Pedagogik · Historia · Språk · Rätt · Matematik · Medvetande · Metafilosofi · Politik · Religion · Vetenskap |
| Skolor | Agnosticism · Analytisk filosofi · Aristotelism · Ateism · Daoism · Determinism · Dialektik · Empiricism · Epikurism . Existentialism . Feminism · Formalism · Humanism · Idealism · Konstruktivism · Kontinental · Kritisk filosofi · Konfucianism · Legalism · Marxism · Materialism · Namnskolan · Naturalism· Neokonfucianism · Nihilism · Nythomism · Objektivism · Platonism · Positivism · Postmodernism · Pragmatism · Rationalism · Relativism · Skepticism · Stoicism · Teism |
