Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Romerska siffror - Wikipedia, den fria encyklopedin

Romerska siffror

Wikipedia

Romerska siffror, ett talsystem bestående av vanligtvis sju siffror I, V, X, L, C, D och M, men flera brukas i ett utökat system, som romarna införde under 200-talet f.Kr..

Innehåll

[redigera] Talsystemets principer

Varje bokstav motsvarar en fix siffra som sedan sammanfogas för att bilda större tal. Systemet byggs främst upp av I=1, V=5, X=10, L=50, C=100, D=500 och M=1000.

Eftersom romerska tal har ett fast värde (alltså inte olika värde för olika position som de arabiska talen i decimalsystemet = våra tal), sker sammansättningen till andra tal efter följande regler:

  1. Lika taltecken som återkommer omedelbart efter varandra, ska adderas: II = 2, XX = 20, CCC = 300. Detta gäller dock bara tecknen I, X, C och M, aldrig V, L och D. Det enda tecken som får stå i grupper om fyra eller mer är M (MMMMM = 5000).
  2. Står ett mindre taltecken före ett större, ska det subtraheras: IV = 4, IX = 9, CM = 900.
  3. Står ett mindre taltecken efter ett större ska det adderas: VI = 6, XI = 11, VIII = 8. Ex.: MCMLXIV(1964), MCMXCIX(1999) MDCCC (1800) MCMLXIX (1969) MMVII (2007)

[redigera] Hur romerska tecken skrivs

De romerska siffrorna kan också skrivas med gemener (små bokstäver), detta rekommenderas dock ej då missförstånd lätt kan uppstå.

Inom Unicode-uppsättningen är teckenplatserna U+2160 till U+2182 avsedda för romerska siffror.

[redigera] Användning av romerska siffror

[redigera] I samband med personnamn

Idag används de romerska siffrorna för att ange regentnummer i bland annat kunganamn (till exempel Karl XII och Gustav III) och påvenamn (till exempel Johannes Paulus II). I vissa länder, kanske särskilt i USA, brukar ett barn som får precis samma namn som en förälder åtskiljas från föräldern med romersk siffra efter hela namnet, särskilt om personen har samma namn i tredje led eller senare (medan den första som får samma namn brukar benämnas "junior" i stället för II).

Inom statsvetenskapen brukar man skilja olika regeringar i samma land åt genom att benämna dem med namnet på regeringschefen. Om samma person är regeringschef flera gånger, lägger man då till en romersk siffra i kronologisk ordning för att skilja ministärerna från varandra, till exempel Kekkonen I, Fälldin III. Siffran uttalas då inte som ett ordningstal utan som ett grundtal ("regeringen Fälldin tre").

[redigera] I andra sammanhang

De används också som sidnumrering i böcker för de sidor som föregår förstasidan (såsom förord och innehållsförteckning), inom kemin för att ange oxidationstal och i listor av olika slag för att ange särskild ordning.

Romerska siffror används ofta också för att markera årtal i slutet på filmer och TV-program.

[redigera] Latinska (romerska) tal (Numeri Latini)

arab. rom.
   1    I     unus una unum         primus prima primum
   2    II    duo duae duo          secundus secunda secundum
   3    III   tres tria             tertius
   4    IV    quattuor              quartus
   5    V     quinque               quintus
   6    VI    sex                   sextus
   7    VII   septem                septimus
   8    VIII  octo                  octavus
   9    IX    novem                 nonus
  10    X     decem                 decimus
  11    XI    undecim               undecimus
  11    O     undecim               (O rarum scriptum)
  12    XII   duodecim              duodecimus
  13    XIII  tredecim              tertius decimus
  14    XIV   quattuordecim         quartus decimus
  15    XV    quindecim             quintus decimus
  16    XVI   sedecim               sextus decimus
  17    XVII  septendecim           septimus decimus
  18    XVIII duodeviginti          duodevicesimus
  19    XIX   undeviginti           undevicesimus
  20    XX    viginti               vicesimus
  21    XXI   unus et viginti       unus et vicesimus
              viginti unus          vicesimus primus
  22    XXII  duo et viginti        alter et vicesimus
              viginti duo           vicesimus alter
  30    XXX   triginta              tricesimus
  40    XL    quadraginta           quadragesimus
  40    F     quadraginta           (F rarum scriptum)
  50    L     quinquaginta          quinquagesimus
  50    K     quinquaginta          (K rarum scriptum)
  60    LX    sexaginta             sexagesimus
  70    LXX   septuaginta           septuagesimus
  70    S     septuaginta           (S rarum scriptum)
  80    LXXX  octoginta             octogesimus
  80    R     octoginta             (R rarum scriptum)
  90    XC    nonaginta             nonagesimus
  90    N     nonaginta             (N rarum scriptum)
 100    C     centum                centesimus
 150    CL    centum quinquaginta
 150    Y     centum quinquaginta   (Y rarum scriptum)
 160    CLX   centum sexaginta
 160    T     centum sexaginta      (T rarum scriptum)
 200    CC    ducenti               ducentesimus
 200    H     ducenti               (H rarum scriptum)
 250    CCL
 250    E                           (E rarum scriptum)
 300    CCC   trecenti              trecentesimus
 300    B     trecenti              (B rarum scriptum)
 400    CD  quadringenti          quadringentesimus
 400    G vel P
 500    D     quingenti             quingentesimus
 500    A vel Q
 600    DC    sescenti              sescentesimus
 700    DCC   septingenti           septingentesimus
 800    DCCC  octingenti            octingentesimus
 900    CM    nongenti              nongentesimus
1000    M     mille                 millesimus
2000    MM    duo milia             bis millesimus
2000    Z
3000    MMM   tres milia            ter millesimus    ter millies
4000    MMMM  quatres milla         quater millessimus

10000   deciens mille, decies milia
100000  centiens mille, centum milia
1000000 milliens mille, decies centena milia

Det finns inget tecken för noll.

"Rarum scriptum" = sällsynt brukat skrivsätt.

[redigera] Se även

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu