Europarådet

Wikipedia

Ej att förväxlas med Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd.

Europarådet är en mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation som bildades 1949. Dess stadga undertecknades den 5 maj 1949 undertecknades i London.

Första sessionen hölls i september samma år; Winston Churchill höll dess öppningsanförande 19 september vid universitetet i Zürich. Då beslutades det att Europarådet skulle upprätta en konvention som säkrade rättigheterna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Europakonventionen undertecknades 4 november 1950 i Rom. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, vilken även ligger till grund för EU:s grundläggande rättigheter, har införts som lag i medlemsländerna; och likaså Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk. För medlemskap i Europarådet krävs numera att staten i fråga ratificerar Europakonventionen. Så var till exempel fallet med de forna Öststaterna.

Kontrollen av efterlevnaden av konventionen sker huvudsakligen av två organ: Europakommissionen och Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Både mellanstatliga mål och enskilda klagomål kan väckas som ärenden inför Europakommissionen. Europarådets ministerkommitté har även viktiga funktioner för konventionens efterlevnad.

I Helsingfors och Genève hölls Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 1973-75. Detta ledde till Helsingforsöverenskommelsen som antogs 1 augusti 1975. ESK har ett nära samarbete med Europarådet, och så har även Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE).

Europarådet ska inte förväxlas med Europeiska rådet, som utgörs av stats- eller regeringscheferna i EU:s medlemsländer.

[redigera] Medlemstater

För närvarande finns 46 medlemsländer. När Europarådet bildades den 5 maj 1949 var det från början 10 medlemsländer:

• Belgien
• Danmark
• Frankrike
• Irland
• Italien
• Luxemburg
• Nederländerna
• Norge
• Storbritannien
• Sverige

Senare har det tillkommit fler medlemsländer. Här kommer en lista på dessa i den ordning som de har anslutit sig:

• Grekland (9 augusti 1949)
• Turkiet (9 augusti 1949)
• Island (9 mars 1950)
• Västtyskland, sedermera Tyskland (13 juli 1950)
• Österrike (16 april 1956)
• Cypern (24 maj 1961)
• Schweiz (6 maj 1963)
• Malta (29 april 1965)
• Portugal (22 september 1976)
• Spanien (24 november 1977)
• Liechtenstein (23 november 1978)
• San Marino (16 november 1988)
• Finland (5 maj 1989)
• Ungern (6 november 1990)
• Polen (29 november 1991)
• Bulgarien (7 maj 1992)
• Estland (14 maj 1993)
• Litauen (14 maj 1993)
• Slovenien (14 maj 1993)
• Slovakien (30 juni 1993)
• Tjeckien (30 juni 1993)
• Rumänien (7 oktober 1993)
• Andorra (10 oktober 1994)
• Lettland (10 februari 1995)
• Albanien (13 juli 1995)
• Moldavien (13 juli 1995)
• Makedonien (9 november 1995)
• Ukraina (9 november 1995)
• Ryssland (28 februari 1996)
• Kroatien (6 november 1996)
• Georgien (27 april 1999)
• Armenien (25 januari 2001)
• Azerbajdzjan (25 januari 2001)
• Bosnien och Hercegovina (24 april 2002)
• Serbien och Montenegro (3 april 2003 - 5 juni 2006)
• Monaco (5 oktober 2004)
• Serbien (5 juni 2006) Efter att Montenegro bröt sig ur unionen med Serbien, fortsatte Serbien som medlem^[1]. Montenegro har ansökt om medlemskap^[2].

[redigera] Referenser

1. ^ Continuation by the Republic of Serbia of membership of the State Union of Serbia and Montenegro in the Council of Europe: Declaration by the Committee of Ministers of the Council of Europe
2. ^ Request by the Republic of Montenegro for accession to the Council of Europe: Statement by the Committee of Ministers of the Council of Europe

[redigera] Externa länkar

• Europarådet