Ustaša
Wikipedia
Ustaša (plural Ustaše) var en kroatisk extremnationalistisk organisation, grundad 1929. Ustašas grundare och ledare var Ante Pavelić.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Ustaša växte fram som en reaktion mot den politiska repressionen mot kroater i Jugoslavien under 1920-talet och kung Alexander I:s begynnande diktatur. De serbiska politikerna ansåg att den serbiska folkgruppen utgjorde stommen i den jugoslaviska unionen, vilket ogillades av de kroatiska politikerna som var rädda att förlora sin redan försvagade position. Under 1920-talet växte det kroatiska missnöjet mot den serbiskcentrerade politiken. Ledaren för Hrvatska Seljačka Stranka, Kroatiska Bondepartiet, Stjepan Radić, som strävade efter ett självständigt Kroatien, fängslades 1924 för påstått samröre med sovjetiska kommunister. Radić släpptes året därpå och återvände till det jugoslaviska parlamentet. Motsättningen mellan serber och kroater var stark i parlamentet, och i samband med ett politiskt gräl i parlamentet den 20 juni 1928 öppnade den montenegrinske serben Puniša Račić, medlem av Serbiska folkets radikala parti, eld och dödade bland andra Radić.
Mordet på Radić framkallade en politisk kris. Den 6 januari 1929 avskaffade Alexander I konstitutionen, förbjöd alla nationella partier och införde personlig diktatur, den s.k. Šestojanuarska diktatura, ”6 januari-diktaturen”. En rad personer, däribland, kroaten Ante Pavelić, medlem av Hrvatska Stranka Prava, ett parti på högerkanten, tvingades att gå i landsflykt.
Pavelić, och flera andra exilkroater, bildade en radikal extremnationalistisk rörelse och förespråkade våld för att nå sina politiska mål. I januari 1932 tog rörelsen namnet Ustaša. Bland annat stöttade Ustaša den makedonska organisationen VRMO som låg bakom mordet på kung Alexander och Frankrikes utrikesminister Louis Barthou i Marseille den 9 oktober 1934.
[redigera] Ustašas roll under andra världskriget
Organisationen bildade under andra världskriget Oberoende staten Kroatien 1941 med assistans från axelmakterna. Efter att axelmakterna dragit sig ur Kroatien besegrades de av kommunistiska jugoslaviska partisaner 1945.
Ustašas milis inrättade koncentrationsläger, bland andra Jasenovac och Stara Gradiška, där man mördade serber, judar och zigenare. Uppgifterna om det totala antalet offer för NDH-regimen i Kroatien mellan 1941 och 1945 är motstridiga på grund av brist på dokumentation. Yad Vashem Center menar att antalet offer var 600 000, i huvudsak serber.[1] United States Holocaust Memorial Museum anger att antalet serbiska offer i Jasenovac uppgår till så många som 700 000.[2] Från kroatiskt håll har Anto Knežević förklarat de höga dödstalen med serbisk propaganda och en vilja att från serbiskt håll skapa en myt kring Jasenovac.[3]
[redigera] Referenser
- ^ Yad Vashem Center: Jasenovac (.pdf)
- ^ USHMM: Jasenovac
- ^ An Analysis of Serbian Propaganda – The Jasenovac Myth
[redigera] Källor
- Delar av artikeln är översatta från den engelskspråkiga versionen 8 februari 2007