Bor

Wikipedia

---

beryllium - bor - kol B Al    Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer	bor, B, 5
Kemisk serie	halvmetaller
Grupp, period, block	13 (VA), 2, p
Densitet	2340 kg/m3 (273 K)
Hårdhet	9,3
Utseende	svart
Atomens egenskaper
Atommassa	10,811 u
Atomradie (beräknad)	85 (87) pm
Kovalent radie	82 pm
van der Waalradie	inga data pm
Elektronkonfiguration	[ He ]2s22p1
e− per energinivå	2,3
Oxidationstillstånd (oxid)	3, (svagt sur)
Kristallstruktur	rombohedral
Ämnets fysiska egenskaper
Materietillstånd	fast
Magnetiska egenskaper	icke magnetisk
Smältpunkt	2 573 K (2 300 °C)
Kokpunkt	3 931 K (3 658 °C)
Molvolym	4,39·10-3 m3/mol
Ångbildningsvärme	489,7 kJ/mol
Smältvärme	50,2 kJ/mol
Ångtryck	0,348 Pa vid 2573 K
Ljudhastighet	16 200 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	2,04 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	1 026 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	1,0 10-4 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	27,4 W/(m·K)
1a jonisationspotential	800,6 kJ/mol
2a jonisationspotential	2 427,1 kJ/mol
3e jonisationspotential	3 659,7 kJ/mol
4e jonisationspotential	25 025,8 kJ/mol
5e jonisationspotential	32 826,7 kJ/mol
6e jonisationspotential	kJ/mol
7e jonisationspotential	{{{joniseringspot-7}}} kJ/mol
8e jonisationspotential	{{{joniseringspot-8}}} kJ/mol
9e jonisationspotential	{{{joniseringspot-9}}} kJ/mol
10e jonisationspotential	{{{joniseringspot-10}}} kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi Prod. 9B syntetisk 800 zs p 1,2415 MeV 8Be 10B 19,9 % B, stabil isotop med 5 neutroner 11B 80,1 % B, stabil isotop med 6 neutroner
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bor är ett atomslag och ett halvmetalliskt grundämne med det kemiska tecknet B. Det rena grundämnet bor är en fast svårsmält halvledare som bildar mycket hårda kristaller som är nära nog ogenomskinligt svartröda. Vid rumstemperatur är bor ganska oreaktivt. I naturen är bor ganska ovanligt, men koncentrerade bormineraler har bildats genom naturlig indunstning av avstängda vattenmassor. Då förekommer bor som kernit eller borax (hydrater av Na₂B₄O₇), och dessa används för borutvinning.

Amorft bor framställs genom reduktion av boroxid (B₂O₃) med alkalimetaller och dylika reaktiva metaller. Vill man ha ett rent bor upphettas borbromid eller borjodid (BBr₃, BI₃) mot en wolframtråd upphettad till över 800 °C.

Rena borfiber används till optiska ljusfiber i forskningsvärlden, och industriellt till armering i flyg- och rymdfart. Amorft bor används i fyrverkerier för att få grön färg. I övrigt används borax för diverse rengöringsändamål och antiseptika.

[redigera] Historia

Bor i mycket oren form framställdes 1808 av fransmännen Louis Joseph Gay-Lussac och Louis-Jacques Thénard, och samtidigt av engelsmannen Sir Humphry Davy.

[redigera] Användning

Ganska stora mängder bor används inom pyroteknik som bränsle och för att göra lågan grön. Väldigt rent bor används i halvledare och termistorer. Borisotopen ¹⁰B är mycket bra på att stoppa neutroner och används därför ofta i kärnkraftverk. Bor används även i stållegeringar fär att göra legeringarna hårdare.

[redigera] Se även

• Periodiska systemet