George Berkeley

Wikipedia

George Berkeley, 12 mars 1685 - 14 januari 1753, irländsk filosof (empiriker, fenomenalist och kunskapsidealist) och biskop.

George Berkeley föddes i Kilkenny på Irland. Fadern var engelsman.

Berkeley utbildade sig vid Trinity College i Dublin och blev docent 1707. I Derry blev han domprost 1724. Han reste 1728 till Rhode Island. Meningen vara att han skulle grunda ett universitet på Bermuda. Berkeley hade samlat in pengar och kronan skulle skjuta till resten. Löftet infriades inte och 1731 lämnade han Bermuda. Han återvände till Irland och blev biskop i Cloyne 1734.

Berkeley ansåg att den tidens materialistiskt inriktade filosofi och vetenskap hotade den kristna livssynen och räknas som en av de tre stora brittiska empirikerna. Han var samtida med John Locke och David Hume.

[redigera] Teorier

Berkeley menade att världen omkring oss existerar precis som våra sinnen uppfattar dem. Objektiv kunskap är möjlig eftersom världen omkring oss (som vi uppfattar den) är det enda som existerar. Det finns ingen "objektiv" värld bortom vår perception, som Platon menade. Han ansåg också att det enda som går att bevisa empiriskt är sinnet och att allt vi förnimmer kommer från Gud. Dessa läror klassifieras som kunskapsteoretisk idealism.

I An Essay Towards a New Theory of Vision argumenterar han att det visuellt synliga inte måste innebära att materia och substanser existerar i verkligheten utan att allt kommer från tanken och tanken kommer ursprungligen från Gud. Berkeleys kunskapsidealism kan sammanfattas:

Våra perceptioner av omvärlden är helt objektiv och tillförlitlig
Kunskap om omvärlden kan endast nås genom perception
En felkälla uppstår i mötet mellan vår perception och våra mentala föreställninigar
Vårt språk och våra mentala föreställningar kan vara ett hinder för kunskap om omvärlden

I A Treatise Concerning the Principles of Knowledge attackerar han bland annat John Locke.

1734 publicerade han en pamflett, Analysen i vilken han kritiserade grunderna i bland annat Newtons forskning. Många matematiker som James Jurin, Jacob Walton och Benjamin Robins publicerade antipamfletter. Det hela utmynnade till att bli en dispyt mellan James Jurin och Benjamin Robins.

1734 gav han även ut en skrift The Alciphron där han försvarar den gängse kristna doktrinen.

1744 ger han ut den långa diskussionen i Siris om hälsofördelarna med tjärvatten.