Mike Hawthorn
Wikipedia
Mike Hawthorn
|
|
| Aktiv i F1 | 1952 - 1958 |
| Världsmästare | 1958 |
| Debut | Belgien 1952 |
| Senaste stall | Ferrari |
| Antal lopp | 47 |
| Antal starter | 45 |
| Segrar | 3 (Frankrike 1953, Spanien 1954, Frankrike 1958) |
| Andraplatser | 9 |
| Tredjeplatser | 6 |
| Pole position | 4 (Belgien 1958, Frankrike 1958, Tyskland 1958, Marocko 1958) |
| Snabbaste varv | 6 (Storbritannien 1954, Monaco 1958, Belgien 1958, Frankrike 1958, Storbritannien 1958, Portugal 1958) |
| Brutna lopp | 14 |
| Diskvalificerad | 1 (Argentina 1954) |
| Poäng totalt | 112,6 |
John Michael "Mike" Hawthorn, född 10 april 1929 i Mexborough i Yorkshire i England, död 22 januari 1959 i Guildford i England, racerförare.
Innehåll |
[redigera] Racingkarriär
Hawthorn inledde sin formel 1-karriär under den femfaldige världsmästaren Juan Manuel Fangios storhetstid under 1950-talet. Den lovande Hawthorn, som hade börjat köra för Ferrari, lyckades vinna Frankrikes Grand Prix 1953 före just Fangio det året. Hawthorn blev nu rubrikernas man i kvällspressen, men i första hand för att han anklagades för att ha smitit från militärtjänsten. Faktum var att han hade en defekt njure och allvarliga brännskador efter en motorcykelkrasch 1954, vilket tillsammans gjorde honom oantagbar.
Hawthorn tävlade även i sportvagn och 1955 vann han Le Mans 24-timmars, trots att han var inblandad i en fruktansvärd krasch som dödade 80 åskådare.
Hawthorn körde Ferrari till och med 1955 och därefter för diverse andra stall men återvände till Ferrari 1957. Hans stallkamrat och näre vän Peter Collins omkom under Tysklands Grand Prix 1958. Hawthorn fortsatte och blev senare världsmästare i formel 1 1958. Han bröt därmed Juan Manuel Fangios långa rad av mästerskapstitlar.
Efter säsongen slutade Hawthorn med racing och började en lovade karriär som affärsman. Men lyckan vände, i början av 1959 omkom han i en krasch med sin Jaguar.
[redigera] F1-karriär
| Säsong | Stall/Bilar | Poäng | Placering |
|---|---|---|---|
| 1952 | Archie Bryde (Cooper-Bristol) [1] Leslie Hawthorn (Cooper-Bristol) |
10 |
5 |
| 1953 | Ferrari | 19 | 4 |
| 1954 | Ferrari | 24,6 | 3 |
| 1955 | Ferrari Vanwall [2] |
0 | - |
| 1956 | Vanwall [3] BRM [4] Maserati [5] |
4 |
11 |
| 1957 | Ferrari | 13 | 4 |
| 1958 | Ferrari | 42 | 1 |
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
[redigera] Källor
