Formel 1-VM 1958

Wikipedia

Formel 1-VM 1958

Här ingick Indianapolis 500-loppet 1958 som en deltävling i världsmästerskapet.

F1-regler i korthet 1958
Motor	Överladdad 750 cc Sug 2 500 cc
Max cylindrar	Ingen begränsning
Bilens minimivikt	Ingen begränsning
{{{rub1}}}	{{{info1}}}
Poängberäkning	8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1, som delades upp om flera förare hade samma tid. • Endast de sex bästa poängen från de elva loppen räknades in i mästerskapet. • Poäng gavs ej till förare som delade bil. • Konstruktörspoäng gavs endast till varje konstruktörs bäst placerade bil. • I Tyskland och Marocko fyllde man upp startfälten med formel 2-bilar, men dessa fick inga mästerskapspoäng.

Innehåll 1 Vinnare 2 Grand Prix 1958 3 Stall, nummer och förare 1958 4 Slutställning förare 1958 5 Slutställning konstruktörer 1958 6 Säsonger

[redigera] Vinnare

• Förare: Mike Hawthorn, Storbritannien, Ferrari
• Konstruktör: Vanwall, Storbritannien (Det första konstruktörmästerskapet)

[redigera] Grand Prix 1958

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Argentinas Grand Prix	19 januari	Buenos Aires	Stirling Moss	R R C Walker (Cooper-Climax)	*
Monacos Grand Prix	18 maj	Monte Carlo	Maurice Trintignant	R R C Walker (Cooper-Climax)	*
Nederländernas Grand Prix	26 maj	Zandvoort	Stirling Moss	Vanwall	*
Indianapolis Grand Prix	30 maj	Indianapolis	Jimmy Bryan	George Salih (Epperly-Offenhauser)	*
Belgiens Grand Prix	15 juni	Spa-Francorchamps	Tony Brooks	Vanwall	*
Frankrikes Grand Prix	6 juli	Reims-Gueux	Mike Hawthorn	Ferrari	*
Storbritanniens Grand Prix	19 juli	Silverstone	Peter Collins	Ferrari	*
Tysklands Grand Prix	3 augusti	Nürburgring	Tony Brooks	Vanwall	*
Portugals Grand Prix	24 augusti	Porto	Stirling Moss	Vanwall	*
Italiens Grand Prix	7 september	Monza	Tony Brooks	Vanwall	*
Marockos Grand Prix	16 oktober	Ain Diab	Stirling Moss	Vanwall	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1958

• Andre Guelfi (Cooper-Climax)
  • 60 - Andre Guelfi, Frankrike
• B C Ecclestone (Connaught-Alta)
  • 12 - Bruce Kessler, USA
  • 12, 14 - Bernie Ecclestone, Storbritannien
  • 14 - Paul Emery, Storbritannien
  • 14 - Jack Fairman, Storbritannien
  • 15 - Ivor Bueb, Storbritannien
• BRM
  • 5, 6, 8, 14, 19 - Jean Behra, Frankrike
  • 6, 8, 10, 15, 16, 20, - Harry Schell, USA
  • 10, 20 - Ron Flockhart, Storbritannien
  • 18 - Maurice Trintignant, Frankrike
  • 12, 18 - Joakim Bonnier, Sverige
• BRP (Cooper-Climax)
  • 56 - Tom Bridger, Storbritannien
• Bob Estes (Phillips-Offenhauser) ¹
  • 26 - Don Freeland, USA
• Bob Sorenson (Kuzma-Offenhauser) ¹
  • 59 - Dempsey Wilson, USA
• Cars Inc (Epperly-Offenhauser) ¹
  • 33 - Tony Bettenhausen, USA
• Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 4 - Pat O'Connor, USA
• Cooper-Climax
  • 4, 8, 11, 14, 16, 22, 24, 50 - Jack Brabham, Australien
  • 6, 7, 10, 16, 18, 20, 24, 28 - Roy Salvadori, Storbritannien
  • 12 - Ian Burgess, Storbritannien
  • 20, 52 - Bruce McLaren, Nya Zeeland
  • 30 - Jack Fairman, Storbritannien
• Dean Van Lines (Kuzma-Offenhauser) ¹
  • 29 - A J Foyt, USA
• Dick Gibson (Cooper-Climax)
  • 19 - Dick Gibson, Storbritannien
• Ecurie Demi Litre (Lotus-Climax)
  • 28 - Ivor Bueb, Storbritannien
• Ecurie Eperon d'Or (Cooper-Climax)
  • 27 - Christian Goethals, Belgien
• Ecurie Maarsbergen (Porsche)
  • 18 - Carel Godin de Beaufort, Nederländerna
• Ellen McKinney Zink (Watson-Offenhauser) ¹
  • 5 - Ed Elisian, USA
• Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 65 - Bob Christie, USA
• Ferrari
  • 2, 6, 16, 18, 34 - Luigi Musso, Italien
  • 1, 2, 4, 14, 18, 36, 42 - Peter Collins, Storbritannien
  • 2, 3, 4, 5, 6, 14, 16, 20, 24, 38 - Mike Hawthorn, Storbritannien
  • 3, 4, 6, 16, 22, 40 - Wolfgang von Trips, Tyskland
  • 2, 20 - Olivier Gendebien, Belgien
  • 4, 18, 23 - Phil Hill, USA
• Francisco Godia-Sales (Maserati)
  • 4, 10, 38, 40 - Chico Godia, Spanien
• Fred Gerhardt (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 45 - Johnnie Parsons, USA
• George Salih (Epperly-Offenhauser) ¹
  • 1 - Jimmy Bryan, USA
• George Walther Jr (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 77 - Mike Magill, USA
• Giorgio Scarlatti (Maserati)
  • 10, 46 - Giorgio Scarlatti, Italien
  • 38 - Joakim Bonnier, Sverige
• Gould's Garage (Maserati)
  • 12 - Horace Gould, Storbritannien
  • 12 - Masten Gregory, USA
• H A Chapman (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 43 - Billy Garrett, USA
• H H Johnson (Kuzma-Offenhauser) ¹
  • 57 - Art Bisch, USA
• Harry Dunn (Dunn-Offenhauser) ¹
  • 89 - Chuck Weyant, USA
• Henry Yunik (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 31 - Paul Goldsmith, USA
• High Efficiency Motors (Cooper-Climax)
  • 26 - Ian Burgess, Storbritannien
• J S Donaldson (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 61 - Eddie Johnson, USA
• JBW (Cooper-Climax)
  • 29 - Brian Naylor, Storbritannien
• Jim Robbins (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 68 - Len Sutton, USA
• Jo Bonnier (Maserati)
  • 8 - Harry Schell, USA
  • 11, 22, 32, 36, 58 - Joakim Bonnier, Sverige
  • 36 - Phil Hill, USA
  • 22 - Giulio Cabianca, Italien
  • 24, 38 - Hans Herrmann, Tyskland
• John Zink (Watson-Offenhauser) ¹
  • 16 - Jimmy Reece, USA
  • 44 - Jud Larson, USA
• Joseph Massaglia Jr (Lesovsky-Offenhauser) ¹
  • 25 - Jack Turner, USA
• Juan Manuel Fangio (Maserati)
  • 34 - Juan Manuel Fangio, Argentina
• Kalamazoo Sports Inc ¹
  • 83 - Shorty Templeman, USA (Kurtis Kraft-Offenhauser)
  • 97 - Dick Rathmann, USA (Watson-Offenhauser)
• Ken Kavanagh (Maserati)
  • 4 - Jean Behra, Frankrike
  • 34, 50 - Ken Kavanagh, Australien
  • 50 - Luigi Taramazzo, Italien
• Lindsey Hopkins (Epperly-Offenhauser) ¹
  • 2 - Jim Rathmann, USA
• Lotus-Climax
  • 12, 17, 24, 26, 34, 36, 40 - Cliff Allison, Storbritannien
  • 16, 20, 24, 25, 26, 32, 38, 42 - Graham Hill, Storbritannien
  • 18- Alan Stacey, Storbritannien
• Lysle Greenman (Kuzma-Offenhauser) ¹
  • 19 - Johnnie Tolan, USA
• Maria-Teresa de Filippis (Maserati)
  • 26, 42, 44 - Maria-Teresa de Filippis, Italien
• Monte Carlo Auto Sport (Maserati)
  • 56 - André Testut, Frankrike
  • 56 - Louis Chiron, Monaco
• Norman C Demler (Epperly-Offenhauser) ¹
  • 99 - George Amick, USA
• Novi Racing Corp (Kurtis Kraft-Novi) ¹
  • 15 - Paul Russo, USA
  • 54 - Bill Cheesbourg, USA
• OSCA
  • 52 - Giulio Cabianca, Italien
  • 54 - Luigi Piotti, Italien
• Pat Clancy (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 52 - Al Keller, USA
• Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser) ¹
  • 88 - Eddie Sachs, USA
• Porsche
  • 21 - Edgar Barth, Tyskland
• R R C Walker Racing Team (Cooper-Climax)
  • 14 - Stirling Moss, Storbritannien
  • 2, 4, 9,11, 12, 20, 36 - Maurice Trintignant, Frankrike
  • 22 - Ron Flockhart, Storbritannien
  • 22 - Wolfgang Seidel, Tyskland
  • 54 - Francois Picard, Frankrike
• Racing Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 7 - Johnny Thomson, USA
• Robert La Caze (Cooper-Climax)
  • 58 - Robert La Caze, Frankrike
• Robert M Bowes II (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
  • 9 - Johnny Boyd, USA
  • 14 - Bob Veith, USA
• Roger Wolcott (Lesovsky-Offenhauser) ¹
  • 8 - Rodger Ward, USA
• Roy McKay (Kurtis Kraft-Offenhauser)¹
  • 92 - Jerry Unser, USA
• Scuderia Centro Sud (Maserati)
  • 42- Horace Gould, Storbritannien
  • 6, 26, 32, 40, 48 - Gerino Gerini, Italien
  • 28 - Maurice Trintignant, Frankrike
  • 30 - Masten Gregory, USA
  • 24, 32 - Wolfgang Seidel, Tyskland
  • 5, 28, 34 - Carroll Shelby, USA
  • 14, 30 - Troy Ruttman, USA
  • 16 - Joakim Bonnier, Sverige
  • 17 - Hans Herrmann, Tyskland
  • 18 - Cliff Allison, Storbritannien
  • 30 - Maria-Teresa de Filippis, Italien
• Scuderia Sud Americana (Maserati)
  • 2 - Juan Manuel Fangio, Argentina
  • 6 - Carlos Menditeguy, Argentina
• Temple Buell (Maserati)
  • 28, 32 - Carroll Shelby, USA
  • 22, 32 - Masten Gregory, USA
• Tony Marsh (Cooper-Climax)
  • 30 - Tony Marsh, Storbritannien
• Vanwall
  • 1, 2, 7, 8, 26, 28 - Stirling Moss, Storbritannien
  • 2, 4, 8,10, 12, 28, 30 - Tony Brooks, Storbritannien
  • 3, 6, 9, 12, 30, 32 - Stuart Lewis-Evans, Storbritannien

¹ Deltog endast i Indianapolis Grand Prix 1958.

[redigera] Slutställning förare 1958

1. Mike Hawthorn, Ferrari, 42 poäng
2. Stirling Moss, R R C Walker (Cooper-Climax) & Vanwall, 41
3. Tony Brooks, Vanwall, 24
4. Roy Salvadori, Cooper-Climax, 15
5. Peter Collins, Ferrari, 14
6. Harry Schell, Jo Bonnier (Maserati) & BRM, 14
7. Maurice Trintignant, R R C Walker (Cooper-Climax), 12
8. Luigi Musso, Ferrari, 12
9. Stuart Lewis-Evans, Vanwall, 11
10. Phil Hill, Ferrari, 9
11. Wolfgang von Trips, Ferrari, 9
12. Jean Behra, Ken Kavanagh (Maserati) & BRM, 9
13. Jimmy Bryan, George Salih (Epperly-Offenhauser), 8
14. Juan Manuel Fangio, Scuderia Sud Americana (Maserati) & Juan Manuel Fangio(Maserati), 7
15. George Amick, Norman C Demler (Epperly-Offenhauser), 6
16. Johnny Boyd, Robert M Bowes II (Kurtis Kraft-Offenhauser), 4
17. Tony Bettenhausen, Cars Inc (Epperly-Offenhauser), 4
18. Jack Brabham, Cooper-Climax, 3
19. Cliff Allison, Lotus-Climax, 3
20. Joakim Bonnier, BRM, 3
21. Jim Rathmann, Lindsey Hopkins (Epperly-Offenhauser), 2
22. Bruce McLaren, Cooper-Climax, 2

[redigera] Slutställning konstruktörer 1958

1. Vanwall, 48 poäng
2. Ferrari, 40
3. Cooper-Climax, 31
4. BRM, 18
5. Maserati, 9
6. Lotus-Climax, 3

[redigera] Säsonger

Formel 1-säsonger

1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011