New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Peking - Wikipedia, den fria encyklopedin

Peking

Wikipedia

北京市
Běijīng Shì
Förkortning: 京 (Jīng)
Administrationstyp storstadsområde
Yta
 • totalt
rankad 29a
16 411km²
Befolkning
 • folkmängd
 • befolkningstäthet
rankad 26a
15 380 000
937/km²
Borgmästare Wang Qishan
Karta över Kina med Beijing markerat

Peking eller Beijing (kinesiska: 北京; pinyin: Běijīng; kinesiskt uttal: Sound [pɛjtɕiŋ] ; med betydelsen "Norra huvudstaden") är huvudstaden i Kina. Den är en av Kinas största städer, tillsammans med Shanghai, Guangzhou, Chongqing och Shenzhen. Peking är också en av de fyra kinesiska storstadsområdena som är likvärdiga med provinser. I hela storstadsområdet bor det 15 380 000 invånare (2005), varav cirka 13,6 miljoner i själva stadsområdet. Peking är värd för de Olympiska sommarspelen 2008.

Peking 2004
Peking 2004

Innehåll

[redigera] Namn

Peking, den form som länge använts i svenska, är en romanisering som går tillbaka på ett äldre uttal av stadens namn och var också den transkribering som användes i den officiella kinesiska postkartan som fastlades i slutet av Qingdynastin och användes en bra bit in på 1900-talet. Enligt det idag vanligaste transkriptionssystemet, pinyin, skrivs stadens namn Beijing vilket i viss mån också påverkat svenskt språkbruk. Flera andra sätt att transkribera namnet har förekommit.

[redigera] Historia

Omkring platsen där dagens stad ligger har det funnits städer, och huvudstäder, ända sedan Zhoudynastin, men dagens Peking grundades av mongolerna (som lagt staden som låg där innan i ruiner) år 1267 på befallning av Khubilai khan. Staden har varit Kinas huvudstad till och från sedan dess. Åren 1928-1949, när Nanjing var Kinas huvudstad, hette staden Beiping ("Norra friden"). Peking blev åter huvudstad i Kina efter det kommunistiska maktövertagande år 1949.

[redigera] Administrativ indelning

Pekings storstadsområde är indelad i 18 distrikt[1], vilka i sin tur är grupperade i fyra områden.

  • Inre huvudstadsdistrikten (engelska Core Districts of Capital Function)

Yta 92,39 km². Invånarantal 2 052 000 (2005). Distrikt: Chongwen, Dongchen, Xicheng, Xuanwu

  • Yttre tätortsdistrikten (engelska Urban Function Extended Districts)

Yta 1 275,93 km². Invånarantal 7 480 000 (2005). Distrikt: Chaoyang, Fengtai, Haidian, Shijingshan

  • Nya tätortsdistrikten (engelska New Districts of Urban Development)

Yta 6 295,57 km². Invånarantal 4 116 000 (2005). Distrikt: Changping, Daxing, Fangshan, Shunyi, Tongzhou

  • Ekologiska skyddsdistrikten (engelska Ecological Preservation Development Districts)

Yta 8 746,65 km². Invånarantal 1 732 000 (2005). Distrikt: Huairou, Mentougou, Miyun, Pinggu, Yanqing

Staden Peking med de närmaste förortsområdena utgör 46,7 procent av ytan och 88,7 procent av invånarantalet för hela storstadsområdet (2005).

[redigera] Landmärken

Den mest berömda platsen i Peking är den Förbjudna staden, det gamla kejsarpalatset som byggdes från 1406 till 1420 av Mingdynastin. Utanför den Förbjudna staden ligger Himmelska fridens torg, världens största torg. I mitten av torget ligger Mao Zedongs stora maosuleum. Strax utanför Peking ligger både gamla och nya sommarpalatset.

[redigera] Externa länkar

[redigera] Källa

  1. ^ [1], Beijing Municipal Bureau of Statistics


Kinas flagga Administrativa regioner i Kina (exkl. Taiwan) Kinas flagga
Provinser: Anhui | Fujian | Gansu | Guangdong | Guizhou | Hainan | Hebei | Heilongjiang | Henan | Hubei | Hunan | Jiangsu | Jiangxi | Jilin | Liaoning | Qinghai | Shaanxi | Shandong | Shanxi | Sichuan | Yunnan | Zhejiang
Autonoma områden: Guangxi | Inre Mongoliet | Ningxia | Tibet | Xinjiang | Speciella administrativa regioner: Hongkong | Macao
Storstadsområden: Chongqing | Beijing | Shanghai | Tianjin

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../p/e/k/Peking.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu