Pol Pot
Wikipedia
Saloth Sar, efter 1975 mer känd som Pol Pot, född 19 maj 1925 i Prek Sbov, Kompong Thom, Kambodja (då en del av Franska Indokina), död 15 april 1998 i Kambodja, ledare för de Röda khmererna från 1962 och Kambodjas statsöverhuvud 1976–1979, en tid under vilken han iscensatte ett av de värsta folkmord historien känner.
[redigera] Biografi
Efter en motig skolgång mottog den i en medelklassfamilj födde Saloth Sar 1949 ett stipendium för att studera radioteknik i Paris. Han blev under tiden i Frankrike kommunist och anti-kolonialist och anslöt sig efter hemkomsten 1953 först till det av vietnameser dominerade Viet Minh och senare till Kambodjas Kommunistiska Parti, mer kända som Röda khmererna.
Sedan fransmännen lämnat Indokina 1953 valdes den dittillsvarande kungen, Norodom Sihanouk, till premiärminister i ett Kambodja med lite utrymme för Saloth Sars radikala idéer. Men när den populäre Sihanouk, efter den USA-orienterade general Lon Nols kupp i mars 1970, från sin exil i Kina gav honom sitt stöd förändrades maktsituationen snabbt, och med stöd från såväl Kina som Nordvietnam behärskade snart Röda Khmererna hela den kambodjanska landsbygden för att den 17 april 1975 också inta huvudstaden Phnom Penh.
Saloth Sar, som nu antagit sitt nome de guerre, Pol Pot, kom snabbt att bli den nya staten Demokratiska Kampucheas de facto-ledare, och han ledde landet som statsöverhuvud från 1976.
Pol Pots egna, extrema version av maoism, syftade till att på mycket kort tid införa en agrar utopisk kommunism, utan städer, klasser, kontakt med omvärlden, pengar eller avancerad teknik. Pengar avskaffades, skolor och sjukhus stängdes, etniska minoriteter förbjöds tala sina egna språk och i princip alla stadsbor tvångsförflyttades till landsbygden där de som tredje klassens medborgare kom att bli bland de första att falla offer för det omfattande folkmord Pol Pot initierade.
Till kategorin icke-önskvärda hörde folkgrupper som inte passade in i visionen om en ren khmer-stat (vietnameser, cham och laotier), utbildade (inkl. människor med glasögon) och troende (buddhister, muslimer och kristna). Pol Pot krävde fullständig lojalitet mot sig och sin rörelse, Angkar, "Organisationen", nu omdöpt till Demokratiska Kampucheas Parti. Traditionella hierarkiska titlar och tilltalsord förbjöds, och trots att Pol Pot omnämndes som "broder nummer ett" förekom ingen personkult av det slag som odlats av Stalin och Mao Zedong, möjligen kom distinktionen mellan Angkar och Pol Pots egen person dock att suddas ut till den grad att Pol Pot blev Angkar, och tvärtom.
Bedömningar av hur många som mördades - ihjälhuggna med slipade bambupinnar eller ihjälsvultna - under åren 1975-79 rör sig vanligen mellan ca 1-2 miljoner, av en total befolkning på bara drygt 7 miljoner, vilket gör folkmordet relativt sett betydligt mer omfattande än i exempelvis Hitlers Tyskland, Stalins Sovjet eller Maos Kina. Minnesmärken över de mördade finns idag i Phnom Penh (S-21 Toul Sleng) och i Choeung Ek, en av de mest kända platserna på "Dödens fält".
En vietnamesisk militär intervention 1978-79 (som följdes av det Sino-vietnamesiska kriget) ersatte Pol Pots styre med en mot Vietnam (och indirekt mot Sovjetunionen) lojal kommunistregim (huvudsakligen bestående av avhoppade Röda khmerer) som ledde den nydöpta Folkrepubliken Kampuchea fram till 1989.
Pol Pot och de Röda khmererna, sågs av Kina och flera västländer som en motvikt till Vietnams, och i förlängningen Sovjetunionens, inflytande i det forna Indokina och fick fortsatt stöd utifrån även efter 1979. De kunde därför inte utan viss framgång fortsätta sin gerillakamp. Pol Pot, som då officiellt inte längre ledde Röda Khmererna och lika officiellt upplöst Demokratiska Kampucheas Parti, gick inte med på de villkor som förhandlats fram efter Vietnams tillbakadragande 1989, och höll stånd mot regeringstrupperna fram till 1996, då uppskattningvis hälften (4.000), både fotfolk och ledare, deserterade eller gick över till regeringssidan.
Sedan Pol Pot sommaren 1997 låtit avrätta sin närmaste man, Son Sen, och dennes familj, greps och dömdes han av Ta Mok, en annan av Röda khmerernas ledare ("broder nummer fyra"), till livstids husarrest, men dog, som det sades av hjärtattack, den 15 april 1998. Ett drygt år senare fanns i princip inget kvar av Pol Pots Angkar, men de minor hans organisation placerat ut fortsätter att skörda liv i Kambodja än idag.
