Pronomen

Wikipedia

Pronomen är en mångsidig ordklass som trots att den bara innehåller ett fåtal ord är mycket betydelsefull i språket.

Det är svårt att ge en entydig definition av vad som utgör ett pronomen, och gränsdragningen mot andra ordklasser (till exempel adjektiv och räkneord) varierar i den grammatiska traditionen. Trots att det finns färre än 200 pronomen i svenskan utgör de mellan 10 och 15 procent av vanlig text (Hultman 2003). I elfte upplagan av SAOL finns bara 69 pronomen upptagna som lemman. De förekommer oftare i talspråk än i skriftspråk. I skriven text är andelen pronomen ofta omvänt proportionerlig mot andelen substantiv: få substantiv innebär många pronomen, och omvänt. Ett pronomen är i sig självt inte särskilt betydelsebärande, utan får sin betydelse av sammanhanget.

[redigera] Typer av pronomen

Pronomen kan uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantivistiska och adjektivistiska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn (jfr. lat. pro nomen, "istället för namn"): "Det (=flygplanet) störtade". Adjektivistiska pronomena kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde".

En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantivistiskt som ett personligt definit pronomen och adjektivistiskt som ett demonstrativt pronomen). Ordet som har traditionellt setts som ett relativt pronomen, men hanteras i Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003) som en subjunktion.

I Svenska Akademiens språklära finns följande indelning:

Betydelsegrupp		Adjektivistiska (kongruensböjs)	Substantivistiska (kan vara ensamt huvudord i nominalfras)
Bestämda (definita)	Personliga		jag, du, han, hon, den
	Possesiva	min, din, er, eran (talsp.), vår, våran (talsp.)
	Demonstrativa	denne, denna, (demonstrativt) den
	Reflexiva	sin	sig
	Reciprokt		varandra
	Relativa	vilken, vars, vad
Interrogativa		vilken, vilkendera, hurdan	vem, vad
Kvantitativa	Totalitetsbetecknande	all, samtlig, båda, bägge, hel	alltihop, alltsammans, allting
	Distributiva	varje, varenda, vardera, var och en, var
	Generaliserande		man, vilken/vem/vad/hurdan som helst
	Myckenhetspronomen	många, fler, flest, få, färre, mycket, mer, mest, lite, föga, mindre, minst
	Obestämd artikel	en, endera
	Allmänt obestämda	någon, åtskilliga, somlig, viss, en del, en och annan
	Nekande	ingen	ingenting, ingendera
Relationella	Jämförande	annan, övrig, samma, sådan, dylik, likadan
	Ordnande	första, sista, nästa, förra, bortre, främre, inre, yttre, övre, nedre, undre, högra,vänstra, norra, östra, södra, västra
	Framhävande	själv, egen, enda

[redigera] Bestämda pronomen

Bestämda eller definita pronomen betecknar något som är unikt i en viss text eller situation. Betecknandet sker genom att något pekas ut i situationen (deiktiska pronomen), eller genom tillbakasyftning på något som förekommit tidigare i texten (anaforiska pronomen). Exempel på ett utpekande pronomen är jag eller du, där ordet alltså pekar ut något om är unikt i världen. Tillbakasyftande bestämda pronomen kan bara förstås i samband med den aktuella texten:

Flygplanet hade inte fått service på länge. Därför kraschade det.

Till denna grupp räknas även fristående bestämd artikel:

Det brinnande flygplansvraket.

[redigera] Interrogativa pronomen

Till denna grupp hör pronomen som används i frågor som handlar om identitet eller egenskap:

Vem arbetade just då som flygledare?

[redigera] Kvantitativa pronomen

Kvantitativa pronomen är en omfattande grupp som anger antal eller totalitet, till exempel många och ingen:

Båda motorerna slutade fungera.

Hit räknas även den obestämda artikeln en:

Piloterna lyckades genomföra en lyckad nödlandning.

Kvantitativa pronomen påminner syntaktiskt och betydelsemässigt mycket om räkneord.

[redigera] Relationella pronomen

Relationella pronomen används för att beteckna något som står i relation till något annat:

Passagerarna önskade att de hade valt ett annat flygbolag.

[redigera] Övrigt

Själva ordet "pronomen" kan i plural böjas "pronomina" eller "pronomen". Denna artikel använder det sistnämnda alternativet.

[redigera] Källor

Hultman, Tor G., Svenska Akademiens språklära (2003) Stockholm: Norstedts ordbok (distr.). ISBN 91-7227-351-8.

Se även ordet "pronomen" på Svenska Wiktionary.

Indelning efter ordklass
Adjektiv \| Adpositioner \| Adverb \| Artikel \| Infinitivmärke \| Interjektioner \| Konjunktioner och subjunktioner \| Particip \| Pronomen \| Räkneord \| Substantiv \| Verb \| Verbpartiklar
Ord som har något gemensamt					Indelningar efter andra kriterier
Uttal	Skrift	Skrift och uttal	Betydelse	Historia	Arvord \| Antonymer \| Avledningar \| Exonymer \| Lånord \| Noaord \| Nyord \| Retronymer \| Sammansatta ord
Homofoner	Homografer	Homonymer	Synonymer	Kognat