Slån
Wikipedia
| ?Slån | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Rosales |
| Familj: | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte: | Prunusar Prunus |
| Art: | Slån P. spinosa |
|
|
|
| §Prunus spinosa Auktor: L. |
|
 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Slån, slånbärsbuske (Prunus spinosa) är en buske i familjen rosväxter.
Busken är normalt 1-4 m hög, grenarna sitter mycket tätt och är packade med vassa taggar. Den har ett välutvecklat rotsystem som gör busken mycket svår att flytta. Bladen är 2-5 cm långa och växer vanligen inte ut förrän efter busken har blommat. Den blommar i maj, ibland även juni, med små (kronbladen är 5-8 mm) vita blommor som luktar lite svagt åt mandelhållet. På hösten får busken drygt 1 cm stora, blåsvarta bär; slånbär. Slånbären påminner till färgen om blåbär men är mycket större och smaken är bitter (fram till första frostknäppen).
Bären innehåller garvsyra som ger dem en kärv och bitter smak. När temperaturen stiger under noll grader så omvandlas garvsyran och den bittra smaken försvinner. Det fungerar alldels utmärkt att plocka slånbär och sen ta bort garvsyran genom att lägga dem i frysen 1-2 dygn. Slånbären användes, framförallt förr, exempelvis till saft och man väntade då till efter första ordentliga frostnatten innan man skördade. Bären används även som smaksättning på alkoholhaltiga drycker. Ett flertal fåglar äter slånbär.
I Sverige förekommer slånbärsbusken på ängar och i skogsbryn i hela Götaland samt stora delar av Svealand. Den är dock betydligt vanligare i kustområden. Busken finns även i övriga Europa (förutom Island), Främre Asien och till och med i Nordafrika. Den trivs i kalkrik jord.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Slån
