Diskussion:Socialism
Wikipedia
"Socialister anser att människor är viktigare än pengar" stod det nyss i denna artikel. Om det är någon ideologi som denna beskrivning passar in på så är det väl konservatism eller möjligen liberalism. Socialisterna har ju sitt tal om ekonomisk makt och om klasser och klasskamp och sånt som man anser styr samhällsutvecklingen (historiematerialism). Allt detta är ju verkligen att reducera politiken till att handla om pengar. 212.105.19.75 18 juli 2003 kl.03.00 (CEST)
Nog är väl "demokratisk reformistisk" socialism fortfarande auktoritär? // Liftarn
Äkta Socialism är inte auktoritär. Men det är bara min åsikt.
Cheers. Adlercreutz 5 mars 2003 kl.12.46 (CET)
- Jo, det håller jag iofs med om men det hjälper oss inte att bena ut det här. // Liftarn
Eftersom jag är kommunist anser jag mig själv inte vara tillräckligt neutral att skriva om dessa ämnen. Politiken kommer, helt naturligt, emellan. Jag håller mig till min historia. Cheers. Adlercreutz 5 mars 2003 kl.12.59 (CET)
- Låter som en vettig policy. Som det är nu ser det ut som om artikeln försöker skildra två indelningar samtidigt. Det finns flera olika sätt att dela in socialism än frihetlig/auktoritär, t.ex. revolutionär/reformistisk. // Liftarn
Bygger socialism nödvändigtvis på jämlikhet? Jag hade nog snarare skrivit rättvisa. Fast egentligen så hade jag nog helst skrivit "Socialism är uppfattningen att människor är viktigare än pengar." Jag tycker snarare att liberalism bygger på (dogmatisk/formell) jämlikhet och rättvisa och att socialism är mer pragmatisk solidaritet, det vill säga det är FEL att stjäla men det är MER FEL att låta någon svälta ALLTSÅ tar man från de rika och ger till de fattiga. Roger Wernersson 5 mars 2003 kl.14.24 (CET)
- Är inte rättvisa ett ganska subjektivt begrepp? // Liftarn
-
- Precis därför tycker jag det är viktigare att poängtera prioriteringar än principer och floskler. Liberalismen prioriterar äganderätten. Socialismen prioriterar solidariteten. Politik är att prioritera.
-
- Fast egentligen brukar jag säga så här: politik är två saker; 1) att omfördela resurser, 2) att definiera rätt och fel. Ibland har jag lekt med tanken på två parlament, ett för resursfördelning och ett för brott och straff. Det är inte vattentäta skott mellan dem, men skillnaden är ändå ganska klar. Roger Wernersson 5 mars 2003 kl.15.15 (CET)
Ser bra ut även om vad frihet är kanske borde definieras bättre. Jag säger ibland att anarkism är frihet från förtryck medans nyliberalism är frihet att förtrycka. :-) // Liftarn
- Jag tror att man brukar skilja på frihet till och frihet från. Vi får utveckla detta annorstädes, till exempel på sidan om frihet Roger Wernersson 5 mars 2003 kl.17.01 (CET)
Kan man inte säga att liberalismen betonar äganderätten? I extrema fall även i exempel som "även om du håller på att drunkna får du inte klättra ombord på min båt". // Liftarn
Innehåll |
[redigera] "Samma principer"
Att först säga att socialism bygger på idén om jämlikhet och rättvisa på bekostnad av frihet och sedan säga att liberalism vilar på samma eller liknande principer är ju inte hållbart, eftersom liberalismen sätter friheten främst, och därmed inte alls bygger på "samma eller liknande principer".
Jag tycker överhuvudtaget det är tveksamt att definiera ideolofgier i förhållande till varandra, det kommer vara omöjligt att beskriva dom på ett sätt som båda sidor kan hålla med om. Att visa på skillnaden i synen på ordet rättvisa är vettig, men resten av "Det som skiljer"-texten är inte vettig. Jag skulle tro att även socialister kan bli sur på den, och jag som liberal är det definitivt. :)
Dessutom verkar det underligt att definiera socialism utifrån att det INTE är liberalism, när socialism ju int eär konservatism heller, tex. :)
Jag plockade bort "som vilar på samma eller liknande principer" för det är rentav fel, och funderar på hur man kan skriva nåt bättre om socialism. Som varande icke-socialist är jag väl kanske inte den bästa att skriva detta, dock...
//regebro
Jag måste säga att meningen "Socialism är en ideologi som bygger på idén om jämlikhet och rättvisa på bekostnad av frihet" var en synnerligen koncis och huvudet-på-spiken-beskrivning av hela vänster-högerskalan. Icke-socialister skulle nog knappast säga sig stå för ojämlikhet och orättvisa, så nu är hela påståendet meningslöst istället. Pudelns kärna är hur de olika åsiktsriktingarna prioriterar grundvärderingarna. Och nog hamnar frihet efter jämlikhet och rättvisa på socialismens prioriteringsskala, annars skulle de ju inte driva fram lagar som tvingar folk till "jämlikhet och rättvisa". E23 27 oktober 2003 kl.12.02 (CET)
En socialist skulle inte hålla med. En socialist skulle mena att jämlikhet och rättvisa ger en större frihet för folkflertalet. Friheten för en socialist är inte alls underprioriterat. Tvärtom. Man talar ofta om frihet för världens förtryckta etc. Det är alltså en direkt felaktighet att använda formuleringen "jämlikhet och rättvisa på bekostnad av frihet". Wellparp 27 oktober 2003 kl.13.51 (CET)
Okej, jag kan köpa det resonemanget. Jag kan i och för sig se hyllmeter av argumentation framför mig om betydelsen av ordet "frihet":s innebörd, men jag stannar här. Jag skulle dock gärna se en formulering som definierar socialism lite mera konkret än "jämlikhet och rättvisa". // E23 27 oktober 2003 kl.14.16 (CET)
[redigera] Jesus?
En snutt om att Jesus kallas både den första socialisten och det första kapitalisten är väl knappast speciellt givande? Eller?
- Knappast. Hur som helst skulle det passa bättre i en artikel om Jesus. --Alers 16 juli 2004 kl.14.10 (CEST)
[redigera] Artikeln kan ifrågasättas
Det förefaller klart att den här artikeln skrivits av någon varm vän av socialismen, kanhända en "closet socialist" i det socialdemokratiska högkvarteret. Artikeln känns inte mer NPOV än artikeln om Sverigedemokraterna, vilket inte säger lite enl undertecknad.
Om ingen protesterar avser jag göra ett försök att neutralisera texten.
Rudolf 1922 16 juli 2004 kl.14.25 (CEST)
- Artikeln saknar kritik mot ideologin, vilket artikeln om liberalism har.--213.101 21 december 2004 kl.13.35 (CET)
Nja, jag tycker den är rätt neutral. Men ändra på du, det går att ändra tillbaks. Jag tycker inte den är nåt vidare bra iaf.
Regebro 19 juli 2004 kl.13.18 (CEST)
Jag har gjort några ändringar angående planekonomi och kollektivet som bas. Bevisligen finns det anarkister(som är frihetliga socialister) som motsätter sig planekonomi och idealiserandet av kollektivet. Mer behöver ändras, nuvarande form bygger enbart på marxistisk syn vilket strider mot neutralpraxis då alla socialister inte är marxister.
enfore 25 augusti 2004 kl.23.44 (CEST)
Att jag skrev stycket som raderats ang förhållandet till elitarism och liknelsen med adel, beror på den numera avslocknade debatten från socialdemokratiskt och västerpartistiskt håll om "att vi inte ska ha något elitsamhälle", då "elit" avsåg både ett konservativt ståndssamhälle (de förespråkar klassresor i s o v) och en liberal "intellektualistisk" elit (politiker behöver inte vara särskilt högutbildade). Detta är helt i linje med socialismen, som legitimerar makt på andra grunder, och avsåg dessutom med all sannolikhet att ta avstånd från nazismen som såg det germanska folket som elit.
Sedan kom det en bok för ca 5 år sedan med titeln (ungf.) "Den nya politiska adeln", som avsåg just socialdemokrater.
Liknelsen med kastsystemet finner jag däremot lösryckt, men det kanske beror på okunskap. /213.101
[redigera] FEEEeel!!
Påståendet: Socialism är i grunden en benämning på en samhällsform där ekonomin står under statens kontroll kan inte vara korrekt. Som socialister räknas i allmänhet anarkister och syndikalister, vilka ungefär hävdar att staten inte skall finnas, eller skall ha så litet inflytande som möjligt. Formuleringen beskriver snarast socialism sensu Marx, medan det ursprungliga begreppet socialism allmänt ha ansets definieras av Robert Owen (men detta får ifrågasättas!). Jag hänvisar till [[1]], som har en enligt min subjektiva uppfattning mer inklusiv diskurs över ordet socialism.
051026 anIbM (ante natum Ieshuæ bar'Mariamæ) kl. 13.55
P(å)S(ladden): tänker fixa till det här tids nog, genom att försöka översätta/inkludera text från en.wikipedia. D(et)S(lutar).
- Räknas anarkister som socialister? Socialister tror på en stark stat, medan anarkister inte tror på en stat över huvud taget. Det låter som varandras motsatser.
- 'samhällsform' är väl å andra sidan fel; det är en 'ideologi' i grunden, ingen samhällsform, även om ideologin kan användas då en stat styrs och forma den. /Φοινιξ 6 november 2005 kl.17.27 (CET)
-
- Anarkister och syndikalister brukar räkna sig som socialister. Förövrigt så är det ju även en marxistisk/kommunisitisk tanke att staten tids nog ska avskaffas. "ekonomin står under statens kontroll" skulle kunna ersättas med något i stil med "ekonomin står under gemensam kontroll" eller något i den stilen, men det bör absolut flyttas ner, för som du säger, socialism är i huvudsak en ideologi. Gunnar Larsson 6 november 2005 kl.17.54 (CET)
-
-
- Nu ändrade jag till "demokratisk kontroll" då detta är ett ordval som alla socialister skulle kunna ställa upp på. Vissa vill att staten ska stå för denna demokratiska kontroll och andra vill ha det på andra sätt. Att socialister skulle tro på en stark stat är också rätt felaktigt. Vissa socialister gör det; många vill absolut inte ha en stark stat.
-
-
-
-
- "demokratisk kontroll" passar tyvärr in även på annat än socialism, beroende på vilken definition av "demokrati" man förespråkar. Det bör nog stå "majoritetens kontroll, snarare än individens/marknadens". För många är det odemokratiskt med obegränsat majoritetsförtryck.
-
-
-
-
-
- Jag ändrade till 'samhällets' innan jag läste inlägget här, vilket kanske var felaktigt. Jag har inget emot 'demokratisk'. /Φοινιξ 6 november 2005 kl.18.55 (CET)
-
-
[redigera] POV-rutan
Jag tog bort POV-rutan på den här sidan eftersom det inte finns någon precis motivering till varför den finns där. Att bara sätta en POV-ruta och sedan inte motivera detta gör det snudd på omöjligt att någontins kunna fixa till artikeln. Att bara POV-markera en artikel är helt meningslöst om man inte specificerar vad som bör åtgärdas. 24 november 2005 kl.21.26 (CET)
- Utmärkt, varningsmallar ska inte bara ligga och drälla - de är inte precis vackra. /Φοινιξ 24 november 2005 kl.22.55 (CET)
Varför nämns inte Aftonbladet under Socialistiska tidningar. Och vadå rättvisa? Socialism står för att alla människor ska få samma lön, oavsett om de förjänar den eller inte. Det är väl ändå inte rättvisa? Om man väljer att vara lat ska man väl inte heller ha något? Och varför nämns det inte att många människor betraktar socialism som en mentalsjukdom? Nä, upp med POV-skylten igen. --70.255.183.215 4 mars 2006 kl.00.24 (signatur tillagd av torvindus 4 mars 2006 kl.13.25 (CET))
-
- Ägna dig åt något vettigt i stället! torvindus 4 mars 2006 kl.13.25 (CET)
- Wikipedia är inte ett diskussionsforum. Vad du tycker om socialism och rättvisa är ovidkommande och kommer inte att diskuteras på den här sidan. —CÆSAR ☢ 4 mars 2006 kl.00.27 (CET)
[redigera] Källor
Jag lade till mallen "källor saknas" eftersom denna artikel verkligen skulle vinna på att det fanns källhänvisningar. Jag vill bara poängtera att mallen inte ska ses som en kvalitetsmarkering eller att jag nödvändigtvis misstror något specifikt i artikeln. --AHA 20 mars 2007 kl. 09.46 (CET)
- Är det verkligen meningsfullt att göra så? Att säga att "källor saknas" utan att syfta på något speciellt gör det svårt att korrigera problemet. Jag tycker att det är bra med så många källor som möjligt, och jag tycker att bristande källförankring ska påvisas, men för att det ska vara användbart måste kritiken vara specifik. Om det inte finns några specifika problem med artikeln tycker jag att källor saknas-mallen bör tas bort. Muneyama 20 mars 2007 kl. 21.05 (CET)
-
- Om det inte finns några källhänvisningar i artikeln är mallen motiverad./Nicke L 20 mars 2007 kl. 21.43 (CET)
-
-
- Kanske. Men ett snabbt framslumpande av typ 20 artiklar visar att ingen av dem varken källhänvisar eller har en sådan varningsruta. Det är förstås inget vetenskapligt över den undersökningen, men den antyder ändå att en stor del av våra artiklar befinner sig i just det tillståndet att de inte källhänvisar. Är det meningsfullt att ha skyltar för något som gäller så många artiklar? Jag tycker att man ska vara sparsam med skyltar, och att man ska noggrant ska ange vad som motiverar dem så att andra kan korrigera artikeln i fråga. För att undvika att artiklar märks i onödan och förblir märkta sedan de korrigerats efterom man inte vet eller minns varför de ursprungligen märktes tycker jag att skyltar som inte specificeras bör tas bort. Muneyama 20 mars 2007 kl. 22.29 (CET)
-
