Stockholms tunnelbana
Wikipedia
Stockholms tunnelbana, som invigdes 1 oktober 1950, är tunnelbanesystemet i Storstockholm, och Sveriges enda tunnelbana.
Tunnelbanan ägs av AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), det landstingsägda länstrafikbolaget i Stockholms län. Trafiken är anbudsupphandlad och drivs av Veolia Transport Sverige AB.
Den har idag exakt 100 stationer. Av dessa är 53 ytstationer (de ligger ovan jord) och 47 underjordiska stationer. Man delar in de underjordiska stationerna i två huvudtyper:
- Bergstationer: stationer utsprängda i berg
- Betongstationer: stationer gjutna i betong
Innehåll |
[redigera] Linjer
- Tunnelbana 1, gröna linjen har totalt 49 stationer varav 9 är betongstationer, 3 är bergstationer och 37 är ytstationer. Banan är totalt 41 256 meter lång, den invigdes 1 oktober 1950 (mellan Slussen och Hökarängen). Den består av fyra grenar, Hässelby strand i Väster samt Hagsätra, Farsta strand och Skarpnäck i söder. Den har 451 000 resenärer per arbetsdag och cirka 146 miljoner per år (2005).
- Tunnelbana 2, röda linjen har totalt 36 stationer varav 4 är betongstationer, 16 är bergstationer och 15 är ytstationer. Banan är totalt 41 238 meter lång,(18 meter kortare än bana 1!). Den invigdes 5 april 1964 (mellan T-Centralen - Fruängen/Örnsberg). Den består av fyra grenar, Fruängen och Norsborg i syd/sydväst samt Ropsten och Mörby Centrum i nordost/norr. Tidigare hade röda linjen orange färg på översiktskartorna, men vartefter nya kartor trycktes upp vid förändringar i tunnelbanenätet så fick linjen under 1980-talet en allt rödare färgton. Den röda linjen har 394 000 resenärer per arbetsdag och cirka 128 miljoner per år (2005).
- Tunnelbana 3, blå linjen har totalt 20 stationer varav 19 är bergstationer och 1 är ytstation. På den blå linjen finns även Kymlinge, en halvfärdig station som inte färdigställts, då den planerade stadsdelen ej byggts. Banan är 25 516 meter lång. Den invigdes 31 augusti 1975 (mellan T-Centralen - Hjulsta) och består av tre grenar: Kungsträdgården i söder samt Akalla och Hjulsta i norr. Den blå linjen har 171 000 resenärer per arbetsdag och cirka 55 miljoner per år (2005).
Förutom huvudindelningen i Grön, Röd och Blå linje, finns även en linjenumreing inom dessa. Denna är i viss utsträckning "ärvd" från de förortsspårvägslinjer som trafikerade motsvarande sträckor innan tunnelbanan byggdes. Detta gör att systemet inte är helt logiskt uppbyggt. Användningen av detta nummersystem varierar över tiden. Idag skyltas det t ex på plattformsskyltarna, men inte alltid på tågen. (Den nya vagntypen C20, som togs i trafik 1998, kan inte visa linjenummer.)
| Linje | Sträcka | Första invigning | Längd (km) | Stationer |
|---|---|---|---|---|
| T10 | Kungsträdgården – Hjulsta | 1975-08-31 | 15,1 | 14 |
| T11 | Kungsträdgården – Akalla | 1977-06-05 | 15,6 | 12 |
| T13 | Norsborg – Ropsten | 1964-04-05 | 26,6 | 25 |
| T14 | Fruängen – Mörby C | 1964-04-05 | 19,5 | 19 |
| T17 | Åkeshov – Skarpnäck | 1958-04-17 | 19,6 | 24 |
| T18 | Alvik – Farsta strand | 1950-10-01 | 18,4 | 23 |
| T19 | Hässelby strand – Hagsätra | 1951-09-09 | 28,6 | 35 |
| Hela tunnelbanesystemet | 110 km | 100 | ||
[redigera] Historia
Den 30 september 1933 invigdes en tunnel under Södermalm som ett första steg i att konvertera förortsbanorna till en tunnelbana genom att en innerstadssträcka med stationer förlades i tunnel. Trafiken utfördes till att en början med det som idag ofta benämns premetro, det vill säga tunneltrafik med, ofta särskilda tyngre, spårvagnar. Det är också från denna tid som själva namnet "Tunnelbanan" stammar. De ursprungliga tre stationerna på Södermalm, Slussen, Södra Bantorget (numera Medborgarplatsen) och Ringvägen (numera Skanstull) skyltades vid entréerna med ett "T" i en cirkel. På vingar på var sin sida om T-et stod orden TUNNEL och BANAN. År 1950 konverterades banan för trafik med de för tunnelbanor så karakteristiska tunnelbanevagnarna och trafiken med dessa påbörjades den 1 oktober. Tunnelbanan hade då blivit ett eget trafikslag, skilt från spårvägsnätet. En tunnelbanevagns bredd bestämdes av St:Eriksbron vilken byggdes 1906 och ombyggdes 1937.
[redigera] Teknik
Tunnelbanan drivs elektriskt från en strömskena med nominellt 650 V likspänning. Den blå linjen, och vissa vagntyper, är förberedda för en övergång till 750 V, vilken dock ej genomförts.
Trafiken sker främst med 271 moderna tunnelbanevagnar men även med cirka 250 vagnar av 1970- och 1980-talsmodell. Ett fullängdståg består av åtta äldre vagnar eller tre nya vagnar och är då cirka 145 m långt. Vissa sträckor är byggda för tiovagnarståg; sådana har dock endast undantagsvis förekommit i trafiken.
Tågen var ursprungligen tvåmansbetjänade. Dörrarna sköttes då av en tågvakt, som var placerad i mitten av tåget. Enmansdrift infördes 1965 på tåg med högst fem vagnar, vilket innebär att föraren, som kallas tunneltågförare, både sköter dörrarna och kör tåget. Sedan 1980 tillämpas enmansdrift på alla tåg.
De äldre vagnarna, vagntyp C6-C15, är 17,62 m långa, 2,8 m breda och 3,8 m höga. De väger cirka 25 ton (tomvikt) och rymmer 48 sittande passagerare (384 passagerare/8-vagnståg). Tågen går normalt sammankopplade i sex- eller åttavagnståg. De äldre tågen är vanligast i rusningstid på röda och blå linjen. Endast vagntyperna C6, C9, C14 och C15 är fortfarande i trafik. Dessa vagntyper benämns numera ofta med samlingsnamnet Cx. Vagntyperna är samkörbara med varandra men uppvisar inbördes stora skillnader.
Tidigare fanns även vagntyperna C1-C5, C7, C8, C12, C13 och C14z. Ett fåtal C13 har sparats för infrastruktur- och fordonsägaren SL:s behov men används ej i trafiken. (Vagntyperna C10 och C11 saknas i uppräkningen då de ej är tunnelbanevagnar. Se Saltsjöbanan)
De nyare vagnarna, C20, är ledade vagnar à 46,5 m (motsvarande 2 2/3 Cx-vagnar) som rymmer 126 sittande passagerare. Dessa körs i allmänhet i två- eller trevagnståg men även enkelvagnar förekommer i trafiken, främst nattetid. Ett fullsatt trevagnståg med C20 kan medföra 1000-1200 trafikanter, varav 378 sittande.
Maxhastigheten är i praktiken 70 km/h på gröna linjen, 80 km/h på röda och blå linjerna (50 km/h vid plattformarna). Den blå linjen samt vagntyperna C9 och C20 är konstruerade för 90 km/h; denna hastighet utnyttjas dock ej för närvarande. Maximal acceleration och retardation är omkring 1,0 m/s², med smärre skillnader beroende på vagntyp. För att möjliggöra tät trafik med god säkerhet använder man i Stockholms tunnelbana ett signalsäkerhetssystem (s k hyttsignalsystem) av kontinuerlig typ, vilket innebär att signalbesked kontinuerligt skickas till första vagnens hyttsignalutrustning genom farrälerna på induktiv väg. Signalen plockas upp av två antenner placerade framför första hjulaxeln, och jämförs med tågets hastighet varvid en automatisk bromsning sker om det går för fort enligt gällande besked. Föraren får uppgift om största tillåtna hastighet i tre steg på en tablå i förarhytten. På en fri sträcka är den största tillåtna hastigheten normalt 80 (90) km/h, vilket visas med signalbeskedet "H" i förarhytten. Då tåget närmar sig ett framförvarande tåg (eller ett annat hinder) bromsas det in till 50 km/h (M-signal) och om avståndet blir ännu mindre till 15 km/h (L-signal), varefter föraren ansvarar för att tåget stannas på rätt ställe.
På gröna linjen finns ett modernare system, som övervakar även att stoppsignaler inte passeras, samt övervakar hastigheten i 5 km/h-steg. Möjlighet finns här även till så kallad ATO-körning (Automatic Train Operation) som hjälper föraren genom att köra tåget automatiskt. Föraren sköter dock fortfarande dörrarna, samt ger startorder, och kan när som helst ta över manövreringen själv. (Det är i vissa situationer inte tillåtet att använda automatisk körning.)
Förutom tunneltågen förekommer, främst nattetid, även arbetståg i trafiken. Dessa kan vara el- eller dieseldrivna, eller både och.
[redigera] Nuvarande vagntyper
[redigera] Historiska vagntyper
[redigera] Tunnlar
Några av Sveriges längsta tunnlar finns i tunnelbanan. Exempel:
- Kungsträdgården-Hjulsta (Blå linjen) 14,3 km
- Gamla stan-Bergshamra (Röda linjen) 8,5 km
- Gamla stan-Odenplan-Lindhagensplan(Kungsholmen) (Gröna linjen) 4,7 km
- Gamla stan-Gärdet (Röda linjen) 4,5 km (delvis gemensam med Gamla stan-Bergshamra, 2,1 km egen tunnel)
- Slussen-Liljeholmen (Röda linjen) 3,3 km
- Axelsberg-Bredäng (Röda linjen) 2,3 km
Av någon anledning har de inte stått med i listor över Sveriges längsta tunnlar, kanske för att de varken anses som järnväg eller väg.
[redigera] Stationsavstånd
Alla avstånd i tunnelbanan mäts från station Slussen för T-bana 1 och 2 och från station Kungsträdgården för T-bana 3. På strömskenan bredvid spåret sitter vita avståndsskyltar som anger avståndet var 100:e meter.
Stationsnamn med fet text avser stationer på T-bana 3 (blå linjen)
Avstånd 0-1 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
Avstånd 1,1 - 2 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
Avstånd 2,1 - 3 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
Avstånd 3,1 - 4 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
Avstånd 4,1 - 5 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Aspudden
- Björkhagen
- Gärdet
- Midsommarkransen
- Sandsborg
- S:t Eriksplan
- Skogskyrkogården
- Sockenplan
- Tekniska högskolan
- Västra skogen
Avstånd 5,1 - 6 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Fridhemsplan (gäller stationen för gröna linjen)
- Huvudsta
- Kärrtorp
- Ropsten
- Stureby
- Svedmyra
- Tallkrogen
- Telefonplan
- Örnsberg
Avstånd 6,1 - 7 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
- Axelsberg
- Bagarmossen
- Bandhagen
- Gubbängen
- Hägerstensåsen
- Kristineberg
- Solna centrum
- Thorildsplan
- Universitetet
- Vreten
Avstånd 7,1 - 8 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
Avstånd 8,1 - 9 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
Avstånd 9,1 - 10 kilometer från Slussen/Kungsträdgården
[redigera] Se även
- Tunnelbana
- Premetro
- Lista över tunnelbanor och stadsbanor
- Förortsbana
- AB Storstockholms Lokaltrafik
- Tvärbanan - avgår från T-banestationen Alvik
- Lidingöbanan - avgår från T-banestationen Ropsten
- Djurgårdsfärjan - avgår från Räntmästartrappan en bit från T-banestationen Slussen
- Spårvagnstrafik i Stockholm
- För information om stationerna, se kategori Stockholms tunnelbanestationer längst ned
[redigera] Tunnelbanans framtida utbyggnad
 |
Detta stycke innehåller ifrågasatta faktauppgifter. |
| Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
[redigera] Norra station
I samband med en utbyggnad av Karolinska institutet och en överbyggnad av gamla norra stationsområdet finns det långt framskridna planer på en avstickare norrut från Odenplan. Denna utbyggnad kan i dagsläget anses som den enda troliga större utbyggnad av tunnelbanan i närtid.
[redigera] Älvsjö
Sedan länge finns det ett spårreservat i förlängningen av linje 19:s nuvarade slutstation Hagsätra. Tanken var att kunna knyta ihop tunnelbanan och pendeltågen mellan Hagsätra och Älvsjö. Planerna på denna förlängning har diskuterats länge men hittills inte ansetts ha tillräckligt trafikunderlag. Det fanns även en plan på att förlänga Fruängsbanan till Älvsjö och på så sätt knyta ihop gröna linjen med den röda i söderort. Denna plan kan numera dock anses avförd.
[redigera] Barkarby
Vid ett flertal tillfällen har diskussioner förts om att förlänga den blå linjen från antingen Akalla eller Hjulsta till Barkarby för att där möjliggöra byten till pendeltågen. Dessa planer är numera lagda på is.
[redigera] Nacka
Det har länge funnits planer på att bygga ut blå linjen mot Nacka fram till Forum Nacka. Där ska en ny bussterminal för bussar mot Nacka och Värmdö byggas för att avlasta Slussenområdet. Nya stationer blir då: Slussen (nytt nedre plan), Nytorget, Fägareplan, Henriksdal, Sickla, Finntorp och Forum Nacka. Dessa planer har inte politiskt stöd i landstinget, men diskuteras ändå, och verkar något mer aktuella än tidigare år. Bättre stöd har en utbyggnad av Tvärbanan till Nacka, och Saltsjöbanan finns ju redan. [1]
[redigera] Täby
Det har tidigare funnits planer på att förlänga röda linjen mot Mörby centrum till Täby centrum. Täby kommun ville i stället rusta upp Roslagsbanan. Eftersom det inte är önskvärt att låta tunnelbanan gå parallellt med Roslagsbanan, ville SL lägga ner stora delar av Roslagsbanan för att ersätta dem med tunnelbana. En ganska lång kamp med landstinget fick sitt slut med beslutet 1981 att tunnelbanan inte skulle byggas ut till Täby och att Roslagsbanan skulle rustas upp inför framtiden. [2] Det finns under 2000-talet istället planer på pendeltåg till Täby via Solna.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stockholms tunnelbana
- SL:s officiella hemsida
- Stockholms tunnelbana av Lars Rådvall
- Spårvägsmuseets referenssamling
- Nordens spårtrafik
- Teknisk tidskrift om den nya tunneln under Södermalm 1933
[redigera] Källor
| Kollektivtrafik i Stockholms län | |
|---|---|
| Tunnelbana, pendeltåg: |
Stockholms tunnelbana | Stockholms pendeltåg |
| Lokaltåg: | |
| Förortsbana: | |
| Spårväg: | |
| Busstrafik: | |
| Flygplatstransport: | |
| Trafikhuvudmän: | |
| Röda linjen | ||
|---|---|---|
|
Linje 13: Norsborg - Ropsten |
Linje 14: Fruängen - Mörby centrum |
|
| Blå linjen | ||
|---|---|---|
|
Linje 10: Kungsträdgården - Hjulsta |
Linje 11: Kungsträdgården - Akalla |
|
