Sveriges tron

Wikipedia

Sveriges tron är ett statligt ämbete i Sverige. Innehavaren är Sveriges statschef och benämns kung eller drottning. Enligt successionsordningen går ämbetet i arv.

Innehåll

1 Medeltiden
2 Vasatiden
3 Karolinska tiden
4 Frihetstiden
5 Gustaviansk tid
6 1800-talet
7 1900-talet
8 2000-talet
9 Se även
- 9.1 Sveriges regenter

[redigera] Frihetstiden

Under frihetstiden var monarkernas ställning svag och landet styrdes till stor del av riksdagen.

Den svenske kungen hade viss makt fram till parlamentarismens genombrott vid tiden för första världskriget. Formellt sett hade kungen maktbefogenheter ända till 1975, då en ny regeringsform trädde i kraft. Efter detta har kungahuset enbart haft ceremoniella uppgifter.

Successionsordningen ändrades 1980, så att Sverige sedan dess tillämpar full kognatisk tronföljd, det vill säga att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön. Lagen gäller från och med Carl XVI Gustafs ättlingar och med retroaktiv verkan, vilket innebär att kronprinsessan Victoria blev tronföljare medan prins Carl Philip, som föddes som kronprins 1979, flyttades till andra plats i tronföljden.

[redigera] 2000-talet

Trots en bitvis hätsk republikansk kritik av kungahuset är det folkliga stödet för monarkin stort. I en opinionsundersökning från SIFO strax efter det uppmärksammade statsbesöket i Brunei 2004 ville 72 % av svenskarna behålla monarkin, medan 16 % ville införa republik. I januari 2005 visade en opinionsundersökning från TEMO att 80 % av svenskarna ville behålla monarkin, medan 16 % ville införa republik.

[redigera] Se även

[redigera] Sveriges regenter
Munsöätten \| Stenkilsätten \| Sverkerska ätten och Erikska ätten\| Folkungaätten \| Unionsregenter och Riksföreståndare \| Vasaätten \| Pfalziska ätten \| Hessen \| Holstein-Gottorpska ätten \| Bernadotteska ätten \|
Carl XVI Gustaf